Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Destillationsapparat, Rektifikationsapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Destillationsapparat
802
olje- eller kvicksilverpump. Bild
3 visar en på laboratorier använd
apparat för vakuumdestillering.
För att destillera ämnen, som, på
grund av att deras kokpunkter
ligga nära varandra, delvis
överdestillera samtidigt och som
således äro svåra att skilja åt,
användas kolonnapparater.
Bild 4 visar en sådan apparat för
destillering av träoljeprodukter.
Ovanför destillationskolven är ett
långt rör (B), den s. k. kolonnen,
anbragt. Denna är fylld med
glaspärlor, men även annat
fyllnadsmaterial kan användas (se nedan).
När de från destillationspannan
avgående ångorna inkomma i
kolonnapparaten, kondenseras de
delvis. Härvid övergå först de mera
svårflyktiga delarna i vätskeform,
och ju högre upp man kommer i
kolonnen, desto lättflyktigare äro
ångorna. Den nedströmmande, nyss
kondenserade vätskan träffar snart på
uppåtstigande, varmare ångor. Härvid förflyktigas
åter en del av denna vätska, under det att
av ångan de svårflyktigaste beståndsdelarna
kondenseras. På detta sätt sker småningom i
kolonnen en anrikning av lättflyktigare
beståndsdelar i den övre delen och av mera
svårflyktiga i den undre delen. Ovanför kolonnen
är en s. k. d e f 1 e g m a t o r el. k o n d e n s
a-t o r (se bild 4) anbragt. I denna sker en
ytterligare uppdelning av ångorna, och skötes
destillationen omsorgsfullt, avgår till kylaren
(E i bild 4) en oftast mycket enhetlig produkt
(destillat). Genom omdestillation kan
särskiljandet ännu mera fullständigas. Bild 5
visar en på laboratoriet mycket använd
de-flegmatortyp, ett s. k. Le
Bel-Henningerkul-rör. Bild 6 visar en av Vesterberg
konstruerad effektiv deflegmator, bestående av ett
ibland ända till flera m långt, minst 1 cm vitt
rör av glas eller metall, som är upplindat i
form av en stigande skruvgänga.
De enklaste av de i tekniken använda d. äro
de, vari destillerat vatten framställes. Bild 7
och 8 visa två vanliga typer av sådana
pannor. Upphettningen i den ena sker med
direkt eld, i den andra med överhettad
vattenånga. I den senare rinner en del av det
uppvärmda kylvattnet in i destillationspannan,
varvid bränsle sparas. — Upphettningen av
destillationspannan kan även ske med gas,
medelst sand- eller oljebad eller på elektrisk
väg. På senare tid har upphettning medelst
högspänd vattenånga av 50—80 atm. tryck
och en temp. av 250—300° C mycket börjat
användas. Destillationspannorna äro vanl.
försedda med manlucka, varigenom man kan
komma in i pannan i och för rengöring och
eftersyn, och med avtappningstub. En eller
flera termometrar, räckande olika långt ned
i pannan, och en manometer avsluta utrust-
Bild 14.
ningen. I allm. kondenseras destillatet genom
vattenkylning. Förlaget kan konstrueras på
olika sätt. Det är oftast slutet. För att
utjämna olika lufttryck och för att utsläppa
vid destillationen bildade gaser är det i så
fall försett med ett luftrör. I st. f. med en
kolonnapparat kunna destillationspannorna
vara försedda med en s. k. dom eller hjälm
(se H bild 7 och 8), vilken verkar som en
deflegmator. Alltefter de ämnen, som destilleras,
måste d. göras av olika metaller. För
destillering av vatten, alkohol, aceton, fettsyror,
gly-cerin, parfymer m. m. användas apparater av
koppar. Ofta förtennas de inuti, detta för
att pannorna skola bli motståndskraftiga och
hindra uppkomsten av färgade eller giftiga
föreningar. Bensol, bensin och andra
bergoljeprodukter, ammoniak, äggvitelösningar, tjära,
vattenfri svavelsyra m. m. destilleras i
apparater av järn, helst av gjutjärn. Utspädd
svavelsyra och andra ämnen, som fräta järn, kunna
destilleras i blyklädda järnpannor. På senare
tid ha även aluminiumpannor börjat att
mycket användas, särskilt till fettsyredestillation.
Överdestillera samtidigt två oljor, som ej lösa
sig i varandra och som äga olika spec. v.,
kunna dessa skiljas med tillhjälp av en s. k.
f lo ren t i ne r f lask a (bild 9). Genom A
inkommer destillatet och samlar sig i
behållaren. B är den tyngre vätskan, C den lättare.
Genom E avrinner den senare, genom F den
förra. G och H äro kranar, av vilka den förra
är öppen, den senare sluten. D. är ett luftrör.
Sådana användas t. ex. vid destillation av
stenkolstjära, då vatten och tjäroljor
samtidigt övergå. I st. f. överdestillering enbart
genom upphettning nyttjas ibland
överdestillering medelst inledning av direkt vattenånga
i det ämne, som skall destillera (se härom
Destillation). Bild 10 visar en på
laboratorier använd apparat för destillering med
vattenånga. Ofta överhettas ångan först. —
V. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
