Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dibdin, Charles - Dicefalisk - Dicellograptus - Dicellograptusskiffer - Dicenta, Joaquín - Dicentra - Diceras - Dicey, Albert Venn - Dichroit - Dickel - Dickens, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Dicefalisk—Dickens
870
äldre litteratur. — Litt.: E. R. Dibdin, »The
Dibdins» (1888).
Dicefalisk (av grek, di, dubbelt, och kefalé,
huvud), med två huvud, se Missbildning.
Dicellogra’ptus, se Graptoliter.
Dicellograptusskiffer, se Silursystemet.
Dicenta [öipä’nta], J oaquln, spansk
författare (1860—1917), en av det modernare
spanska skådespelets mera betydande
representanter. Han debuterade som novellist och
lyriker men blev mest känd genom sina
skådespel, som ofta hade ett starkt socialt
inslag och länge höllo sig på den spanska
scenen. Förnämst är det passionerade
kär-leksdramat »Juan José» (1895). K. A. H.
Dice’ntra, se Löjtnantshjärta.
DIceras, fossilt musselsläkte (fam.
Chami-dae) från övre juran, med mycket tjocka skal,
hornlik el. i spiral vriden umbo och en enda
hästskoformad låstand i vänsterskalet. D. är
stamform till rudisterna (se d. o.). K. A. G.
Dieey [däi’si], Albert V e n n, engelsk
rättslärd (1835—1922). Blev 1863
praktiserande advokat och var 1882—1909 prof, i
engelsk rätt vid Oxfords univ. Han utgav
bl. a. »The privy council» (1860; ny uppl.
1887) och »The law of the constitution» (D:s
förnämsta arbete, 1885; 8:e uppl. 1915). —
Hans bror Edward D. (1835—1922) var
från 1861 medarbetare i Daily Telegraph och
1870—89 utgivare av Observer. Bland hans
politiska skrifter märkas »England and Egypt»
(1884) och »Egypt of the future» (1907).
Dichrolt, se C o r d i e r i t.
Di’ckel, inre del av modellformen vid
klock-gjutning (se d. o.).
Dickens [di’kinz], Charles, engelsk
författare (1812 7/2—70 ®/6), född i Portsmouth
(Portsea). Fadern, kassör där i marinen,
var av sorglös läggning (porträtterad som
Micawber i »David Copperfield», Turveydrop
i »Bleak house»), varav löljde fattigdom. D:s
uppfostran försummades, och han fick redan
börja förtjäna sitt bröd, när familjen 1823 på
allvar flyttat över till London och där snart
hamnat på gäldstuga. Ställningen
förbättrades dock; efter någon tids skolgång kom D.
på advokatkontor, blev så domstolsreporter
och därefter (1831) parlamentsreferent i den
liberala huvudstadspressen. Som sådan levde
han i centrum av tidens politiska och sociala
jäsningar och reformarbete
(parlamentsrefor-men 1832, fattigvårdslagen 1834 o. s. v.), vilket
återspeglas i hans författarskap. Som pojke
läste han särskilt äldre engelska humorister
(Fielding, Smollett, Falstaffscenerna i »Henry
IV»), och det var i denna genre han
debuterade (efter »Sketches by Boz», 1836—37) med
»Posthumous papers of the Pickwick club»
(1836—37; sv. övers. 1861), som gjorde honom
berömd. Närmast en representant för den då i
England gängse sportromanen,
karakteriserades boken, liksom de tidigare skisserna, dock
framför allt av skarp iakttagelseförmåga och
sinne för yttre egenheter hos det virrvarr av
Mr Pickwick håller tal.
Teckning till »Pickwickkluhben» av R. Seymour.
typer och individer ur de lägre folklagren
och medelklassen, vilka D. mött som barn el.
reporter. Djup psykolog var han ej. Nästan
samtidigt med publiceringen av bokens första
häfte (D. utgav sina romaner häftesvis el. i
tidskrifter) gifte han sig med Catherine
Ho-garth (skilsmässa 1858), dotter till en kollega
i Morning Chronicle. D. stod likväl svägerskan
Mary närmare; hennes tidiga död 1837 grep
honom djupt, och hon blev modell för många
av hans idealiserade flickgestalter (Rose
May-lie, Kate Nickleby, Madeleine Bray, Nellie
Trent, Agnes Wickfield o. a.). I hennes ställe
trädde den yngre sys’ern. Med »Oliver Twist»
(1837—38; sv. över 1844) övergick D. till
den sociala romanen och angrep den nya, av
radikalismen framdrivna fattigvårdslagen.
Berättartonen var nu lika dyster, som den
förut varit uppsluppen i »Pickwick papers».
Missförhållanden i det engelska skolväsendet
inspirerade »Nicholas Nickleby» (1838—39; sv.
övers. 1842), där emellertid socialt patos ej
uteslöt humor. »The old curiosity shop» (1840
—41; sv. övers. 1842) och »Barnaby Rudge»
(1841; sv. övers. 1842) bildade det
huvudsakliga innehållet i »Master Humphrey’s clock».
Den förra gav D. tillfälle till en anklagelse
mot industrialismen vid beskrivningen av
Little Nells vandring genom fabriksdistrikten
i mellersta England. »Barnaby Rudge» (jfr
Bulwers »The disowned») blev övergången till
den historiska romanen (efter Scott odlad av
Bulwer) under skärpning av det skräck- och
sensationselement (likaledes i anslutning till
Bulwer), som redan framträtt i »Pickwick
papers» (de inströdda berättelserna). Serien
av julhistorier (»A christmas carol», 1843,
»The chimes», 1844, »The cricket on the
hearth», 1845, »The battle of life», 1846, »The
haunted man», 1848) bars närmast av
Car-lyles sociala evangelium — D. beundrade
honom mycket vid denna tid — under häftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>