Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Determinism - Det-går-an-striden - Detmold - Det Nya Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Det-går-an-striden—Det Nya Sverige
810
två högsta principer (se Metafysik).
Vidare strider indeterminismen mot kausallagen.
Valfriheten innebär ju godtycke. Den väljande
kan välja en sak men kan lika väl underlåta
att välja den. Men enligt kausallagen sker
allt med nödvändighet. Det kan också
påpekas, att man påstått, att straffet saknar
mening, om viljan icke är fri. I själva verket
förhåller det sig tvärtom. Endast om viljan
är orsaksbunden, äger man garanti för att
straffet och straffhotet skapa en fruktan,
som verkar emot de brottsliga tendenserna.
De olika deterministiska teorierna
överensstämma i antagandet, att det icke ges
någon fri vilja; för övrigt förenas under d:s
namn en mångfald skiftande uppfattningar.
Enligt en av dessa ges det icke någon
själs-substans, som står över de olika
medveten-hetsyttringarna och äger dem till sina
bestämningar. Viljan består då av en mångfald
viljeakter utan förbindande enhet. Det är då
klart, att det icke kan ges fri vilja. Ty för
att ett val skall kunna komma till stånd,
måste det finnas en substans, som står över
de olika motiven och som väljer ett av dessa.
Enligt en annan deterministisk teori,
fatalismen, får viljan sin bestämdhet omedelbart
av en högre makt, en gud eller ett öde.
Enligt några teorier bestämmes viljan av
förståndet, enligt andra av känslan eller begäret.
Man har på många olika sätt sökt medla
mellan d. och dess motsats. Det mest
intresseväckande försöket har gjorts av Kant, som
å ena sidan antar, att allt tidligt är bestämt
Gården i slottet i Detmold.
Gamla hus i Detmold.
av kausallagen — enär naturvetenskapen
annars vore omöjlig —, och som därför måste
förneka viljefriheten men som å andra sidan
vill antaga denna av moraliska skäl. Han
söker förena de båda uppfattningarna genom
antagandet, att människan framträder i två
livsformer, en tidlig och en otidlig. Såsom
tidlig har människan icke fri vilja, utan den är
bestämd av i tiden föregående orsaker. Men så
att säga bakom den tidliga karaktären ligger
den otidliga (den intelligibla), och denna är
fri. Denna Kants teori har givit uppslag åt
det moderna tänkandet, som intensivt
sysselsatt sig med problemet om friheten. Emot
den naturvetenskapliga uppfattningen, enligt
vilken människans själsliv är ett moment i
naturen, ha många moderna filosofer hävdat,
att det jämte det nödvändiga även ges ett
frihetens rike, som lyder sina säregna lagar
och som är föremål för kultur- och
andevetenskaperna. C. H-m.
Det-går-an-striden, den häftiga litterära
fejd, som framkallades av C. J. L. Almquists
berättelse »Det går an» (1839). Jfr A1
m-quist, sp. 612—613.
DeTmold [-målt], huvudstad i tyska
fristaten Lippe, vid foten av ö. Teutoburgerwald,
i Werres dalgång, 75 km s. v. om Hannover;
16,000 inv. (1925), mest protestanter. Slott från
1400- och 1500-talet; museer,bibliotek.
Utgångspunkt för turisttrafiken till Teutoburgerwald
med Hermannsdenkmal (se Armi nius).
Det Nya Sverige, tidskrift, som sedan 1907
utgivits av fil. dr Adrian Molin
(med-redaktörer V. Langlet 1915—23, Arne
Forssell 1924—25, Gustav Olsson från 1925). Tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
