Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Develle, Jules Paul - Developpable - Deventer - Deventer, Hendrik Van - Devereux, släkt - Devéria, 1. Achille - Devéria, 2. Eugène - Devéria, Théodule - De Wet, Christiaan Rudolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
825
Developpabel—De Wet, Chr. R.
826
utrikesminister i Ribots och Dupuys kabinett;
på denna post var han med om att
förbereda ryska alliansen och slöt ett förmånligt
fördrag med Siarn. Sedan 1910 var han medl.
av senaten, där han blev ordf, för gruppen
1’Union républicaine.
Developpabel (fr. développable), som kan
utvecklas, »utbredbar». — D. y t a, buktig yta,
som kan utläggas i ett plan. 1 allm. är en
d. yta alstrad av tangenterna till en
rymdkurva. Denna kan urarta till en punkt på
ändligt el. oändligt avstånd; motsv. d. ytor
äro de koniska, vilkas alstringslinjer skära
varandra i samma punkt, könens spets, och.
de cylindriska, vilkas alstringslinjer äro
parallella. R.
De’venter, stad i nederl. prov. Overijsel vid
Schipbeeks inflöde i Ijsel; 33,700 inv. (1925).
D. är en gammal stad och har en gotisk dom,
S:t Lebuinus- el. Groote kerk, med en romansk
krypta från 1000-talet. Järngjuterier, matt-,
velociped-, bomulls- och kakaofabriker.
Ryktbart för sina honungskakor, »D. koek».
Livlig handel med smör, ägg och kreatur. På
1300-talet blev D. centrum för Det
gemensamma livets bröder (se B r ö d e r), som
grundade en berömd skola, där bl. a. Thomas a
Kempis och Erasmus Rotterdamus voro
lärjungar. Därjämte fanns 1630—1878 i D. en
högskola, Athenæum; jfr J. C. van Slee, »De
illustre school te D., 1630—1878» (1916).
Stadens bibliotek och arkiv ha många värdefulla
inkunabler och manuskript.
De’venter, Hendrik van, holländsk
kirurg (1651—1724). Var först
guldsmedslärling, begav sig 1670 till Tyskland, lärde sig
där kirurgi och barnförlossningskonst och
praktiserade från 1675 i Friesland och från
1695 i Haag. Med. dr i Groningen 1694. D.
ägnade sig mest åt ortopedi och obstetrik;
var obestridligen sin tids mest framstående
och mest vetenskapligt bildade obstetriker.
D:s forskningar utgöra än i dag grundvalen
för läran om »förträngda bäcken». R. T-dt.*
Devereux [de’verö(ks)], engelsk adelssläkt,
som tidigast omtalas 1140 och uppgav sig
härstamma från en av Vilhelm erövrarens
normandiska följeslagare, Robert d’Evreux. Sir
J o h n D. (d. 1393) var en av Svarte prinsens
underbefälhavare på fälttåget i Kastilien, och
sir Walter D., lord F e r r e r s, stupade för
Rikard III vid Bosworth 1485. Med Walter
D. (omkr. 1541—76) vann släkten earltitel av
E s s e x. Om hans dotter Penelope D. se
R i c h, om Robert D. och dennes son R
o-b e r t, 2:e och 3:e earler av Essex, se d. o.
Med den sistnämnde utdog ätten 1646. V.S-g.
Devéria [daveria’], franska målare, bröder.
1. Achille D. (1800—57). Målade
historie-tavlor och utförde litograferade porträtt och
teckningar, ofta näpna och godmodigt
älskvärda genrer från romantikens härskartid. —
2. E u g è n e D. (1805—65), elev av Girodet.
Hade stor framgång med historiemålningen
»Henrik IV :s födelse» (1827; i Louvre), som
blev räknad till den romantiska riktningens
mästerverk. Han utförde sedan flera
historie-tavlor (i Versailles) och även religiösa motiv.
Monogr. av Alone (mademoiselle Peyre; 1887).
Devéria [deveria’], T h é o d u 1 e, fransk
egyptolog (1831—71), son till målaren Achille
D. Under resor i Egypten utförde han
utmärkta kopior av hieroglyftexter. Bland hans
övriga vetenskapliga arbeten märkes hans
förtjänstfulla »Catalogue des manuscrits
égyp-tiens, écrits sur papyrus, toile, tablettes et
ostraka, qui sont conservés au musée égyptien
du Louvre» (1875).
De Wet [da vä’t], Christiaan Rudolph,
boerledare (1854—1922). Var född i
Oranje-fristaten, bodde 1880—85 i Transvaal och
deltog då i kriget 18R0—81 samt var vid
boerkrigets utbrott 1899
jordbrukare i
Oranje-fristaten, av vars
folkråd han 1889—97
varit medlem. Under
boerkriget stred D.
först i Natal, utsågs
sedan av fristatens
regering till general och
befälhavare över dess
trupper vid v.
gränsen, där han ställdes
under Cronjes
överbefäl. Vid general
Ro
berts’ stora framryckning gjorde D. i slutet
av febr. 1900 flera fruktlösa försök att
undsätta den vid Paardeberg instängde Cronje.
Han blev 20 febr. t. f. överbefälhavare över
Oranjefristatens stridskrafter (ord. i juni),
förmådde ej hejda Roberts’ frammarsch till
Bloemfontein (mars) men vann en rad smärre
framgångar vid anfall mot engelsmännens
förbindelselinjer. I början av aug. måste han
undan övermakten retirera till Transvaal,
återvände snart men måste efter ett nederlag
vid Bothaville (6 nov.) fly söderut och sökte
då företaga ett infall i Kapkolonien. Försöket
misslyckades (dec.) men upprepades nyåret
1901, då han 20 febr, inbröt i kolonien men
efter 18 dagar med stora förluster nödgades
vända åter över Oranjefloden. Med växlande
lycka fortsatte han gerillakriget, var många
gånger innesluten av överlägsna engelska
trupper men lyckades alltid slingra sig undan och
överrumplade 25 dec. 1901 ett engelskt läger
vid Tweefontein. D. deltog maj 1902 i
fredsunderhandlingarna i Vereeniging och
undertecknade fredsavtalet 31 maj s. å. Han
företog på hösten en resa till Europa (tills, m.
generalerna Botha och De la Rey) för att
insamla penningar åt de genom kriget
utblottade. Efter hemkomsten levde han några
år som privatman, var 1907—14
jordbruksminister i Oranjefristaten men började hösten
1914 uppror. Han vann 7 nov. s. å. en seger
vid Doornberg men besegrades 11 nov. och
måste 1 dec. vid Waterburg ge sig fången.
Han dömdes till 6 års fängelse men frigavs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
