Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dimorfism - Dimotika, Demotika - Dimskingring - Dina - Dinan - Dinant - Dinapore - Dinar - Dinarider, Dinariska bergssystemet - Dinariska alperna - Dinariska bergssystemet - Dinariska rasen - Dinastegel el. Kvartstegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Dimotika—Dinastegel
942
Copris isidis, en skalbagge av bladhorningarnas fam.;
hane (t. v.) och hona (främre delen).
parasit hos denna. — Även i bot. nyttjas
begreppet d., varmed menas den företeelsen, att
ett organ el. organkomplex uppträder i två
olika former hos ett och samma individ. D.
finnes t. ex. hos blommor, ståndare, pistiller
(se Pollination) och rötter. Litt.: Ch.
Darwin, »Människans härledning och
könsurvalet» (sv. övers. 1872); L. A. Jägerskiöld, »Om
spel och parningslekar bland djuren» (1908).
— En annan form av d. är årstids- el.
säsong-dimorfismen hos fjärilar och hos vissa växter
(se S ä s o n g v a r i a t i o n). T. O.
Gata i Dimotika.
Dimötika, D e m ö t i k a (nygrek.
Didymö-teichon), stad i n. ö. Grekland, Trakien, i
Maricadalen; 10,026 inv. (1923). I D. hölls
Karl XII i förvar av turkarna 17 mars—9
april 1713 och 3 nov. 1713—20 sept. 1714.
Dimskingring av övergående art över
flyghamnar, i avsikt att möjliggöra landning, har
åstadkommits (1923 i Dayton, Ohio) genom
utsprutning från flygplan av med 10,000 volt
elektriskt laddad fin sand. B. R.
Dina, patriarken Jakobs dotter. D. blev
kränkt av kanaanéen Sikem, och Jakobs söner
dräpte därför Sikem och allt mankön i hans
stad (1 Mos. 34). Enl. framställningen skulle
både D., Jakobs söner och Sikem vara enskilda
personer, men det är ej ovanligt, att 1 Mos.
behandlar länder, städer och stammar som
personer. Berättelsen om D. antyder, att
Israel redan är ett folk. Jakobs söner äro
otvivelaktigt stammar, och Sikem torde beteckna
orten Sikem. Berättelsen om D. anspelar trol.
på en urgammal strid mellan israeliter och
kanaanéer vid Sikem. S. H-r.
Dinan [dinä’], stad i franska dep.
Cötes-du-Nord (Bretagne), 47 km n. v. om Rennes;
10,161 inv. (1921). Ligger på en platå 75 m
över floden Rance; omgives av trädgårdar och
gamla befästningar. Märkliga byggnader äro
borgen samt kyrkorna S:t Sauveur och S:t
Malo. D. är en omtyckt turist- och kurort.
Dinant [dinä’], stad i s. Belgien, prov.
Namur, vid Meuse (högra stranden); 6,480 inv.
(1925). Var under 1100-talet berömt för sina
konstnärliga brons- och koppararbeten
(»di-nanderies»); hansestad från 1300-talet.
Vacker gotisk kyrka från 1200-talet
(Notre-Dame). På en kalkklippa 100 m över floden
reser sig det forna citadellet. — Under
världskriget fördes vid D. 22—23 aug. 1914 en strid
mellan avdelningar ur 3:e tyska armén (v.
Hausen) och franska trupper, och i samband
därmed förstörde tyskarna, som ansågo sig ha
blivit anfallna av D:s civila befolkning, de
flesta av stadens hus och dödade (enl. belgisk
uppgift) 606 civila stadsinvånare.
Dinapore [eng. dinopö’o] (D a n a p u r), stad
i Främre Indien, prov. Behar och Orissa, vid
Ganges, 15 km ovanför Patna; 30,877 inv.
(1921). Viktig militär förläggningsort.
Dinär, arab., fordom ett arab, guldmynt; i
nutiden dels enheten i serbiska
myntsystemet (1 di’nar = 100 para) och avsedd att
motsvara 1 franc, dels ett persiskt räknemynt.
Dinarlder, Dinäriska
bergssystemet, sammanfattande namn på sådana till
det alpina bergskedjesystemet hörande
bergskedjor, som äro bildade genom från n.
kommande horisontala rörelser i jordskorpan.
Hit räknas Sydalperna, Dinariska alperna,
dessas fortsättning åt s., Helleniderna, och
Taurus med fortsättningskedjor i ö. samt
Apenninerna, Atlas och Tyrrhenska bågen.
Jfr A 1 p i d e r. Om D. i mera begränsad
bemärkelse se A 1 p e r n a. K. A. G.
Dinäriska alperna, bergskedja på gränsen
mellan Dalmatien och Bosnien. Utgör en del
av Dinariderna (se ovan). Högsta toppar äro
Dinara (1,831 m) och Troglav (1,913 m). —
D. brukas även som namn på den del av
Central- och östalperna, som tillhör
Dinariderna. Jfr Alperna, sp. 629—630.
Dinäriska bergssystemet, se
Balkanhalvön, sp. 778, och Dinar ide r.
Dinäriska rasen, se Europas raser.
Dinastegel el. K var t s tege 1. D.
fram-ställes av krossad och malen kvarts, som
blandas med bindemedel, såsom kalkmjöl, lera
eller cement, samt vatten, formas, torkas och
brännes vid omkr. 1,460—1,470° C. D.
innehåller 96—98 % kiselsyra, mjuknar först vid
1,685° C samt motstår inverkan av sura gaser
och smältgods. D. är föga hållfast men
volym-beständigt vid högre temperaturer. Brukas i
stor omfattning i industrien, t. ex. i
martin-och glasugnar och som syrefasta stenar i
reak-tionstorn i svavelsyrefabriker. — D :s stora
eldfasthet beror på kvartsens omvandling till
för värme mera motståndskraftiga
modifikationer, vid 870° C till t r i d y m i t (smpt 1,575
—1,580° C) och vid 1,470° C till
cristo-b ali t (smpt 1,685° C). E-t N-n; K. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
