Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Digivning - Digne - Dignitet - Dignitär - Digression - Dighynia - Dihang (Dihong) - Dijala (Diala-su) - Dijck, van - Dijkman, Petter - Dijon - Dikabröd, Dikafett - Dikaiarcheia - Dikanäs - Dikasterion (Dikasterium)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Digne—Dikasterion
918
ett lugnt och regelbundet liv, fritt från
överansträngande arbete och nöjen. Dieten skall
vara riklig redan från början; alltför stor
mängd flytande föda kan medföra försämring
av mjölkens kvalitet. Vissa ämnen, såsom
kål, lök, sparris, fläsk, hummer, kräftor, må
användas blott med stor måtta. Kaffe, te
och — framför allt — alkoholhaltiga drycker
få blott sparsamt begagnas. Vissa
medika-menter synas kunna nedsätta
mjölkavsönd-ringen; andra, t. ex. sömnmedel, opium,
morfin, arsenik, rabarber och senna, kunna
genom mjölken inverka på barnet. Se vidare
Barnavård. Avn. (I. H.)
D. hos djur. Genom att från början dia
moderdjuret får ungen den för sin utveckling
naturligaste och bästa näringen. Den under
närmaste tiden efter förlossningen avsöndrade
mjölken, råmjölken, är näml, genom sin
lättsmälthet och större äggvite- och
mineral-halt särskilt ägnad att främja tillväxten.
Betydelsen av denna råmjölkens beskaffenhet
framgår därav, att ju snabbare tillväxten är,
desto högre är halten av äggvita och salter.
Dubbla kroppsvikten uppnås:
100 dir råmjölk
innehålla:
[-äggvita-]
{+ägg- vita+} aska kalk [-fosforsyra-] {+fosfor- syra+}
hos föl .......efter 60 dagar l,e 0,2 0,033 0,047
» kalvar ...... » 47 » 2,o 0,4 0,124 0,131
» lamm ........ » 15 » 4,9 0,8 0,245 0,293
» grisar ...... » 14 » 5,2 0,8 0,249 O,sos
» hundvalpar » 9 » 7,4 1,3 0,455 0,508
» kaninungar. » 6 » 10,4 2,5 0,891 0,997
Den olika sammansättningen av mjölken
hos skilda djurslag gör, att modersmjölken
ej med samma resultat kan ersättas av komjölk,
utan en viss tids d. är för varje djurslag
nödvändig för fullt normal utveckling. Den
normala digivningen är för häst 4—6 mån., för
nötkreatur 4 mån., för får 3—4 mån., för svin
och hund 6—8 veckor och för kanin 4 veckor.
Kalvar uppfödas dock vanl. med konst men
böra dock även i så fall erhålla moderns
mjölk, så länge hon lämnar råmjölk. E. T. N.
Digne [dinj], huvudstad i depart.
Basses-Alpes, s. ö. Frankrike, vid Durances biflod
Bléone; 6,302 inv. (1921). Gammalt
biskopssäte. I närheten varma svavelkällor.
Dignitet (av lat. di’gnitas, värdighet),
värdighet, värde; inom katolska kyrkan ämbete,
förenat med yttre domsrätt. — I matematiken
betecknas med d. produkten av ett antal lika
faktorer. Fem stycken a hopmultiplicerade
(d. v. s. a . a . a . a . a) betecknas a5 och kallas
femte d. av a. Varje tal är första d. av sig
självt; andra d. av ett tal kallas kvadrat,
den tredje kub och den fjärde bikvadrat.
Jfr Fotens.
Dignitär (jfr Dignitet), innehavare av
en hög ställning, av ett högre kyrkligt el.
världsligt ämbete.
Digressiön (lat. digre’ssio), avvikelse,
utflykt; särskilt avvikelse från ett ämne. —
Inom astronomien betecknas med d. det
vinkelavstånd, vari en himlakropp skenbart
be
finner sig från sin centralkropp, båda
betraktade från en utanför den förras bana
belägen punkt. E. J.
Digynia, se Linnés sexualsystem.
Dihang (D i h o n g), mellersta loppet av
Brahmaputra (se d. o.).
Dijala (D i a 1 a - s u), biflod till Tigris (se
d. o.); genombryter Zagrosbergen, inmynnar
nedanför Bagdad. D. tages i anspråk för
bevattning av slätten n. ö. om Bagdad.
Dijck [déik], van, se D y c k, van.
Dijkman, Petter, fornforskare
(1650-talet—1717). Blev 1666 student i Uppsala,
1682 landssekreterare i Uppland, 1697 assessor
i Göta hovrätt (tillträdde ej) och 1698
häradshövding under Svea hovrätt. I sitt
förnämsta arbete, »Historiske anmärckningar
öfwer och af en dehl runstenar i Swerige»
(1723), visar sig D. som en okritisk
rud-beckian. D. utgav 1703 »Antiquitates
eccle-siasticæ eller gamle swenske
kyrkie-hand-lingar», undersökningar angående äldre tiders
myntväsen m. m. (B. H-d.)
Dijon [di^å’], stad i ö. Frankrike,
huvudstad i depart. Cöte-d’Or; 78,578 inv. (1921).
Stor järnvägsknut, industristad, stark
fästning. Var huvudstad i hertigdömet
(provinsen) Bourgogne. Läget är vackert nedanför
nordligaste utsprånget av Cöte d’Or, Mont
Afrique (584 m ö. h.), där huvudvägen öppnar
sig från Saöneslätten till Seinebäckenet. Förbi
staden flyter Ouche, som följes av
Bourgogne-kanalen. D. är säte för en
universitetsavdel-ning (akademi) med tre fakulteter, för biskop
och appellationsdomstol, har betydande
konstsamlingar och konstininnen från
nederländsk-burgundiska konstens storhetstid (gravvårdar
över Filip den djärve o. Johan den oförskräckte;
Mosebrunnen av Sluter) och bibehåller från
äldre tid en viss förnämlig huvudstadsprägel.
Katedralen är från 1200-talet och vigd åt
den helige Benignus, Bourgognes apostel
(100-talet e. Kr.). Fästningsverken utgöras av
detacherade fort på omgivande höjder. D:s
industrier äro njutnings- och
livsmedelsindustrier (likörer, senap, käx), cykel- och
auto-mobilfabrikation m. m. Handel med
Bourgognes viner. — D. har sitt ursprung ur en
romersk militärpost, hörde sedan omkr. 1017
till hertigdömet Burgund och blev senare detta
rikes huvudstad (till dess fall 1477). Dess
storhetstid som burgundisk residensstad inföll på
1300- och 1400-talet. Under 1870—71 års krig
kämpades flera gånger om besittningen av D.
Jfr bilder på vidstående plansch.
Dikabröd, DIkafett, se Dikaträd.
DikaiarchéVa (grek. Dikdia/rchéia, lat.
Di-cearchèa), se Puteoli.
Dikanäs, by och kapellplats i Vilhelmina
socken, Västerbottens län, i s. v. Lappland,
5 km n. v. om Vojmsjöns övre ända. Kapellet
byggdes 1833. Sedan 1923 är D. by jämte
kringliggande trakt särskilt
kyrkobokförings-distrikt; 958 inv. (1926).
Dikasterion, latiniserat Dikast e’r ium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
