Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Detaljhandel - Detaljist - Detektiv - Detektivkamera - Detektor - Détente - Detention - Determinant - Determinantteori - Determination - Determinativ - Determinera - Determinism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Detaljist—Determinism
808
komsten av konsumtionsföreningar och stora
varuhus har emellertid en storhandel i detalj
uppstått; de vanliga detaljhandlarna ha fått
farliga konkurrenter, som vid varuinköp få
billigare pris på grund av leveransernas
storlek eller genom direkta uppköp med
bort-eliminerande av partihandlare. Samma mål
vinnes stundom genom dessa företags
utbyggande i vertikal riktning, t. ex. genom
anläggande av egna fabriker, varigenom till
försäljningsvinsten även lägges
produktions-vinsten. Därtill komma i Sverige förmånerna
av skattefrihet och av billigt förlagskapital
genom rätt att få mottaga medel på
spar-kasseräkning. Å andra sidan har d. förmånen
av en intimare kontakt med kunderna, vilkas
individuella önskningar därmed lättare kunna
tillgodoses, vartill även kommer ägarens
omedelbara övervakande av företagets skötsel.
En fara för d. i Sverige är den mycket
utbredda konsumtionskrediten, som alltför
ofta fordras och alltför gärna beviljas, vilket
i sin mån bidrager till varornas fördyrande.
Detaljhandlarna ha på många håll
samman-slutit sig, dels i det i och för sig nyttiga
syftet att hindra inbördes illojal konkurrens,
dels till försvar mot storhandeln på området.
Jfr Kooperation. Om d. med brännvin
se Spritdryckslags t iftnin g. O. Å.
Detaljfst (jfr Detalj), den, som idkar
detaljhandel (se d. o.).
Detektiv (eng. detective), polis inom den
avdelning, som har att uppspåra förbrytare
el. brott; hemlig polisman.
Detektivkamera, fotografisk kamera,
varmed man obemärkt kan fotografera
gatusce-ner, personer etc. D. göres så liten som
möjligt och med ett sådant yttre (t. ex. formen
av en bok, en reskikare), att dess funktion
är dold, el. placerar man den så under rocken,
att blott objektivet framsticker genom ett
knapphål. J. H-g.
Dete’ktor, se Radioteknik.
Détente [detä’t], fr., avspärrning, t. ex. i en
in- el. utrikespolitisk kris.
Detentiön (av lat. detinère, tillbakahålla,
fasthålla), innehavande av en sak; besittning.
— Detentionsrätt, av äldre juridiska
författare använd beteckning för
retentions-rätt i inskränktare bemärkelse. Se R e t e
n-tionsrätt.
Determina’nt (av lat. determinäre,
bestämma, av te’r minus, gräns). 1. En till A.
Weis-manns (se d. o.) groddplasmateori hörande
term, som närmast motsvarar den moderna
ärftlighetslärans gener el. arvfaktorer. — 2.
En vid beräkningen av de obekanta i ett
system av lineära ekvationer (ekvationer av
första graden) erhållen talförbindelse, som
utgör en viss funktion av de i systemet
ingående koefficienterna. Om man beräknar de
obekanta, x och y, ur ekvationssystemet
aix+bty = Ui
a2x+b2y = u2,
erhålles vid lösning
u(b2—u2bi
x —––––––
atb2—a2bi
112^1-U1&2
y = —r–––T—
Hl Ü2-^201.
Den gemensamma nämnaren, vars termer
utgöras endast av produkter av de obekantas
koefficienter, kallas systemets d e t e r m
i-n a n t och betecknas korteligen med
ai, bi |
a2, b2
Även de två täljarna äro determinanter och
identifieras med nämnaren därigenom, att
man i den första sätter ai, a2 och i den andra
bi, b2 i st. f. Ui, u2. Detta lagbundna
förhållande mellan de obekanta och deras
koefficienter i en ekvation av första graden gav
uppslaget till den teori, som kallas d e t e
r-minantteorien och vars förnämsta
uppgift är att giva en systematisk regel för
elimination mellan ekvationerna i ett lineärt
ekvationssystem. Determinanterna äro
uppfunna av Leibniz och sedan självständigt av
Cramer. Den fullständiga teorien är utbildad
av Cauchy, varjämte Jacobi visat dess
ofantliga nytta och vikt inom de flesta delarna av
matematiken. Determinantteorien har på
senare tid utvidgats till att omfatta
ekvationssystem med oändligt många obekanta,
vartill svensken H. v. Koch i väsentlig mån
bidragit. A. M-y.*
Determinantteori, se Determinant.
Determinatiön, inom logiken det
bestämmande av ett begrepp, varigenom dess
innehåll vidgas, medan däremot omfånget
inskrän-kes. Motsatsen är abstraktion (se d. o.).
Determinatlv (nlat. determinativus),
bestämmande. — D. pronomen kallas stundom
pronomen, som hänvisar på följ, bisats.
Determinéra (lat. determinäre), bestämma,
fastslå.
Determini’sm (av lat. determinäre, begränsa,
bestämma), den åskådning, som förnekar, att
människans vilja är fri. Motsatsen till d. är
indeterminism. Enligt indeterminismen äger
viljan valfrihet, d. v. s. förmågan att
självständigt välja mellan olika motiv. Det är
framför allt moraliska och praktiska
intressen, som leda till antagandet av
indeterminism. Man anser, att blott den, som äger
valfrihet och som själv valt det han vill, kan
göras ansvarig för sina handlingar. Vidare
anses, att ett: »du bör!» endast kan riktas
till en fri vilja, då det är meningslöst att av
en ofri vilja kräva, att den bör göra något.
Indeterminismen leder emellertid till
betänkliga konsekvenser. För att en vilja skall
kunna äga frihet, måste den vara absolut
självständig. Antar man viljans frihet, måste
man därför antaga, att det ges en
mångfald ursprungliga väsen, som alla äro
självständiga. Men en dylik teori strider mot
vanliga filosofiska föreställningssätt, enligt vilka
hela verkligheten skall förklaras ur en eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
