Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diligens - Dilke, sir Charles Wentworth - Dill - Dill, Ludwig - Dilleniaceae - Dillenius, Johann Jakob - Dilling, Lars - Dillingen - Dillmann, Christian Friedrich August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Dilke—Dillmann
928
Bild 3. Automobildiligens. 1924.
tillkopplas, när postens mängd så kräver. D.
äro försedda med moderna ljus-, värme- och
ventilationsanordningar. På flera finnas
även fälttelefoner. Passageraravgiften är i
medeltal 1 kr. per mil, vilken avgift dock
på vissa linjer under vintern höjes till 1 kr.
50 öre. Ett svårt problem har varit att
kunna framföra d. de tider av året, då stora
snömängder el. tjällossningen göra vägarna
svårtrafikabla. Man har emellertid lyckats
utexperimentera särskilda anordningar, som
givit mycket goda resultat. Bild 3 visar en
modern postdiligens, monterad för
vintertrafik. 1925 befordrades med postdiligenserna
omkr. 86,500 passagerare, och i
passageraravgifter inflöto över 277,000 kr. För de
bygder, som sakna järnväg, ha postdiligenserna
fått mycket stor betydelse. E. G-e.
Dilke [dilk], sir Cha rles Wentworth,
engelsk politiker (1843—1911). Var sonson
till publicisten och kritikern C. W. D. (1789
—1864). studerade i Cambridge och företog
därpå en längre
utlandsresa, beskriven i
»Greater Britain» (2
bd, 1868; flera senare
uppl.)-; bokens titel
betecknade länder med
engelsktalande
befolkning men blev senare
beteckning för det
brittiska världsväldet.
1868 invaldes D. för
Chelsea i underhuset
och väckte snart
uppmärksamhet för
kun-r _ ± I Gladstones andra mi-
nistär var D. 1880—82 under statssekreterare för
utrikesärendena och 1882—85 president i Local
government board. En skilsmässoskandal
1885—86 avbröt hans lovande politiska bana;
han återinvaldes 1892 i underhuset för Forest
of Dean, som han sedan representerade till
sin död, ansågs som en auktoritet i
utrikes-och försvarsfrågor men blev aldrig led. av
någon regering. D. skrev bl. a. »Problems of
Greater Britain» (2 bd, 1890), »The british
empire» (1898) och arbeten i försvarsfrågor
samt utgav sin farfaders skrifter »Papers of
a critic» (2 bd, 1875; med biogr.). — Biogr.
av S. Gwynn och G. M. Tuckwell (2 bd, 1917),
till större delen byggd på D :s egna
anteckningar.
Dill, se Dillsläktet.
Dill, L u d w i g, tysk målare (f. 1848).
Studerade i München, målade en tid med
förkärlek venezianska motiv utan något banalt
förskönande, därefter holländska ämnen,
innan han, påverkad av unga skotska målare
(Glasgowskolan), sökte motiv i den sumpiga
slättbygden kring Dachau, nära München,
vilken med sin dunstfyllda himmel och
vegetationens blekt gröna och gulgrå toner slog an
på konstnärsögat och målarkänslan. D. blev
prof, i Karlsruhe 1899. Arbeten av honom
finnas i München, Berlin, Mannheim,
Stuttgart, Dresden m. fl. Han har även utfört
mästerliga kol- och kritteckningar. G-g N.
Dilleniäceae, växtfamilj, vanl. hänförd till
serien Parietales men i fråga om blommorna
starkt erinrande om Ranunculaceae.
Hithörande växter förekomma nästan uteslutande
i tropikerna och äro träd el. lianer med
strödda, läderartade, vanl. sträva blad och
ofta stora, praktfulla blommor. Viktigaste
släktet är Dillenia. G. M-e.
Dillènius, Johann J ako b, tysk botanist
(1687—1747). Överflyttade 1721 till England
och blev 1728 prof, i Oxford. Mest känd som
förf, till »Historia muscorum» (1741), vari
bladmossorna först noggrannare beskrevos.
Linné, som besökte D. 1737, kallar honom
»vår tids ojämförlige botanist».
Dilling, Lars, norsk författare (1848—87).
Skrev flera harmlösa satirer och humoresker
(sv. övers., »Hvardagsmenniskor», »Genom
lorgnetten» m. fl.), som voro mycket populära
på 1880-talet. En samlad norsk uppl. av hans
böcker utkom 1895—97.
DHlingen. 1. Stad i Bayern,
regeringsom-rådet Schwaben, på Donaus n. strand; 6,050
inv. (1925). Gammalt slott, tidtals residens
för biskoparna av Augsburg. D. hade 1549—
1804 ett universitet, lett av jesuiter. Intogs
av svenska trupper 1632 och 1648; tillföll
1803 Bayern. — 2. Industriort i Saarområdet
vid Saar, 22 km nedom Saarbrücken; 9,471
inv. (1924). Stor masugn.
Di’llmann, Christian Friedrich
August, tysk protestantisk teolog och
orientalist (1823—94). Innehade vid olika tyska univ.
professurer i orientaliska språk och i teologi
samt slutade som prof, (från 1869) i
gammaltestamentlig exeges i Berlin. Bland hans
etiopiska editionsarbeten må nämnas »Buch
Henoch» och »Buch der Jubiläen» med såväl
etiopisk som tysk text, »Biblia veteris
testa-menti æthiopica» (1853—94), den gamla
etiopiska översättningen av G. T., »Grammatik
der äthiopischen Sprache» (1857) och »Lexicon
linguæ æthiopicæ» (1865). D. skrev bl. a. ännu
värdefulla kommentarer till Moseböckerna och
Josua samt till Job och Jesaja. Åtskilliga
bland dessa utkommo i många uppl. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
