Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diamant - Diamantborr - Diamantbröllop - Diamante, Juan Batista - Diamantgult - Diamantina (Tejuco) - Diamantpulver, Diamantslipning - Diamantsvart - Diameter - Diametral - Diametralplan - Diamidofenol - Diamidoresorcin - Diaminer - Diaminosyror - Diana - Dianas träd - Diandria - Diane de Poitiers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diamantborr—Diane de Poitiers
857
i oslipat tillstånd var »Excelsior»-diamanten,
som 1893 anträffades i Jagersfonteingruvan.
Den vägde då 971 karat men måste vid
slip-ningen delas i flera delar. Vida berömd bar
den s. k. »Hope»-diamanten blivit, mindre på
grund av sin storlek än till följd av sin
praktfullt blå färg ocn kanske mest med
anledning av de olyckor den ansetts medföra.
Försök att på konstgjord väg framställa d.
av sådan storlek, att de kunna slipas, ba
hittills ej krönts med framgång. Dock ha små
d. framställts med konst, först av Moissan
1892 genom att smälta kol i järn, sedermera
på flera andra sätt, bl. a. genom att avkyla
kolånga i flytande luft.
D. var föga känd av romarna och nådde
endast småningom, i samma mån man genom
slipning lärde att framhålla dess verkliga
skönhet, sitt rykte som »ädelstenarnas
konung». Den åtnjöt under medeltiden anseende
som en värdefull talisman, som skyddade sin
bärare mot gift, pest och trolldom samt
förlänade honom seger över fienden, förskonade
honom från sorger och besvikelser m. m. Åt
kvinnan ansågs den förläna smärtfri
ned-komst; slipad i sexkantig form, förmodades d.
skydda mot epilepsi. Diamantpulver ansågs
som ett säkert dödande gift. D. nyttjas även
vid glasskärning och i litografien samt vid
s. k. diamantborrning (se Bergborrning,
sp. 1338). På vidstående plansch äro några
större berömda d. avbildade. Jfr även
Ädelstenar. G. A-ff.
2. (II a 1 v p e t i t), en tryckstil, som i
kägeln håller fyra typografiska punkter och är
den minsta, som plägar förekomma i
tryckerierna. Se Stil.
Diamantborr, se Bergborrning, sp. 1338.
Diamantbröllop, se Bröllop, sp. 154.
Diama’nte [dia-], Juan Batist a, spansk
dramatiker (omkr. 1030—omkr. 1685). Var
en av de populäraste andra rangens
dramaturger på 1600-talet. D. skrev för scenen ett
hundratal arbeten, av vilka de historiska
skådespelen äro de bästa. Hans berömdaste
come-dia var »El honrador de su padre», där han
dock i likhet med andra den tidens författare
delvis lyste med lånta fjädrar. Dramat »La
judia de Toledo» har tillskrivits D. men torde
vara författat av Mira de Amescua. Av D:s
övriga skådespel må nämnas »El valor no
tieife edad» och »El defensor de Penon». Av D :s
arbeten, varav två bd utkommo 1670—74,
finnas tre (jämte »La judia de Toledo») intagna
i Rivadeneiras »Biblioteca» (vol. »Dramaticos
posteriores å Lope de Vega»). K. A. H.
Diamantgult, diazofärgämne, som
framstäl-lesav m-annnobensoesyra och salicylsyra. Svårt
att lösa i vatten, lätt i alkohol. E-t N-n.
Diamanti’na, fordom T e j u c o, stad i
brasilianska staten Minas Geraes, 550 km n. om
Rio de Janeiro; omkr. 14,000 inv.;
ärkebiskopssäte. Diamantsliperier: diamanterna
utvinnas ur traktens flodavlagringar genom
vaskning.
858
Diamantpulver, Diamantslipning, se
Diamant 1.
Diamantsvart, azofärgämne, ett av de
viktigaste färgämnena för ylle. Framställes
ur o-amino-fenol-sulfonsyra och dioxinaftalin.
Mörkbrunt pulver, lösligt i vatten till
körs-bärsröd lösning. Vid färgning därmed betas
yllet först med kromsalt. E-t N-n.
Diameter el. Diameter (grek, dia’metron),
hos en plan kurva en sådan rät linje, som
halverar samtliga med en viss riktning parallella
kordor. Hos cirkeln, ellipsen och hyperbeln gå
alla diametrar genom medelpunkten. Två
diametrar, som var och en halverar de med den
andra parallella kordorna, kallas ko n j
u-g a t d i a m e t r a r. Jfr Ax 9 1. T. B.
Inom astronomien förstår man med
appa-rent el. skenbar d. den vinkel, varunder
en himlakropps mittlinje synes för
observatören. Så är t. ex. solens skenbara d. något
större än en halv grad. G. E.*
Diameträl (av Diameter), belägen vid
motsatta ändan av en cirkels diameter; rakt,
snörrätt motsatt.
Diametralplan, ett plan, som inom en
buktig yta delar alla med en viss riktning
parallella kordor mitt itu. Sker halveringen
under räta vinklar, kallas planet pr
inci-paldiametralplan. G. E.*
Diamidofenöl. Det saltsyrade saltet av detta
ämne, diamidofenolklorhydrat, nyttjas i
fotografien som framkallare, vanl. under namnet
amidol (se d. o. och
Framkallnings-vätskor). (J. H-g.)
Diamidorcsorcln, se
Framkallnings-vätskor.
Diaminer, föreningar, som innehålla två
aminogrupper. De bildas bl. a. när kött
ruttnar och gå tills, m. en del andra vid
förruttnelse bildade basiska ämnen vanligen under
namnet ptomainer. Bland dem märkas
kada-verin (pentametylendiamin) och putrescin
(tetrametylendiamin). / I. B.
Diaminosyror, organiska karbonsyror,
innehållande två aminogrupper (NH2-grupper). En
särskilt viktig d. är diaminokapron, lys in
(se d. o.). I. B.
Diana (av samma stam, som återfinnes bl. a.
i D i e s p i t e r, se d. o.), fornitalisk gudinna
för barnsbörden, dyrkad särskilt som det
latinska förbundets skyddsgudinna i en lund,
senare med ett tempel, vid Nemisjön nära
Ariccia. Därifrån kom hennes kult till Rom,
där hon hade ett tempel på Aventinus. Tidigt
sammanställdes D. med A r t e m i s (se d. o.)
och uppfattades som den jungfruliga
jägarin-nan på de skogklädda bergen. H. Sgn.
Dianas träd (lat. a’rbor Diänae). Nedsänkes
ett zink- el. kopparbleck i en silverlösning,
utfaller silver i trädlika bildningar på blecket.
Utfäilningen går under namnet D. I. B.
Dia’ndria, se Linnés sexualsystem.
Diane de Poitiers [dia’n da pcoatie’],
Henrik II :s av Frankrike väninna (1499—1566).
Var dotter till en fransk adelsman, äktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
