Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dilatation - Dilatatorium - Dilatometer - Dilatorisk - Dilemma - Dilettant - Dili (Dehli, Dilly) - Diligens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Dilatatorium—Diligens
926
Volymsutvidgningsk lefficienter.
Kvicksilver ................ O.ooois
Alkohol ................... O.ooii
Väte och helium .. 0,0036627
Luft ...................... 0,00367
Rörande vattnets o. a. ämnens d. se
Lan-dolt-Börnstein, »Physikalisch-chemische
Tabellen». J. T.
Dilatatorium (av lat. dilatäre, utvidga),
instrument, varmed man utvidgar en rörformig
bildning, t. ex. urinröret, kanalen i
livmoderhalsen, en fistelgång, för att t. ex. därigenom
möjliggöra en undersökning el. ett
kirur-giskt ingrepp. Många gånger nyttjas d. i
rent terapeutiskt syfte. J. E. J-n.*
Dilatomèter, se Dilatation.
Dilatörisk (lat. dilatörius), som skjuter upp;
förhalnings-.
Dile’mma (grek. di’lemma), kinkigt läge vid
val mellan inbördes stridiga krav;
förlägenhet, klämma; disjunktiv slutledning enl.
formeln: om A är, så är antingen B el. C; nu
är varken B el. C; alltså är heller icke A.
Diletta’nt (it. diletta’nte, av it. diletta’re,
förnöja), person, som blott för sitt nöje
sysslar med konst, litteratur el. vetenskap utan
att äga sakkunskap; klåpare. — Adj.:
Dilett a’n t i s k. — D i 1 e 11 a n t i’s m, klåperi.
Dili (D e h 1 i, D i 11 y), huvudort i port,
kolonien Timor, på öns n. kust; omkr. 3,100
inv. God hamn, skyddad av korallrev.
Diligens [-/a^s] (fr. d/iligence, driftighet,
skyndsamhet), fyrhjulig, av 2—6 hästar
dragen täckvagn för snabb och regelbunden
befordran av resande och resgods samt av post
mellan avlägsnare orter i ett land; postvagn.
Bland i postväsendets tjänst använda
fordon av en stor mängd typer och modeller har
inom de europeiska kulturländerna före
järnvägarnas införande en synnerligen
framstående plats intagits av d. som forvagnar för
personbefordran och posttransport. 1830 kom
den första svenska d.-förbindelsen till stånd
på linjen Stockholm—Ystad. Bild 1 visar
en av de allra första vid denna befordran
använda d. Sedermera utsträckt till linjen
Ystad—Malmö—Hälsingborg, upphörde
emellertid redan med 1834 års utgång denna trafik
såsom för postverket förlustbringande.
Enskild d.-trafik, delvis understödd av
statsmedel, uppehölls sedan under 1830- och
1840-talet. Först 1850 återupptogs, till en början
försöksvis, postverkets egen d.-trafik, som
efter hand vidgades och under 1860-talet
nådde sin blomstring för att sedermera
småningom avtaga, i den mån järnvägsnätet
utsträcktes. Ännu 1867, då summan postförda
landsvägskm i Sverige utgjorde 5,804,811,
tillryggalades av postdiligenserna 3,202,253
km. Postverkets behållna inkomst av
personbefordran med d. uppgick sagda år till
100,304 rdr 36 öre. Taxan utgjorde då 1 rdr
20 öre för heltäckt plats, 1 rdr för halvtäckt
plats och 80 öre för öppen, allt för mil
räknat, samt för överskjutande full fjärdedels
Bild 1. Diligens. 1831.
mil V* av denna avgift. Färdhastigheten
beräknades i allm. till 1 mil på 1 timme och
15—20 minuter. Av 1860-talets d. ger bild 2
en god föreställning. Den sista svenska
postdiligensen framgick på linjen Göteborg—
Kungsbacka—Varberg och indrogs 1 sept.
1888, samtidigt med att postbefordran vidtog
på järnvägssträckan Göteborg—Varberg.
D.-trafiken hade då nedgått till en obetydlighet.
Postverkets inkomst av försålda d.-biljetter
1888 utgjorde sammanlagt 441 kr. 60 öre.
Sedan förekom under en lång följd av år
genom postverkets försorg icke annan
personbefordran än den, som medelst postångaren
Öland äger rum mellan Öland och fastlandet.
Med automobilerna ha emellertid ett nytt
slags postdiligenser kommit till användning.
Redan tidigt började postbefordran med
motorfordon, men först 1923 insatte postverket
på en linje en d., avsedd jämväl för
personbefordran. F. n. (juni 1926) finnas 16 dylika
linjer. De ansluta sig alla till
järnvägslinjer, och helt naturligt förekomma de flesta
d. i det på järnvägar fattiga Norrland. I
övrigt gå endast en linje i Värmland och en
i Dalarna. Linjernas sammanlagda längd
är omkr. 1,800 km. D:s antal är f. n. 35,
men dessutom finnas släpvagnar, som kunna
Bild 2. Diligens. Omkr. 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
