Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dillon, John - Dillsenap - Dillsläktet - Dilthey, Wilhelm - Diluendo - Diluviallera och Diluvialsand - Diluvium - dim. - Dimbild - Dimbildare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Dillsenap—Dimbildare
932
sågo skälig. Först var D. anhängare till
Par-nell, slöt sig efter dennes skilsmässoprocess till
antiparnelliterna och var 1896—98 detta
partis ledare. 1900 underordnade han sig
Red-mond, blev efter dennes död 1918 ledare för
de irländska nationalisterna i underhuset men
omvaldes icke vid parlamentsvalen 1918, då
detta parti nästan bortsopades genom
sinn-feinarnas framgångar.
Dillsenap, se Sisymbrium.
Dill, A.nethum graveolena.
Dillsläktet, Anèthum, släkte av fam.
flock-blomstriga. D. omfattar två arter, varav
den viktigasto är vanlig dill, Anethum
graveo-lens, en upp till meterhög enårig ört med
trådlika bladflikar och små, gula blommor i
vid flock (»dillkrona»), odlad som köksväxt
sedan antiken. Bladen och de omogna
frukterna, som innehålla en flyktig aromatisk olja
(jfr Kar von), utgöra bekanta kryddor och
nyttjades förr som läkemedel. Främre
Orienten är d:s ursprungliga hemland. G. M-e.
Dilthey [diTtai], Wilhelm, tysk filosof
(1833—1911), prof, i Basel, Kiel, Breslau och
från 1882 i Berlin. D. uppställde en
andevetenskapernas kunskapslära, vari han
hävdar andevetenskapernas säregenhet i
förhållande till naturvetenskapen. Omdömena i
andevetenskaperna fällas i första hand om de
enskilda personerna. Dessa personers
manifestationer äro uttrycksrörelser, ord och
handlingar. Andevetenskapernas uppgift är att på
nytt uppleva dessa och fatta dem. Dessa
vetenskaper insätta så det, som skett och sker,
i ett värdesammanhang, som åt elementen
ger en mening. Grundvalen för
andevetenskaperna blir på visst sätt själslivet, och
psykologien blir då i viss mening
grundveten
skap. D. avböjer emellertid en konstruktiv
psykologi, som återför vissa psykiska data
på andra. Psykologien skall enl. D. vara
analyserande och beskrivande, framställa
sammanhanget inom olika människotyper. — I sin
historieskrivning söker D. framför allt
framställa sammanhanget mellan idéer och
människor under olika kulturperioder, och han
visar därvid en enastående förmåga att tränga
in i förgångna tiders tankeliv. Han förnekar
metafysiken som vetenskap men söker insätta
de metafysiska idéerna i det allmänna
kultursammanhanget och förstå dem i deras
förhållande till religiösa, konstnärliga och rättsliga
föreställningar samt till människorna, som
tänkt dem. D. kan emellertid ej frånkännas
en viss ytlighet i sin uppfattning av de rent
filosofiska problemen och problemmotiven.
Skr.: »Ideen iiber eine beschreibende und
zer-gliedernde Psykologie» (1894), »Das Erlebnis
und die Dichtung» (1905), »Das Wesen der
Philosophie» (1907), »Der Aufbau der
ge-schichtlichen Welt in den
Geisteswissenschaf-ten» (1910). D:s »Gesammelte Schriften»
började utges 1914 och skola omfatta 6 bd. C. H-m.
Dilue’ndo, it. (av lat. dilu’ere, bortskölja,
försvaga), musikterm: utslocknande.
Diluviällera och Diluviälsand äro i
Sverige föråldrade men i Tyskland och
delvis i Danmark ännu brukliga benämningar
på skiktade, glaciala och senglaciala
istids-avlagringar av sand och lera. K. A. G.
Dilu’vium, lat., vattuflod, översvämning,
»syndaflod»; i Tyskland beteckning för
istiden. Se Alluvium.
dim., förk. för dimin u end o.
Dimbild. 1. Se Kransfenomen. — 2.
Dunkel el. oskarp bild vid projektion. Se
Dissolving v i e w s och Skioptikon.
Dimbildare, apparat, innehållande ämnen,
vilka vid förbränning alstra dimma (rök). I
1914—18 års krig nyttjades d. särskilt till
sjöss i mycket stor utsträckning. I skydd av
den »konstgjorda dimman» kunde sålunda
sjöstridskrafter undandraga sig anfall el.
be-skjutning av överlägsna stridskrafter el. i
andra fall verkställa överraskande anfall mot
fientliga fartyg el. försvarsanstalter, utföra
minsvepning m. m. Även handelsfartyg, som
trafikerade krigsområden, försågos med d. för
att öka möjligheterna att i skydd av den
utvecklade dimman (röken) undkomma
undervattensbåtar. En mängd exempel finnes på att
dimman räddat handelsfartyg från u-båtar.
D. är antingen fast uppställd ombord el. också
avsedd att fällas från fartyget och flytande
på vattnet alstra dimma (rök). Örlogsfartyg
äro numera i regel försedda med ett antal d.
Även på land ha d. kommit till användning,
bl. a. till skydd för kanonbatteriers,
befästningars o. dyl. anfall från luften. Slutligen
ha de tagits i bruk på flygplan för motsv.
ändamål. — Konstgjord dimbildning har även
anlitats för fredliga ändamål, ss. skydd för
åkerfält under frostnätter o. dyl. Ö-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
