Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Wet, Christiaan Rudolph - De Wet, Jacob Willemsz. - De Wette, Wilhelm Martin Leberecht - Dewey, George - Dewey, John - Dewey, Melvil - Deviaskop - Deviation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
De Wet, J. W.—Deviation
828
redan 21 dee. s. å. och tillbragte sina sista
år i stillhet i sin hemort, Dewetsdorp. — D.
utgav 1902 sina minnen från boerkriget, »De
strijd tuschen boer en brit» (»Striden mellan
boers och engelsmän», 1903). V. S-g.
De Wet [do vä’t], Jacob W i 11 e m s z.,
holländsk målare, verksam i Haarlem, nämnd
1635—72. Under påverkan av Rembrandts
konst målade D. mestadels bibliska motiv;
hans arbeten, som äro tämligen klena,
förekomma talrikt i Sverige.
De We’tte, Wilhelm Martin L e b
e-r e c h t, tysk protestantisk teolog (1780—
1849); teol. prof, i Heidelberg, Berlin och
Basel. D. påminner i mycket om
Schleier-macher och gav åt det teol. studiet i Basel
ny fart och ny riktning, i ungefärlig
överensstämmelse med den s. k.
förmedlingsteo-logien i Tyskland. Bland hans arbeten må
nämnas »Lehrbuch der hebräisch-jiidischen
Archäologie» (1814; 4:e uppl. 1864),
»Lehrbuch der historisch-kritischen Einleifung in
die Bibel, Alten und l^euen Testaments» (1817;
8:e uppl. 1869) och »Christliche Sittenlehre»
(1819—23),. Den bibelöversättning, som han
1809—14 utgav tills, m. Augusti och
sedermera själv fullbordade, åtnjöt stort anseende.
Om hans bibelkritiska åsikter se vidare B i
belf orskn ing, sp. 195. Litt.: Wiegand,
»D. Eine Säkularschrift» (1879), och Stähelin,
»D. nach seiner theologischen Wirksamkeit
und Bedeutung» (1880).
Dewey [djö’i], George, amerikansk
amiral (1837-—1917). Deltog i amerikanska
inbördeskriget samt i
spansk-amerikanska
kriget 1898. Han var
under det
sistnämnda befälhavare över
den till Filippinerna
utsända amerikanska
eskadern och
tillintetgjorde med denna 1
maj 1898 den
spanska eskadern på
Ca-vites redd samt
besatte därefter Manila.
Biogr. av Halstead
(1902). ö-g.
Dewey [djö’i], John, amerikansk filosof
och pedagog (f. 1859). D. blev 1894 prof, i
filosofi vid Chicagos univ. och upprättade i
samband därmed en experimentell
elementarskola, som snart genom sin ledares radikala
reformplaner väckte berättigad
uppmärksamhet och bl. a. i Tyskland gav en impuls åt
den s. k. arbetsskolan (se d. o.). 1904
överflyttade han till Columbia univ., New
York, där han ännu verkar. — D. är som
filosof en av huvudrepresentanterna för den
på angloamerikansk botten utformade
pragmatismen. Hans pedagogiska grundtanke
är i konsekvens härmed att göra skolan till
en förenklad avbild i smått av det aktuella,
komplicerat uppbyggda samhället och
därige
nom från början inpassa barnet i ett vidare
socialt sammanhang. Uppfostrans mål bör ej
vara att ensidigt inlära ett visst mått av
minnesvetande utan främst en under
ständigt bruk av muskler och sipnesorgan
bedriven uppövning i aktivitet och
kombinationsförmåga vid lösande av närliggande
praktiska arbetsuppgifter (»learning by doing»).
— Bland D:s skrifter märkas »Study of
ethics» (1894), »How we think» (1909),
»De-mocracy and education» (1916), »Human
na-ture and conduct» (1922), »Experience and
nature» (1925); på sv. föreligga
»Framtids-skolor» (»Schools of to-morrow»; tills, m.
systern Evelyn D., 1915; övers.: 1—2, 1917—
18) och »Barnet och skolkursen» (bihang till
M. Jacobsson, »Pragmatiska
uppfostringsprin-ciper», 1912, där D:s system skisseras). —
Övrig litt.: S. Belfrage i »Festskrift till F. v.
Schéele» (1913); E. Lehmann, »Uppfostran till
arbete» (2:a uppl. 1920). E. C.
Dewey [djö’i], M e 1 v i 1, amerikansk
biblio-teksman (f. 1851). Var född i staten New
York, blev 1883 förste bibliotekarie vid
Columbia college samt upprättade 1884 och
ledde till 1906 den biblioteksskola, som
utvecklats till The state library school. 1888—
1906 var han chef för New York state library.
Han stiftade den amerikanska Library
association, vars ordf, han länge var. D:s system
för bibliotekskatalogisering, framlagt i
»Decimal classification and relative index» (1876;
senaste uppl. 1919) och lämpligt särskilt för
smärre folkbibliotek, har allmänt antagits i
Förenta staterna och även, något modifierat,
här och där i Europa.
Deviasköp, instrument, som nyttjas för
mätning av kompassens deviation (se D e v i
a-t i o n 2), för att utröna kompassens
sväng-ningsfel, kompassens inställning vid nedsatt
riktkraft m. m. D. tillverkas i Sverige av
a.-b. Lyth (Stockholm) och a.-b. Nautik
(Göteborg) enl. anvisningar av
navigationsföre-ståndaren A. Thore.
Deviation (av lat. de, från, och vi’a, väg),
avvikelse från rätta vägen eller rätta
ställningen. 1. D. betecknar den vinkel, som en
i ett prisma infallande ljusstråle bildar med
den utgående. Jfr Ljusbrytning.
2. Kompassnålens av magnetismen hos
järnmassorna ombord på fartyg förorsakade
avvikning från magnetiska meridianen, d.
v. s. den horisontala vinkeln mellan nämnda
meridian och kompassens nord—sydlinje. D.
räknas östlig (positiv), när kompassens nord
faller ö. om magnetiska nordmeridianen, i
motsatt fall västlig (negativ). D. kan uppgå till
stora värden, och dess storlek varierar icke
allenast på olika fartyg utan även på olika
platser inom varje fartyg. Därjämte förändras
d. med fartygets kursriktning samt undergår
förändringar med tiden och då fartyget
förflyttas till en ort med annat värde på de
jordmagnetiska elementen. För ett fartygs
navigering är därför nödvändigt att
kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
