Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dinkelsbühl - Dinoceras, Dinoceratidae - Dino Compagni - Dinoflagellater el. Peridinéer - Dinornis - Dinosaurier - 1. Theropoda - 2. Sauropoda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Dinoceras—Dinosaurier
948
till minne av att staden, som 1632 intagits
av svenske översten Sperreuter, till följd av
barnens böner skonades från plundring.
Dino’ceras, Dinoceratldae, se Amblypoda
och Hovdjur.
Di’no Compagni [kåmpa’nji], se
Com-pagn i.
Dinoflagellater el. Peridinéer, en grupp
av encelliga alger, som stå flagellaterna nära.
De leva huvudsaki. i havet, där de jämte
dia-tomacéerna bilda en viktig del av plankton
och där flera arter tills, m. andra organismer
frambringa det som mareld kända
ljus-fenomenet. Även sötvattensarter finnas. Varje
cell innehåller en cellkärna samt gula, platta
kromatoforer. De flesta formerna äro försedda
med en av polygonala plattor sammansatt
cellulosavägg. Två långa cilier orsaka deras
rörelse. Även nakna former finnas.
Individbildningen sker genom delning och bildning
av svärmceller. Även könlig fortplantning är
iakttagen. På hösten bildas tjockväggiga
över-vintringsceller. Jämte de självständigt
assimilerande arterna finnas sådana, vilkas
kromatoforer äro färglösa leukoplaster (se C e 11, sp.
764) och som leva saprofytiskt; de
härstamma sannolikt från de förstnämnda. Viktigaste
släktet är Ceratium (se d. o.). N. S-s.
Dino’rnis, se M o a.
Dinosåu’rier, Dinosäu’ria, en ordning av
utdöda kräldjur från den mesozoiska tiden
(»reptiliernas tidsålder»), omfattande bl. a.
talrika »jätteödlor», däribland de största
landdjur, som någonsin levat. De stora d. voro
på sin tid skapelsens herrar för att
sedermera i och med tertiärtiden efterträdas av
däggdjuren. Liksom dessa förete d. en
mångfald av former, anpassade för olika
levnadssätt: rovdjur och växtätare, de förra i regel
mindre; somliga gående på alla fyra, andra
mer el. mindre upprätt på bakbenen; somliga
pansarklädda, andra med naken hud etc. D.
delas i tre underordningar.
1. Theropoda. Rovdjur med spetsiga
tänder och vassa, krökta klor, de minsta
(Comp-sognathus) ej större än en katt, de största
av ända till en elefants kroppsmassa.
Fram-benen äro betydligt kortare än de kraftiga,
tretåiga bakbenen, på vilka djuren måste ha
rört sig på fåglars vis; de förra äro ofta så
svagt utvecklade, att de omöjligen kunnat på
något sätt stödja kroppen utan måste blott
Bild 1. Tyrannosaurus, gående till anfall mot en Triceratops-famüj.
Bild 2. Liten rovdinosaurie (Ornitholestes) med en
urfågel (Archaeopteryx) som byte.
ha använts till att gripa och sönderslita
bytet. En lång svans utmärkte även dessa d.,
vilka sålunda torde ha tett sig som till
hälften ödlor, till hälften fåglar. Huden torde ha
varit naken el. ock täckt med hornfjäll som hos
nu levande ödlor och ormar. Jätten inom denna
grupp, Tyrannosaurus rex (se bild 1 o. 4), från
Nordamerikas övre krita, alla tiders
fruktansvärdaste landrovdjur, når i upprätt ställning
en höjd av över 5 m med knäleden redan 2 m
över marken (elefanten intill 3^2 m hög)
Kraniets längd är 1,3 m; de långa, kraftiga
käkarna äro späckade med väldiga
huggtänder av ända till 1,5 dm längd, klorna vassa
och krökta som örnars, på bakbenen intill
1 dm långa; påfallande är frambenens
ytterst svaga utveckling. Tyrannosaurus’ byte
måste främst ha utgjorts av de stora samtida
växtätande d. (se nedan); med dessa
behor-nade och bepansrade jättedjur får den antas
ha drabbat samman i gigantiska strider. En
äldre och något mindre jätterovödla med
kraftigare framben är Allosaurus, vars
skelett i bild 3 är uppställt med ena bakfoten
gripande om ryggraden av en Brontosaurus
(se nedan), i den ställning, som djuret antas
ha intagit, då det kalasade på sitt byte eller,
som man här föreställt sig, på ett as.
2. Sauropoda. Växtätande fyrfotadjur, de
största av alla landdjur, vilka sannolikt fört
ett amfibiskt levnadssätt som flodhästen. Se
vidare Brontosaurus,
som kan gälla som typ för
gruppen, och B r a c h i
o-s a u r u s (=
Gigantosau-rus). Diplodocus, särskilt
bekant därför, att A.
Car-negie skänkt dess
skelett i gipsavgjutning till
flera museer i Europa,
överträffade genom längre
hals och svans
Brontosaurus i totallängd (26 m) men
torde ej ha uppnått dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
