Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diarbekir - Diarium - Diarré - Diarrédroppar - Dias, Bartholomeu - Diaspor - Diaspora - Diastafor - Diastas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Diarium—Diastas
862
Gården i Stora moskén i Diarbekir,
Diärium, lat. (av di’es, dag), eg. »det
dagliga». 1. Dagbok (se Bokföring oeh H
ande 1 s b o k). — 2. Hos ett ämbetsverk eller
annan offentlig myndighet fört register,
innehållande förteckning i tidsföljd på till
myndigheten inkomna mål och ärenden eller
därifrån expedierade sådana (ingående och
utgående d.). Namnet d. har tillagts de i äldre
tider, särskilt i kloster, ofta förda
anteckningarna över tidens viktigare tilldragelser. Mest
bekant är bland anteckningar i Sverige av
detta slag »Diarium Vatzstenense», omfattande
tiden 1344—1545. Se Vadstena kloster.
Diarré (grek. dia’rrhoia, av dia’, genom, och
rhei’n, rinna), U t s o t, den livligare
verksamhet hos tarmkanalen, vilken ger sig till
känna genom ett ökat antal avföringar på
dygnet och genom en lösare beskaffenhet av
tarminnehållet. D:s orsaker äro flerfaldiga och
olikartade. De kunna sålunda vara lokala,
härrörande från tarmen, och bestå i en kemisk el.
mekanisk retning, som kan framkalla ökad
vätskeavsöndring i tarmen och ökad
tarmrörelse (peristaltik). D. kan vidare vara ett uttryck
för en verklig tarmsjukdom, en patologisk,
oftast inflammatorisk process, framkallad av
vissa till tarmen, åtm. delvis, lokaliserade
in-fektionsämnen av bakteriell el. annan art. Av
sådan natur är d. vid tarmkatarr, tyfoidfeber,
kolera, rödsot m. fl. sjukdomar. D. kan således
vara dels ett symtom av en specifik sjukdom,
dels ett enstaka fenomen, framkallat av diverse
tillfälliga orsaker, som födans beskaffenhet,
medikamenter, särskilt laxermedel, psykiska
tillstånd (oro o. s. v.). D:s behandling rättar
sig efter grundlidandet och består först och
främst i att förebygga fortsatt inverkan av
den framkallande orsaken. I. H.
Diarrédroppar. Vanl. åsyftas därmed T h i
e-1 em an n s droppar (se d. o.).
Di’as, Bartholomeu, se D i a z, B.
Diaspor, i naturen förekommande
alumini-umhydroxid av sammansättningen Al O . OH.
Diaspoia’, Dia’spora, grek, (av
diaspeV-rein, förskingra), eg. förskingring, stundom
förekommande gemensamt namn på sådana
kristna församlingar, som äro kringspridda
på områden, där en annan religion än
församlingarnas är den härskande. I N. T. och den
dåtida litteraturen brukas ordet d. om de
judar eller judekristna, som levde kringströdda
här och där bland hedningarna, synnerligast i
Egypten och Mindre Asien (Joh. 7: 35; 1 Petr.
1: 1; Jak. 1: 1). I teol. litteratur har ordet
blivit en teknisk term för den stora
judiska kolonisationen i romarriket omkr. 200
f. Kr.—150 e. Kr. I nyaste tid har
uttrycket börjat användas om de i katolska länder
på spridda håll levande evangeliska
bekän-narna el. i allm. om trosförvanter, som leva
mitt ibland en befolkning av annan
bekännelse. I anslutning till
Gustav-Adolfsför-eningarna bildades i Tyskland 1882 en d i
a-sporakonferens, vars verksamhet
omfattar alla världsdelar. — D i a s p o r
a-präst, präst i en församling bland
befolkning av annan trosbekännelse. (S. H-r.)
Diastaför, ett diastashaltigt maltextrakt,
som framställes genom upprepad extraktion
av maltmjöl med vatten och efterföljande
in-kokning av extraktet i vakuum till tjock
sirupskonsistens. Nyttjas inom
textilindustrien för att överföra stärkelse i löslig form
genom försockring. D. brukas även till
framställning av stärkelseklister för
appretyr-ändamål. E-t N-n.
Diastäs (av grek. dia’stasis, splittring) är
ett kollektivnamn på en hel del
stärkelse-spjälkande enzym (se d. o.). På grund av att
fransmännen benämna alla enzym »diastases»,
har man numera i stället infört beteckningen
amylas för dessa enzym. D. förekommer i både
djur- och växtriket. Man vet ännu ej om
de alla äro av identisk sammansättning. De
verka dock på samma sätt och nedbryta
stärkelse över dextriner i maltos. 1
djurorganis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
