Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deussen, Paul - Deut. - Deuteranopi - Deutero-Jesaja - Deuteronomium - Deutsch- - Deutsche Allgemeine Zeitung - Deutsche Bank - Deutsche Bücherei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Deut___Deutsche Bücherei
818
sophische Texte des Mahäbhärata» (tills, m.
O. Strauss, 1906). D:s uppfattning av indisk
filosofi är emellertid alltför ensidig och tar
ofta ingen hänsyn till den inhemska
traditionen. 1922 utgavs D:s »Mein Leben». J. Ch-r.
Deut., förk. av Deuteronomium (se d. o.).
Deuteranopl (av grek, déu’teros, annan, och
o’psis, synförmåga), grönblindhet. Se
Färgblindhet.
Déu’tero-Jesa’ja (av grek. déu’teros, den
andre), »den andre Jesaja». Se Jesaja.
Deuterono’mium, lat. (grek. Déuterono’mion),
den andra lagen, ett namn på’ 5 Mosebok. D.
innehåller tal och lagar, som läggas i Moses
mun (kap. 1—30), samt berättelser om hans
sista förordningar och avsked kort före sm
död (kap. 31—34). Boken härrör ej- från en
enda förf, utan har trol. framgått ur en hel
skola. Dess första off. framträdande har
stått i samband med konung Josias
reformation av kulten (622 f. Kr.; jfr 2 Kon. 22—23),
och den har givit uppslaget eller programmet
till denna reform (se Pentateuken och
Pentateukkritik). Antagl. har D.
tillkommit någon tid förut. Boken vill giva
anvisningar för hela livets inordnande under
sedligt religiös norm. Man kan beteckna den
som profetisk, ty den ger en kort
sammanfattning av profeternas (Amos, Hosea, Jesaja
m. fl.) predikan; profeternas tankar ha här
fått lagbudets form. Bland dessa tankar må
särskilt framhållas: Israels Gud har av fri
kärlek utkorat Israel till sitt folk (ingått
förbund med det) och fordrar därför dess fria,
odelade kärlek tillbaka (kap. 6: 4 ff.). Han
tål icke någon sammanblandning med
kanaa-néernas gudar (religionssynkretism), icke ens
att dyrkas på mer än ett ställe (Jerusalem),
därför att han på de många offerhöjderna runt
omkring i landet så lätt sammanblandas med
de främmande gudarna. D. påyrkar alltså
kultens centralisering (kap. 12). Jämte de
religiösa plikterna betonas lika starkt, för att
ej säga starkare, de etiska. Knappast någon
skrift i hela G. T. är genomträngd av en
sådan humanitet som D.; omtanken om de
fattiga, rättslösa och plågade har präglat en stor
del av dess föreskrifter. Bästa beviset på
bokens höga andliga ståndpunkt är, att Jesus
vid sammanfattningen av de två stora buden
i lagen, på vilka allting hänger, kunde
anknyta till D. (jfr Matt. 22: 37 och 5 Mos. 6: 5).’
Den gammaltestamentliga ståndpunkten
kommer emellertid tydligt till synes t. ex. i att
kulten, som av profeterna betraktades som
något indifferent, för att ej säga förkastligt,
här blir något av Gud själv föreskrivet, att
löftet om hans nåd och välsignelse får formen
av ett löfte om jordisk lycka för presterad
laglydnad och hans straffande rättfärdighet
av jordisk olycka och hemsökelse. Denna
religiösa pragmatism har genom D:s inflytande
fått en utomordentligt stor betydelse i Israels
andliga liv. D. är den första skrift (bok),
som lagts till grund för ett förbund mellan
Gud och Israel. Därigenom bildar den
inledningen till den följ, kanoniseringen av
(hela) lagen, profeterna och hagiograferna. —
Jfr kommentarer på eng. av Driver (1902),
på ty. av Bertholet (1899), Steuernagel (19001
och Ehrlich (1909). E. S-e. (S. H-r.)
Deutsch- [dåitj’-], ty., tysk. Ingår i geogr.
namn inom områden med tysktalande
befolkning. — 1. D. - A 11 e n b u r g, by och badort
(svavelbad) i Niederösterreich, på Donaus
högra strand, nedanför Wien; 1,304 inv. (1920).
I närheten ruinerna av Carnuntum (se d. o.).
I staden Museum Carnuntinum med fynd från
Carnuntum. Utanför staden uppfördes
under världskriget Österrikes största
radiostation, Grossradiostation
Deutsch-Altenburg. — 2. D.-Brod, stad i
Böhmen, se Nèmecky Brod. — 3.
D.-E y 1 a u, stad i östpreussen, vid Geserichsjön;
11,260 inv. (1925). Järnvägsknut. Står genom
Oberländischer Kanal i förbindelse med
El-bing. Järn-, takpapps- och trävaruindustri. —
4. D. - Wilmersdorf, förr självständig
stad, ingår nu i Berlin (se d. o.).
Deutsche Allgemeine Zeitung [dåiTJo
a’l-gemåina tsaiToij], två gånger om dagen
utkommande tidning i Berlin, grundad 1861;
hette till nov. 1918 Norddeutsche
Allgemeine Zeitung. Blev 1862 Bismarcks
och preussiska (sedermera tyska) regeringens
organ och behöll sina intima förbindelser med
utrikesministeriet ända till 1920. Tidningen
moderniserades under världskriget och såldes
1920 till Hugo Stinnes; efter hans död 1924
har den övergått i andra händer. Dess
politiska hållning, före 1918 konservativ, är
numera partilöst nationell.
Deutsche Bank [dålTJo ], Tysklands
största privatbank, grundad 1870, hade 1925
205,000,000 Rmk i kapital- och reservfond
samt nära 200 filialkontor, därav några få i
utlandet. — D. utvecklade före kriget en
banbrytande verksamhet för att utvidga
Tysklands kommersiella förbindelser med utlandet.
Särskilt märkas grundandet av omfattande
järnvägsföretag m. m. i orienten, ss.
Bagdad-banan (se d. o.), samt bildandet av
dotterbolag och banker i transatlantiska länder och i
Tysklands kolonier. Denna Tysklands
ekonomiska expansion, till vilken D. i hög grad
bidrog, ledde till vittgående storpolitiska
konsekvenser. O. Å.
Deutsche Bücherei [dålTJo bylsoräi’] i
Leipzig, ett Börsenverein der deutschen
Buchhänd-ler tillhörigt, med understöd av tyska staten,
Sachsen och staden Leipzig förvaltat
bibliotek, som upprättades 1913 och strävar att som
ett modernt tyskt nationalbibliotek samla den
sedan s. å. i Tyskland tryckta litteraturen
(med undantag av musikalier och dagliga
tidningar) samt den i andra länder utgivna
litteraturen på tyska språket. Accessionen sker
huvudsaki. genom frivilliga gåvor från förlag,
ämbetsverk, akademier och andra
institutioner, vilka för all framtid förbundit sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
