Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dimbo - Dîmbovita (Dâmbovita) - Dime - Dimension - Dimensionslag - Dimeter - Dimetylanilin - Dimetylbutadiën - Dimetylketon - Dimetyloxipyrin - Dimetylsulfat - Dimfrost - Diminuendo - Diminutiv - Dimission - Dimissionsexamen - Dimissionsrätt - Dimitriev, Radko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Dimbo—Dimitriev
934
Dimbo, socken i ö. Västergötland, Vartofta
härad, Skaraborgs län; 24,80 kvkm, 593 inv.
(1926). Höjer sig från lågslätten v. om
Tida-holm upp på Varvs- och Gerumsbergen. 1,405
har åker, 796 har skogs- och hagmark. Bildar
med Ottravad ett pastorat i Skara stift,
Vartofta kontrakt.
Dimbovitä [di’mbåvitsa] (D å m b o v i t ä),
flod i s. Rumänien, upprinner i Transsyl vanska
alperna, flyter över Valakiska slätten genom
Bukarest, utfaller i Arges, biflod till Donau.
Längd omkr. 225 km; ej segelbar. Kring D.
ha många rumänska folksägner lokaliserats.
Dime [daim], silvermynt i Amerikas förenta
stater = 10 cents.
Dimension. 1. I geometrien utsträckning
i rummet sålunda, att en linje har en, en yta
två och en kropp tre dimensioner. Se även
C. G. S. - s y s t e m e t.
2. I algebran och den algebraiska analysen
är d. liktydigt med grad. Sålunda har t. ex.
vart och ett av uttrycken xa, x-y, abc tre
dimensioner o. s. v. Ett brutet tals d. är lika
med skillnaden mellan täljarens och
nämnarens d. Så t. ex. har två d.. ingen
d ’ cd 6
, ab ,
och — minus en d.
cde
3. Inom fysiken sambandet mellan en
fysikalisk enhet och vissa grundenheter, t. ex.
enheterna för längd, massa, tid. Se C. G.
S.-systemet. J. T.
4. (Inom filosofien.) På samma sätt som
den en-dimensionella räta linjen genom rörelse
kan alstra det buå-dimensionella planet och
detta genom rörelse det tre-dimensionella
rummet, skulle man kunna tänka sig en »fjärde
d.», uppkommen ur rummet, o. s. v. Riemann
och Helmholtz samt andra representanter för
den s. k. »metamatematiken» antaga ett rum
av ett obestämt antal (n) dimensioner. Det
s. k. euklideiska rummet med tre d. skulle
då vara endast ett specialfall av
rumsbestämd-het, vid vilket människans uppfattning vore
bunden på grund av hennes
kunskapsförmö-genheters beskaffenhet. Denna uppfattning
hyllar bl. a. filosofen O. Liebmann i »Zur
Analysis der Wirklichkeit» (1876). Zöllner
byggde på denna teori fantastiska
spekulationer om en fjärde d., med vars tillhjälp han
ville förklara de spiritistiska fenomenen.
Litt.: P. H. Schoute, »Mehrdimensionale
Geo-metrie» (i »Sammlung Schubert», XXXV och
XXXVI, 1902, 1905); C. Howard Hinton, »The
fourth d.» (1904, 1906). S-e.
Dimensionslag, skogslag, som för
skyddande av ungskogarna ställer avverkning av träd
under viss i lagen angiven grovlek under
kontroll av skogsvårdsmyndigheterna. Sverige
har haft en dylik lag, nämligen 1874 och 1882
års d. för Norr- och Västerbottens läns
kustland. Enl. denna fick avverkning — förutom
till husbehov — av träd, som 4,75 m från
marken icke höllo minst 21 cm i diameter
innanför bark, ske endast efter utsyning
ge
nom skogsstatens tjänstemän. Enl. vår tids
uppfattning anses d. vara en mindre lycklig
form av skogslagstiftning, enär de å ena sidan
innehålla onödigt stränga bestämmelser om
i skogsvårdande syfte tillkomna huggningar
i den undermåliga skogen (skog under lagens
dimensionsgräns) men å andra sidan släppa
all kontroll över den fullmåliga skogen. Den
svenska d. ersattes därför enl. beslut vid 1924
års riksdag av allmänna skogsvårdslagen fr.
o. m. 1 jan. 1925. S-r.
DLmeter, grek, (av di, dubbelt, och me’tron,
mått), en av två versfötter bestående vers.
Dimetylanilin, CbH5N (CH3)2, framställes
genom upphettning av anilin, metylalkohol
och svavelsyra. D. är en nästan färglös,
olje-artad vätska; spec. v. 0,962, kpt 192,5° C. Den
brukas för att framställa vissa anilin färger,
t. ex. metylviolett, och andra organiska
preparat. _ E-tN-n.
Dimetylbutadien, CeHio, ett omättat
kolväte, som fått stor betydelse, alldenstund det
genom polymerisation kan övergå i
kautschuk-liknande produkter. Se Kautschuk. I. B.
Dimetylketön, se Aceton.
Dimetyloxipyrin, se Teobromin.
Dimetylsulfät, (CII3)2SO4, en oljig, vid 188°C
kokande, mycket giftig vätska. D. framställes
genom destillation i vakuum av
metylsvavelsyra och brukas inom färgämnes- och
preparatindustrien för att i organiska föreningar
införa metylgrupper. I. B.
Dimfrost, se Rimfrost.
Diminue’ndo, it. (av lat. deminu’ere,
förminska), förk. dim., musikterm, småningom
avtagande i styrka; detsamma som
decre-s c e n d o. Tecknas ofta >.
Diminutiv (lat. diminutivum), äldre form
Deminutiv; avlett el. sammansatt ord,
som betecknar grundordet i förminskad skala,
t. ex. srødstad, strejkunge, eller liten
avkom-ling av detta, t. ex. gässling (av gås). R-n B.
Dimissiön (lat. dimi’ssio), avskedande. —
Dimissionèra, taga el. begära avsked.
Dimissionsexamen (jfr Dimission), i
Uppsala namnet på den genom 1831 års stadga
införda teol ämbetsexamen, i Lund kallad
teoretisk teol. examen. D. avlades f. ggn mars
1832. Genom stadgan 30 okt. 1903 ersattes
den från höstterminen 1904 av den nya teol.
kand.-examen.
Dimissionsrätt (se D i m i s s i o n), rätt för
enskilt läroverk att utfärda avgångsbetyg med
samma behörighet som avgångsbetyg från viss
klass vid de allmänna läroverken; i inskränkt
bem. rätt för enskilt läroverk att anställa
studentexamen.
DimiTriev, Radko, bulgarisk general (1859
—1918 el. 1919). D. var född i Bulgarien,
ingick först vid bulgariska armén, tjänade som
ung officer i ryska armén och därefter åter
i den bulgariska samt deltog som kapten i den
militära sammansvärjning, som ledde till furst
Alexanders tronavsägelse 1886. D. flydde till
Ryssland, där han åter upptogs i ryska armén»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
