Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diastas - Diastasprov - Diastrof - Diastrofism - Diastyl - Diaterman - Diatermi - Diates - Diatessaron - Diatomacéer el. Kiselalger - Diatomacéjord - Diatonisk skala - Diatrib - Diatrop - Diaz, Armando
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Diastasprov—Diaz, A.
864
men finnas de i saliven (ptyalin), i bukspotten,
tarmsaften, muskler, levern m. fl. kroppsdelar
(och på andra ställen). I växterna finnas d.
framför allt i fröna men dessutom överallt,
där stärkelse finnes och behöver nedbrytas.
Särskilt rika på d. äro groende frön. D.
fram-ställes bäst ur malt (se d. o.) genom
extrak-tion med utspädd alkohol. På grund av sin
rikedom på d. nyttjas malt i stor mängd i
bryggerier och brännerier. D.-haltiga preparat
användas i textil- och
näringsmedelsindustri-erna. Litt.: H. v. Euler, »Chemie der Enzyme»
(3:e uppl. 1925). 1. B.
Diastasprov (se D i a s t a s) brukas någon
gång för att kontrollera mjölks friskhet.
Normal mjö.k innehåller blott en ringa mängd
av enzymet diastas, varav en större halt
tyder på sjukligt förändrad mjölk. Prov av
mjölk, försatt med stigande antal droppar av
stärkelselösuing, uppvärmes till 60—70° C, för
att stärkelsen av förefintlig diastas må
överföras till dextrin och socker, varefter
jodlösning tillsättes. Om provet får jodlösningens
gula färg, är all stärkelse sönderdelad och
diastashalten hög, men i samma mån som den
blå färgen framträder tydlig, finnes
stärkelsen oförändrad. Om 100 kbcm mjölk på 1/a
timme sönderdelat mer än 3 droppar
stärkelselösning, anses mjölken abnorm. H. J. Dft.
Diaströf, se Diastrofism.
Diastrof i’sm (av grek, dia’, genom, och
strofe’, vändning) innefattar alla rörelser i
den yttre jordskorpan och de förändringar de
förorsaka, företrädesvis med avseende på
fördelningen av land och hav, världshavets
trans-gressioner och regressioner. En period av d.
kallas d i a s t r o f. Man har i senare tid,
väsentligen i Nordamerika, velat efter de stora
diastroferna göra en ny indelning av de
geologiska tidrymderna, i flera avseenden
avvikande från den äldre, hävdvunna. Denna
grundar sig emellertid också på
transgressio-ner och regressioner men på mera lokala
sådana, i n. v. och centrala Europa, icke på
världsomfattande diastrofer. K. A. G.
Diastyl, se Kolonnordningar.
Diatermän, genomtränglig för
värmestrålning, se Absorption 2.
Diatermi (av grek, dia’, genom, och the’rme,
värme), se Värmebehandling.
Diatés (grek. dia’thesis, av diatithe’nai,
försätta i ett tillstånd) betecknar i allm. ett
sjukdomsanlag, d. v. s. en individs abnorma
benägenhet el. mottaglighet för en viss
sjukdom. D. beror på medfödda el. förvärvade
egenheter uti individens allmänna
konstitution el. på ett abnormt tillstånd i hans olika
vävnader el. organ. Man talar sålunda om
skrofulös, reumatisk, hemorragisk (blödar-)
diates o. s. v. Jfr A n 1 a g 2. A. -y.*
Diate’ssaron (av grek, dia’, genom och
te’s-saros, fyra, näml, strängar), kvarten (se d. o.).
Diatomacéer el. K i se 1 al ger (fam.
Ba-cillariaceae), en grupp encelliga alger, vilka
utmärkas därav, att deras cellvägg innehåller
kiselsyra i stora mängder, som upplagras i
form av ett fast skelett med utomordentligt
elegant skulptur. D:s yttre form är högst
växlande; de äro runda, elliptiska,
stavfor-miga, kilformiga, såväl raka som böjda, men
alltid omgivna av sitt kiselskelett,
sammansatt av två skal, som gripa över varandra
liksom locket på en ask. En d. har därför olika
utseende, allteftersom den ses från skalsidan
eller från kanten, då det de bägge skalen
förenande partiet, de s. k. »gördelbanden»,
framträder. Skalsidan är försedd med fina
lister, tvärband och vårtformiga upphöjningar
samt även med porkanaler, genom vilka
slemavsöndring äger rum. Varje d. innehåller
blott en cellkärna men en el. flera av
»dia-tomin» bruna kromatoforer.
Assimilations-produkten är olja. Förökningen sker genom
vegetativ delning, som tillgår så, att
plasmakroppen utvidgas vid gördelbanden och delas,
varefter två nya skal bildas innanför de
gamla. En d:s två skal äro således av olika
ålder. Befruktning förekommer, varvid ett
individ, sedan skalen avkastats, antingen
delat eller odelat sammansmälter med ett
annat individ, varefter
sammansmältningspro-dukten, auxosporen, utväxer och bildar
ett par nya skal omkring sig. En
auxospor-bildning utan befruktning, d. v. s.
skalavkastning, tillväxt och ny skalbildning förekommer
även. Hos ett par marina former har man
också iakttagit bildning av med cilier
försedda svärmare, som antagligen parvis
förenas. Av d. äro mer än 6,000 arter beskrivna.
De leva i såväl sött som salt vatten och äro
spridda över hela jorden. De ingå som
beståndsdelar i såväl snöns och isens flora som
i de heta källornas vegetation. Särskilt
förekomma de ymnigt i haven antingen såsom
plankton eller ock fastsittande, ofta på andra
organismer. Fastsittande d. bilda ofta stora
kolonier, sammanhållna av slemsträngar. På
grund av deras ymniga förekomst och
kisel-skalens resistens ha på många ställen bildats
mäktiga lager av fossila d., så t. ex. vid
Berlin (med en mäktighet av ända till 30 m)
och i Böhmen. Bergarten trippel, som
nyttjas som polermedel, består nästan av en
enda fossil diatomacéart. B e r g m j ö 1 (se d.
o.) består av d. Fossila d. äro kända från
kritperioden. — Kännedomen om d. har stor
betydelse för utforskandet av strömmarna i
havet liksom även för bestämmandet av
geologiska avlagringars natur och ålder. Några
d.-former avbildas å vidstående plansch. N. S-s.
Diatomacéjord, se Bergmjöl.
Diatönisk skala (av grek, dia’, genom, och
to’nos, ton), en tonföljd med endast skalegna
toner (t. ex. inom C dur: c d e f o. s. v.), i
motsats till kromatisk tonföljd.
Diatrlb (grek, diatribè, tvist), kritisk
stridsskrift, hätsk motskrift.
Diatröp, dets. som plagiotrop (se d. o.).
Di’az, A r m a n d o, hertig, italiensk
militär (f. 1861). Ingick vid artilleriet men över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
