Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dikasterion (Dikasterium) - Dikaträd - Dike (avdikning) - Dike (gudinna) - Dikesbrunn - Dikesgrävningsmaskiner - Dikesmall - Dikesplog - Dikesren - Dikesrör - Dikesskopa - Dikesspade - Dikesöga - Diklin - Diklordietylsulfid - Dikloretylen - Dikning - Dikningsförmän - Dikningslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Dikaträd—Dikningslagen
920
Dike, dödande Adikia
(orättfärdigheten). Efter en
forn-grekisk vasmålning.
(av grek. di’ke, rätt), grekisk benämning på
domstol. Se vidare Heliasterna. —
Sedan medeltiden förstods med dikasterium en
domstol utan särskilt distrikt, vilken fällde
utslag på begäran av enskilda el. av andra
domstolar. I Tyskland tjänstgjorde flera
schöffendomstolar och jur. fakulteter som
dylika dikasterier.
Dikaträd, Irvi’ngia, växtsläkte av fam.
Si-marubaceae, omfattande fyra arter, i tropiska
Afrika och på Bortre Indiska halvön växande
träd med enkla, läderartade blad och i vippor
samlade små, gula, liljekonvaljedoftande
blommor. Frukterna äro enrummiga stenfrukter
med ganska stort frö. Av de rostade fröna av
Irvingia gabonensis (i tropiska Västafrika)
be-redes dikafett, som erinrar om kakaofett
och nyttjas i tvålfabrikationen samt till
po-mador och andra kosmetiska artiklar. De
rostade fröna ingå även i odikabrödet
(dikabrödet), som är mycket närande och
spelar en stor roll som födoämne i vissa delar
av tropiska Afrika. Av fröna av Irvingia
malayana (på Malackahalvön) erhålles c
ay-cayfett, som brukas till ljus. G. M-e.
Dike, se A v d i k n i n g.
Di’ke, grek., rättvisans gudinna, dotter till
Zeus och Themis. Hos Hesiodos är hon Zeus’
bisittarinna, som
beivrar varje
rätts-kränkning. Hos de
tragiska skalderna
uppträder D., i
sällskap med
erinnyer-na, som den stränga,
hämnande
vedergällningens utövarinna.
Enl. yngre skalder
(Aratos, Ovidius)
vistades hon under den
gyllne tidsåldern på
jorden, men under
kopparålderns
tilltagande orättfärdighet lämnade hon,
sist bland gudarna,
den skuldbefläckade
jorden och strålade sedermera på himlen som
»jungfruns» stjärnbild. Därför benämnes hon
också A s t r a i a. A. M. A.*
Dikesbrunn, se Täckdikning.
Dikesgrävningsmaskiner. För att vid
upptagning av diken ersätta handarbetet med
billigare och snabbare verkande (häst- el.
maskin-) kraft ha många försök gjorts att
konstruera plogliknande redskap,
dikesplo-g a r, men utan praktisk framgång. Särskilt
i Nordamerika ha konstruerats d., vanl. drivna
med maskinmotor och försedda med skopor,
som dels lösskära jorden, dels föra upp den ur
rännan. Den starka påkänningen, särskilt om
jorden är hård och stenig, ställer
grävmaskinens hållbarhet på svårt prov, varför d. måst
göras mycket grova och ställa sig rätt
dyrbara. Då dessutom ingen fullt
tillfredsstäl
lande konstruktion ännu framkommit, ha de
hittills funnit mycket liten användning i
Sverige. H. J. Dft.
Dikesmall, ett vanligt, av träribbor hopsatt
redskap, vars sidor angiva sidornas lutning
i öppna diken. Brukas till kontroll vid
dik-ningsarbetet. H. J. Dft.
Dikesplog, se
Dikesgrävningsmaskiner.
Dikesren, den oplöjda kanten invid ett
öppet dike. För att förekomma spridning av
ogräsfrön och skadeinsekter från d. till åkern
bör växtligheten på den förra avslås i god
tid varje sommar och hela d. avhackas då och
då, lämpligast då jorden trädas. H. J. Dft.
Dikesrör, se Täckdikning.
Dikesskopa, ett på ett långt skaft sittande
rännformigt järnredskap, varmed täckdikens
bottenränna upprensas före rörens
nedläggning. H. J. Dft.
Dikesspade, spade för uppgrävning av
täckdiken; finns av olika bredd för den olika,
nedåt avtagande dikesbredden. H. J. Dft.
Dikesöga, se Täckdikning.
Diklln (av grek, di, dubbelt, och kline,
bädd) kallas en växt med enkönade blommor.
Se P o 11 i n a t i o n.
Diklördietylsulfld, se Senapsgas.
Diklöretylèn, C2H2CI2, ett inom kemiska
industrien mycket använt lösnings- och
ex-traktionsmedel för fetter och oljor m. m.,
enär det har låg kpt (55° C) och icke
angriper metaller. Nyttjas även till
kautschuksolu-tion. D. är svårantändbar och slocknar lätt;
är därför ganska eldsäker. E-t N-n.
Dikning, se Avdikning, Avledning
av skadligt vatten,
Skogsdikning och Täckdikning.
Dikningsförmän. För att lämna
jordbrukare biträde med utstakning av
dikningspla-ner och nedläggning av täckdikesrör ha
hushållningssällskapen, med början på
1880-ta-let, anställt i dessa arbeten förfarna
personer. Kurser för sådana d:s utbildning pläga
anordnas av Lantbruksstyrelsen. H. J. Dft.
Dikningslagen utgör kap. 7 av vattenlag
av 28 juni 1918 med tillägg 11 juni 1920 och
innehåller följ, huvudstadganden: Den, som
för sin marks torrläggning vill upptaga nytt
el. förändra befintligt dike, äger rätt till
behövligt avlopp över annans mark och att
inleda vattnet i annans dike mot skyldighet
att ersätta därav förorsakad skada och
intrång. Om granne önskar deltaga i
dik-ningsföretag, äger han rätt därtill, om så är
förenligt med dikningens ändamål och
markens belägenhet ej hindrar el. företaget
därigenom ej oskäligt fördyras. Om dikning är
till båtnad även för annans mark, är denne
skyldig deltaga i kostnaden för dikning och
dess underhåll i förhållande till värdet av
den båtnad, som företaget bereder hans mark.
Som båtnad anses den förbättring jorden
vinner genom djupare torrläggning intill 1,2 m
eller det större djup, som jordägaren äskat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
