Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Diamant
856
ISlipmaskin för diamanter.
Kimberley-, Du Toitspan-, De Beers- och
Bult-fonteingruvorna. Andra större d.-gruvor i
Sydafrika äro Jagersfontein i Oranjefristaten
och Premiergruvan nära Pretoria, den
sistnämnda berömd genom att fyndet av
Cullinan-diamanten gjordes där. Förutom nu nämnda
afrikanska förekomster av d. böra nämnas
Angra Pequena i Sydvästafrika, Kassaifloden
i Belg. Kongo samt Angola. Av föga praktisk
betydelse äro d.-förekomster i Australien, på
Borneo, i Ural o. s. v. Större betydelse äga
d.-förekomster i kimberlit, som 1906
upptäcktes i Arkansas, nära Murfreesboro i Pike
county. Av enbart teoretiskt intresse är d:s
förekomst i meteorjärn, t. ex. i meteorjärnen
från Canyon Diablo i Arizona.
En ungefärlig uppskattning av den totala
produktionen av diamanter intill 1924 är
återgiven i nedanstående tabell.
Indien ................... 2,000,000 karat
Brasilien ............... 15,000,000 »
Sydafrika ............... 90,000,000 »
Sydvästafrika .... 5,000,000 »
Kongo .................... 1,200,000 »
Angola ..................... 260,000 »
Brittiska Gnayana 200,000 »
Diverse .................... 150,000 »
113,810,000 karat
Härav har enbart Premiergruvan vid Pretoria
under åren 1903—22 lämnat 22,397,681 karat.
D. får sin huvudsakliga användning som
ädelsten. Konsten att slipa d. i deras eget
pulver uppges vara uppfunnen av Ludwig van
Berquen 1456. Det för felfria <1. numera
allmänt använda s. k. briljantsnittet (se B r i
1-j a n t och Ädelstenar), som är beräknat
med hänsyn till d:s ljusbrytnings- och
ljusspridningsförmåga, uppges ha införts av
kardinal Mazarin. Slipningen av d. föregås i
regel av »klyvningen», varvid stenen klyves
utmed oktaederplanen, så att en lämplig
ut-gångsform erhålles. Stenar, som ej kunna
klyvas, genomsågas av en roterande skiva,
impregnerad med diamantpulver.
Fa
setterna anbringas antingen genom att två
stenar rivas mot varandra eller, vilket
numera torde vara vanligare, genom sågning.
Vid den slutliga poleringen pressas stenarna
mot en snabbt roterande järnskiva, överdragen
med diamantpulver och olivolja.
D:s värde som ädelsten varierar väsentligt
med dess kvalitet, vilken huvudsakligen
bestämmes av dess renhet (»vatten») och färg.
Stenar av utomordentligt hög kvalitet kunna
(enl. Kunz 1925) uppnå följande pris (i kronor)
per karat (ung. x/5 g).
röd diamant ... 32,000 kr.
grön » ... 26,000 »
blå » ... 25,500 »
färglös » ... 13,000 »
I hög men ej högsta kvalitet kan färglös d.
uppnå ett pris av 2,600 kr. per karat. Som
slipmedel nyttjas d. av låg kvalitet samt
företrädesvis missfärgade och svarta diamanter,
s. k. bort och carbonados.
Den största av alla kända d. är den s. k.
Cullinandiamanten, som 1905 anträffades i
Premiergruvan. Den vägde i oslipat skick
3,0253/4 karat, d. v. s. 621,2 g. Vid slipningen
erhöllos två stenar om resp, ölö1^ och 3085/a
karat, två mindre om resp. 913/4 och 617/»
karat samt ett stort antal ännu mindre. De
största tillhöra de engelska kronjuvelerna.
Bl. a. berömda d. bör nämnas »Koh-i-noor»,
som 1526 kom i stormogulernas ägo. Vid den
persiska invasionen 1739 kom denna d. i Nadir
schahs händer samt vid annexionen av Punjab
i engelska kronans ägo. Efter den sista
om-slipningen väger den lOö1^ karat.
»Orlov»-diamanten är liksom Koh-i-noor en indisk d.
Den har även gått under namn av »Stora
Mogul». Dess vikt uppges olika, 185—1933/<
karat. Den pryder tsarspiran och tillhör ryska
staten. »Regenten» är likaledes en indisk
diamant, vars nuv. vikt är 1367/8 karat. Den
tillhör de franska kronjuvelerna. Bland dessa
befinner sig också »Sancy»-diamanten, en
likaledes indisk d. av 533/4 karats vikt. En
berömd brasiliansk d. är »Söderns stjärna», som
i slipat skick väger 125 karat. Oerhört stor
Diamantslipning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
