Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Destillation - Destillationsapparat, Rektifikationsapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Destillationsapparat
800
Bild 1. Alkemiskt laboratorium. Kopparstick från slutet av 1500-talet. Destillation i retorter.
A och B av konstant sammansättning, och
slutligen kvarblir i d.-pannan den av de rena
komponenterna, som fanns i överskott. I fallet
I överdestillerar först en del av komponenten
A i ren form och slutligen en blandning av
konstant sammansättning. I fallet III a
däremot överdestillerar först en på A rikare
blandning, och i pannan återstår en på B rikare.
Ju längre ifrån varandra kokpunkterna ligga,
desto bättre kunna beståndsdelarna åtskiljas,
och genom upprepade d. kan man slutligen
få rena destillat. Som exempel på fall II kan
en blandning av pyridin och vatten nämnas.
Komponenternas kokpunkter ligga vid 115°
och 100° C. Vid d. övergår vid 92—93° först
en blandning av 62 % pyridin och 38 %
vatten. Saltsyrans d. representeras däremot av
fall I. Där kvarblir en vid 110° C kokande
20 % saltsyrelösning. Fall II representerar
även d. med vattenånga. Destilleras t. ex.
nitrobensol med vattenånga, övergår vid 99° C
en blandning av 4 viktsdelar vatten och 1
viktsdel nitrobensol. I. B.
Destillationsapparat,
Rektifikations-apparat. D. nyttjas för att ur
vätske-blandningar och lösningar avskilja enkla
beståndsdelar. Därvid upphettas blandningen
eller lösningen, varvid de mest lättflyktiga
beståndsdelarna först överdestillera. Man
särskiljer tre olika delar på en d.: 1. Det
kärl, vanl. kallat destillationspanna, blåsa,
retort eller, på laboratorierna, fraktionskolv,
vari det ämne, som skall destilleras,
upp
hettas. 2. Kylnings- eller
kondensationsanord-ningen. 3. Förlaget, vari destillatet upptages.
Alltefter olika ändamål ha
destillationsapparater av mycket växlande utseende
konstruerats. De enklaste äro de, som begagnas
på laboratorierna. Urspr. nyttjades
antagligen endast ett kärl, vari vätskan kokades,
varefter ångan fick kondenseras mot något
kallt föremål. Den äldsta kända d. är r e t o
r-t e n (bild 1), som utgöres av ett kärl, upptill
utdraget till en lång hals, som böjts i
spetsig vinkel mot kärlets längdaxel. Ehuru den,
ända sedan de gamla alkemisternas dagar och
långt in på 1800-talet, var en av de vanligaste
apparaterna på ett laboratorium, är den nu så
gott som fullständigt undanträngd av
frak-tionskolven (bild 2). Endast för
torrdestille-ringsprocesser användas ännu retorter i större
utsträckning. Fraktionskolven är vanl. försedd
med termometer för avläsandet av
destilla-tionstemperaturen. De bortgående ångorna
förtätas i en kylare, bestående av kylrör, som vid
högkokande vätskor avkyles direkt av luften,
vid lägre kokande medelst rinnande vatten
(se bild 2). Förlaget på bilden utgöres av en
mätcylinder. Upphettningen sker direkt för
fri låga, medelst ett bad (se d. o., sp. 683) el.
ock på elektrisk väg. Svårflyktiga eller lätt
sönderdelbara ämnen destilleras under
förminskat tryck. Härvid sker nämligen
destillatio-nen vid betydligt lägre temperatur.
Luftför-tunningen åstadkommes medelst en vattensug
eller, om starkare vakuum önskas, med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
