Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det Nya Sverige - Detonation - Detonator - Detonera - Detritus - Detroit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Detonation—Detroit
812
Detritus- eller taluskäglor vid foten av Mount Capitolium, 960 m högt, vid
Isfjorden på Spetsbergen.
skriften avsåg från början att vara närmast
ett diskussionsinstitut, dock med energiskt
fasthållande vid nationella linjer. I
idépolitiska och kulturella spörsmål lämnades
bidrag av bl. a. Vitalis Norström, J. A. Eklund,
N. Söderblom, F. Böök och R. Kjellén, vilken
sistnämnde intill 1922 lämnade regelbundet
återkommande utrikespolitiska översikter.
Snart erhöll tidskr. en mera utpräglat
konservativt politisk inriktning, under vidgat
medarbetarskap (från 1908) av en krets
Uppsalaakademiker — E. F. Ileckscher, V.
Söderberg, G. Bagge m. fl. —, vilka emellertid
från 1911 fingo sitt eget organ i Svensk
Tidskrift. Aren närmast före och under
världskriget kora tidskr., på samma gång som
livlig uppmärksamhet ägnades sociala och
undervisningsfrågor (bidrag av G. Huss, P. E.
Lindström m. fl.), att förlägga tyngdpunkten
av sitt intresse till de försvars- och
utrikespolitiska frågorna (inlägg av E. Söderhielm,
C. Lindsström, G. Reuterswärd, O. Järtem. fl.)
för att slutligen efter 1918 års demokratiska
genombrott övergå till ett utpräglat
antidemokratiskt stridsorgan med fortlöpande
redaktionella inlägg i viktigare politiska
dagsfrågor. Tidskr. utkom t. o. m. 1914 med 8 h.
om året och är från 1915 månadsskrift. A. M-n.
Detonation. 1. Se Detonera 1. — 2. Ett
slags explosion. — Militär terminologi skiljer
mellan explosion (långsam förbränning) och d.
(hastig förbränning). Den senare processen
eftersträvas vid sprängämnen, enär dessas
sprängkraft därigenom ökas. Jfr Detonator.
Detonätor, spränginrättning, som avser att
frambringa detonation (se d. o. 2) i ett
sprängämne. De flesta moderna sprängämnen
förbrinna långsamt och utan sprängverkan,
om de antändas med låga i fria luften. För
att frambringa detonation fordras en kraftig
stöt, som i sprängmassan åstadkommer
vibration, fortplantande sig med omätbar hastighet
radiellt i alla riktningar genom
sprängmassan. Ex. på en allmänt känd d. är den
vanliga dynamittändhatten (se Dynamit).
Be
nämningen d. brukas
huvudsak!. för att beteckna
de sprängkapslar, som
anbringas i moderna
granater. . De utgöras vanl.
av en cylindrisk stålhylsa,
försedd med ett kraftigt,
stötsäkert sprängämne,
vilket bringas till detonation
av lågan från granatens
rör och en i d. anbragt
tändhatt. G. af W-dt.
Detonera (fr. détonner).
1. Sjunga för lågt, sjunka
ur tonen. — D e t o n
a-tiön el. De t o n é r i n g,
sjunkande ur tonen. —
2. Explodera, se De
tona ti o n 2, (T. N.)
Detritus (av lat.dete’rere,
nöta av). 1. Lämningar efter en förstörd
kroppsdel, t. ex. avstötta delar av hud och
bindväv, som framkomma ur en såryta, i svulster,
smådelar av en krossad biåssten o. s. v. E. L-g.
2. Sönderfallna djur- och växtdelar; bl. a.
använt om i havet el. i sötvatten svävande
döda småpartiklar av organiskt ursprung —
som motsats till det levande planktonet. T. O.
3. I geologien är d. söndernött
bergarts-material, oftast namn på det kantiga
material, som bildas vid den mekaniska
förvitt-ringen, särskilt invid branta bergväggar, där
det störtat ned och bildar en halvkägla med
stöd mot bergväggen, en t a 1 u s- el. d e t r
i-t u s k ä g 1 a. K. A. G.
Detroit [ditråFt] (av fr. détroit, sund).
1. Flod i U. S. A., mellan S:t Clair- och
Eriesjöarna, en del av S:t Lawrenceflodens
vattensystem; delvis fördjupad; 45 km lång,
vid staden D. minst 2 km bred, 6 m djup.
En av världens viktigaste inlandstrafikleder
med en årlig trafik av 50—80 mill. ton,
d. v. s. 2—3 ggr Panama- el. Suezkanalens.
2. Största staden i Michigan, U. S. A., vid
floden D:s n. v. strand, strax s. om dess
utlopp ur S :t Clairsjön. Anlädes av
fransmännen omkr. 1700. År 1820 hade D. 1,422 inv.,
blev stad 1824, hade 21,019 inv. 1850, 92,829
år 1870, 285,704 år 1900, 465,766 år 1910,
993,678 år 1920. Enl. census i sept. 1924 var
befolkningen i D. 1,222,500 och med förstäder
l1/2 mill. D. växte således 1910—20 med
113 %, snabbare än någon annan amerikansk
storstad, en tillväxt, jämförlig med Chicagos
1880—90 och New Yorks 1850—60. Dess
snabba utveckling sammanhänger i främsta
rummet med automobilindustriens oerhörda
tillväxt. Tack vare lätt tillgång på trä,
järn och kol blev D. ett centrum för
vagnfabrikationen, varur sedan naturligt
utvecklade sig automobiltillverkningen. Dennas
oerhörda betydelse för D. beror emellertid också
på att Henry Fords geni här skapade en
massproduktion av billiga bilar. Den hastiga
industriella utvecklingen har medfört, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
