Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Desprès, Suzanne - Despretz, César Mansuète - Desprez, Jean Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Despretz—Desprez
794
logisk träffsäkerhet jämte ett naturligt,
mänskligt sant och äkta, från virtuoskonstens
later fritt framställningssätt. G. K-g.
Despretz [deprä’], César Mansuète,
fransk fysiker (1789—1863), professor i fysik
vid Sorbonne i Paris. Han visade 1827 genom
ett enkelt försök, att Boyle-Mariottes lag ej
är -strängt giltig för alla gaser. D. var den
förste, som använde den elektriska ljusbågen
som värmekälla, och lyckades medelst denna
smälta och bringa till ångform många
kroppar, som dittills ansetts eldfasta. S. A-s.*
Desprez [depre’], Jean Louis,
fransksvensk arkitekt och målare (1743—1804;
födelseåret här uppgivet efter hans
giftermåls-kontrakt). D. var född i Auxerre, studerade
arkitektur i Paris och som statspensionär i
Rom från 1777, uppehöll sig ett år i Syditalien
och gjorde sig känd huvudsaki. som tecknare
— utsikter, byggnader, kyrkliga fester,
folkliv, marknader och groteska karikatyrer.
Även som teaterdekorationsmålare väckte han
uppseende. Vid sitt besök i Rom lärde Gustav
III känna honom och anställde honom 1784
som dekoratör vid Kungl. teatern i
Stockholm. Anställningen gällde två år men
förnyades 1786, och D. stannade i Sverige till
sin död (en resa till London 1789
oberäknad). I Stockholm debuterade han med en
lysande iscensättning av operan »Gustaf Vasa»
(såväl dekorationer som kostymer) och
utförde därefter för Kungl. teatern och
slotts-teatrarna ståtliga och fantasifulla
dekorationer till flera samtida teaterstycken. — 1788
fick D. titeln »konungens förste arkitekt».
Han var då sysselsatt med ritningarna till
det storartade kolonnrika slottet på Haga,
som blivit grundlagt 1786. Bygget igångsattes
men avstannade efter konungens död, då
endast källarvåningen var uppmurad. (En
modell till slottet förvaras på Haga.) D.
uppgjorde flera ritningar till detaljer i utsmyckandet
av Hagaparken; uppförda blevo Kärlekens
tempel (senare rivet) och några dekorativa
småbyggen. Bland hans förslag till monumen-
J. L. Desprez. Målning av P. Krafft d. y. Tillhör
Akademien för de fria konsterna.
talbyggnader utfördes Botaniska institutionen
i Uppsala (1787; fullb. 1807) och kupolkyrkan
i Tavastehus (1795). Flera av hans projekt
gällde Stockholms förskönande, bl. a.
uppgjorde han förslag till en Panteonartad
gravkyrka, som skulle ersätta Riddarholmskyrkan.
I sin arkitektur representerar D. tidens
klassicistiska riktning, den klassiska formläran
höll hans effektlystnad inom gränser, och han
visade sig kunna nå monumental hållning
även med enkla medel. Hans många elever —
Nyårsmässan i San Pietro vid Gustav III:s besök i Rom. Målning av J. L. Desprez. I Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
