Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diane de Poitiers - Dianthus - Diapason - Diapedes, Diapedesis - Diapensia - Diapente - Diapositiv - Diaprojektion - Diapsida - Diar - Diarbekir - Diariebevis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Dianthus—Diariebevis
860
1515 Louis de Brézé, storseneskalk av
Nor-mandie, och blev änka 1533. Vid hovet
förälskade sig den unge dauphin, sedan Henrik
II, i D., som var 19 år äldre. Efter sin
tron-bestigning gjorde han henne 1548 till
hertiginna av Valentinois. D. var ståtlig och
intelligent, kall och viljestark samt utövade
stort inflytande. Efter Henriks död 1559
avlägsnades hon från hovet. Litt.: Eng. biogr.
av M. Hay (1900); L. Batiffol, »Le siècle de
la renaissance» (6:e uppl. 1924).
Dia’nthus, se Nejliksläktet.
Diapäson (grek, diapasön, eg. »genom alla»,
näml, strängar), benämning för oktaven, sedan
även för tonomfång i allm. — D. normal
[-så’ nårma’l], fr., normaloktav, stämgaffel i
normal stämhöjd. Se N o r m a 11 o n. T. N.
Diapedès, Diapedésis, dels de vita
blodkropparnas utträde genom hårkärlens
oskadade väggar (se Bio d, sp. 533 o. fig. 5), ett
utträde, som vid inflammation (se d. o.) i högsta
grad stegras; dels blodets (inkl, röda
blodkroppars) utsipprande genom mikroskopiska
skador i blodkärlens väggar. T. O.
Diape’nsia, se Fjällgröna.
Diape’nte (grek. dia’pente, av dia’’, genom, och
pe’nte, fem, näml, strängar), kvinten (sed. o.).
Diapositiv, positiv fotografisk bild på glas
el. annat genomskinligt ämne för projektion,
förstoring, fönsterbilder m. m.
Diaprojektiön, optisk projektion med
genomfallande ljus i motsats till episkopisk
projektion. Jfr Skioptikon.
Diapslda, se Kräldjur.
Di’ar, enl. Snorre tolv högättade män, som
förestodo offren och skipade rätt i Asgård;
fornnordiska präster el. gudar.
Diärbekir (turk. Kara Amid), stad i
Kur-distan, asiat. Turkiet, vid Tigris’ v. källflod;
35,000—40,000 inv. Huvudort i vilajetet
Diar-bekir (145,151 inv. 1924). Staden D. ligger vid
korsningen av viktiga handelsvägar och
förmedlar Kurdistans och Armeniens handel med
Aleppo och Mosul. Den är byggd på en
basalt-platå vid vänstra flodstranden, 660 m ö. h.,
och omgives av svarta, tornprydda
basaltmu-rar. Nedanför leder en bro, delvis av romerskt
ursprung, över Tigris. Befolkningen består
av turkar och kurder, förr även av armenier.
Jakobiter, armenier, kaldéer m. fl.
kyrkosamfund ha biskopar i D. Handel med boskap,
ull, råsilke, vete m. m.; känt kopparsmide
(koppar från Argana Maden i n. v.). — D.
kallades under forntiden Amida, blev romersk
koloni 230 e. Kr., befästes av Konstantins
349 och var därefter ett ständigt tvistefrö
mellan romare och perser. Intogs av
araberna omkr. 640 och var 1085—1408 huvudort
i ett självständigt turkmeniskt herradöme.
Intogs av turkarna 1515. S. F.
Staden bevarar ännu åtskilliga
betydelsefulla monument från sin glansperiod, av vilka
det märkligaste är Stora moskén (Ulu Djami).
Den består av en stor gård, omkr. 60 m lång
och 30 m bred, vars ena långsida begränsas
av den egentliga moskébyggnaden, vilken
enligt inskrifter uppfördes på 1090- och
1150-talet. De bå^a kortsidorna upptagas av de
berömda praktfasaderna, portiker i två
våningar med framförlagda kolonner, som
uppbära förkroppade bjälklag. De äro enligt sina
ornamentala inskriftsband byggda under
loppet av 1100-talet men, att döma av stilen,
till stora delar av äldre, välbevarade
arkitekturfragment, som urspr. tillhört en
kristen monumentalbyggnad från 300—500-talet.
Detaljernas rikedom och skönhet giva ett
starkt intryck av storheten i denna
ålderdomliga mesopotamiska arkitektur. Av
Ma-riakyrkan, ett annat byggnadsverk från
samma tidiga period, kvarstå endast det
kupol-täckta korpartiet samt smärre spår av
om-fattningsmurarna. Staden äger även några
andra kyrkobyggnader av stort intresse. Den
mäktiga, med talrika torn förstärkta
stadsmuren är så när som på endast ett
oväsentligt avbrott fullständigt bevarad. Muren är
försedd med talrika inskrifter från 900—■
1300-talet, men omöjligt är ej att på vissa
punkter lämningar ända från 300-talet kunna
finnas kvar. Litt.: M. van Berchem och J.
Strzygowski, »Amida» (1910). B. Th.
Diariebevis (jfr Diarium), ett av den
tjänsteman, som äger att föra registret, å tjänstens
vägnar utfärdat intyg rörande diariets
innehåll i fråga om ett inkommet mål eller ärende.
Parti av Diarbekirs stadsmur.
Detalj av fasaden, till Stora moskén i Diärbekir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
