Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Destillationsapparat, Rektifikationsapparat - Destillator - Destillera - Destillerat vatten - Destination - Destinera - Destinera - Destouches, Philippe Néricault - D’Estournelles de Constant, Paul - Destra el. Destra mano - Destroyer - Destruktion - Destruktionsanstalt - Destruktiv - Desuk - Desulfurering - Desultorisk - De svenske (Sångsällskapet) - Desvergers, Adolphe Noël
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Destillator—Desvergers
804
Vad destilleringssättet beträffar, användas
både diskontinuerligt oeb kontinuerligt
verkande apparater. De i tekniken använda
kolonnapparaterna äro konstruerade på flera
olika sätt. Antingen äro kolonnerna fyllda
med olika fyllnadsmaterial, såsom lerskärvor,
koks, tunna järnringar o. dyl., eller äro de
försedda med särskilda avsatsliknande
inredningar. En vanlig sådan är den s. k. k
lockbo 11 n e n (bild 11). Som synes av bilden, kan
på bottnen av varje avsats kondensat samlas.
De uppstigande varma ångorna (A A) passera
genom hålet i mitten och stöta därefter mot
den över hålet vända klockliknande huven.
Härvid tvingas de att avvika nedåt och
passera genom kondensatet, varvid en del av
detta kokar bort och avgår tills, m. ångan
En liten del av det mest svårflyktiga av
ångan kondenseras och stannar kvar. När
bottnarna bli fyllda med kondensat, rinner
överskottet genom rören B småningom ned
i pannan. Deflegmatorn placeras antingen
ovanpå kolonnen eller vid sidan av densamma
(D i bild 12 och 13). Bild 12 är en
diskontinuerligt verkande apparat för destillering i
vakuum. Bild 13 visar en kontinuerligt
verkande d. För skiljande av två vätskor rihner
blandningen till mitten av kolonnen. Den
lättflyktiga vätskan stiger så småningom upp
genom kolonnen. Återstoden samlar sig på
bottnen och avrinner där genom R. Bild 14 visar
det yttre utseendet av två vid Stockholms
gasverk för bensoldestillering använda
kolonnapparater. Se även artiklarna Alkohol,
Indunstning, Petroleum och S t e
n-k o 1 s t j ä r a. I. B.
Destillator, den, som destillerar; förr även
bränn vinsbrännare.
Destillera (lat. destilläre, droppa ned), låta
undergå destillation (se d. o.), rena; i rent
tillstånd framställa el. erhålla (vätska,
flyktigt ämne); senare även intransitivt: droppa
ned (om ämne, som genom upphettning
övergår i gasform, varifrån den beståndsdel, som
önskas isolerad, avkyles till flytande form).
Destillerat vatten, A’qua destilläta, vatteu,
som genom destillation befriats från
föroreningar (salter, koldioxid m. m.). Ganska rent,
kolsyrefritt vatten fås genom att man före
destillationen försätter vattnet med något
ba-riumhydroxid. För att avlägsna organiska
föreningar tillsätter man kaliumpermanganat.
Då vatten alltid utlöser något ur glas, måste
vatten, som skall användas till fysikaliska
precisionsmätningar, destilleras i tenn- eller
silverkärl. Se även
Destillationsapparat. I. B.
Destination (jfr Destinera), avsändning
(av varor el. fartyg); bestämmelseort. —
Destinationsort, bestämmelseort.
Destinera (lat. destinäre, eg. fästa;
fastställa), bestämma, ämna (till); avsända som
frakt till uppgiven mottagare el. låta (ett
fartyg) avgå till bestämd ort.
Destouches [detö’/], Philippe N é r i-
c a u 11, fransk lustspelsförfattare ^1680—
1754). D. kom efter ett äventyrligt
ungdomsliv xi diplomatisk tjänst, var 1717—23
legationssekreterare i England, blev förmögen och
invaldes i Franska akad. (1753). Han är jämte
Nivelle de La Chaussée upphovsman till den
»larmoyanta» komedi, som sedermera under
namn av »dram» blev 1700-talets populäraste
dramatiska genre. Molières sede- och
karaktärskomedi förvandlades av D. till en abstrakt
moralpredikan med nödtorftigt
personifierade dygder och laster i st. f. verkliga
människor som agerande, och sentimentaliteten
trädde i st. f. komiken som främsta
effektmedel. Hans mest representativa stycken äro
»L’ingrat» (1712; »Den otacksamme eller för
sin falskhet bedragne cavailleren», 1775),
»L’irrésolu» (1713; »Den willrådige
Stockholms cavailleren», 1755; uppf. 1778), »Le
glo-rieux» (1732; »Den högfärdige», på vers, 1818),
hans huvudverk, och »La fausse Agnès, ou le
poete campagnard» (1736; »Det oskyldiga
bedrägeriet», övers, av D. G. Björn, uppf. 1787;
»Lantpoeten», övers, av L. Hjortsberg 1834).
Litt.: F. Gaiffe, »Le drame en France au
XVIII:e siècle» (1910); J. Hankiss, »Ph. N. D.,
L’homme et 1’æuvre» (1920). Kj. S-g.
D’Estournelles de Constant [dästornäT de
kåstä’], Paul, se d’E s t o u r n e 11 e s de
Constant.
De’stra el. D e’s t r a m a’no, it., högra
handen. Jfr Colla destra.
Destroyer [disträi’ø], eng. (»förstörare»),
kollektivbenämning på det fartygsslag, som i
Sverige sedan 1901 benämnes jagare (se d. o.).
— Namnet »Destroyer» gavs av John
Ericsson åt en av honom mot slutet av 1870-talet
konstruerad torpedbåt (se Ericsson, John).
Destruktion (lat. destru’ctio), förstöring,
tillin tetgörelse.
Destruktionsanstalt, en vanl. kommunal och
av hälsovårdsmyndigheterna förvaltad
anläggning, där kasserade, till föda otjänliga
näringsmedel av animaliskt ursprung (kött, fisk
o. dyl.), kadaver av självdöda djur m. m.
oskadliggöras genom kokning med ånga under
högt tryck. Som produkter erhållas fett och
köttmjöl, vilka ha teknisk användning. G. H-r.
Destruktiv (lat. destructlvus), förstörande,
nedrivande, upplösande.
Desuk, egyptisk stad, se D i s u q.
Desulfurering, borttagande av svavel vid
framställning av järn och stål. Sker vanl.
med tillhjälp av kalkhaltiga slagger.
Desultöiisk (lat. desultörius), vankelmodig,
ostadig,»planlös.
De svenske (Sångsällskapet D. S.),
en i Stockholm från 1923 verksam kör, som
utgör en fortsättning av den hösten 1922
upplösta Svenska K. F. U. M.-kören samt är
ansluten till Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet (närmast dennas
lokalavdelning i Stockholm).
Desvergers [deyär^e’], Adolphe No el.
fransk orientalist (1805—67). Ägnade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
