Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dinosaurier - 2. Sauropoda - 3. Orthopoda el Praedentata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Dinosaurier
950
Bild 11. Två skelett av Trachodon.
volym. Dess kranium är helt olikt
Bronto-saurus’ — med näsöppningar på hjässan
(liksom hos valar, si rendjur, de utdöda
fisködlorna och andra vattenryggradsdjur) och långa,
stiftlika tänder, sittande som pinnarna i en
räfsa (för vattenväxters sammanrakande?).
3. Orthopoda el. Praedentata, numera ofta
betraktad som självständig ordning
(Orni-thischia), skild från d. Dessa d. voro
växt-ätare, gående på två el. fyra ben, främst
utmärkta av att de längst fram tandlösa
käkarna säkerligen här bildade en näbb, liknande
fåglars och sköldpaddors, samt av bäckenets
likhet med fåglarnas; Ornithopoda och
fåglarna måste antagas härstamma från
gemensamma stamformer. Bakom näbben bära bägge
käkarna talrika enkla reptilietänder, vilka
tätt sammanpackade (ofta i flera rader) i
regel bilda en enhetlig tuggyta för
söndermalande av växtföda, jämförbar med
däggdjurens strecktecknade kindtänder. De äldsta
Ornithopoda gingo på två ben; den bäst
kända bland dem är Iguanodon, den enda i
Europa funna av de noggrannare kända
jätte-d.; alla de övriga härröra från
Nordamerika. I en kolgruva vid Bernissart i
Belgien upptäcktes 1877 på 322 m djup i
märgel-lager från undre kritan 27 skelett av detta
djur (bild 5), nu uppställda i museet i Bryssel
(gipsavgjutning i Naturhist. riksmuseum i
Stockholm). Med en total kroppslängd av 10 m
uppnår Iguanodon i upprätt ställning en höjd
av 5 m. Fossila spår av de höga, tretåiga
bakbenen utvisa, att djuret gått och sprungit
med den långa, kraftiga svansen lyft över
marken (bild 6) och ej släpande. Vid vila
stödde sig djuret på svansen som en känguru.
Frambenen äro relativt korta med högst
egendomliga händer, som omöjligen kunnat brukas
till stöd för kroppen: den orörliga tummen,
nästan helt bildad av den till en spetsig kon
utvecklade yttre leden, utgjorde ett
fruktansvärt stickvapen, djurets enda vapen, medan
det likaledes rätt åt sidan pekande, smala
lillfingret kunde motsättas de tre
mellan-fingrarna. De barrträd, varav delar talrikt
förekomma i samma lager, torde främst ha
utgjort djurets föda. — Trachodon,
»ank-näbbsdinosaurien», är en yngre
nordamerikansk motsvarighet till Iguanodon, även den
5 m hög i upprätt ställning (bild 11). Bakom
den väldiga anknäbben sitta tätt packade
stiftlika tänder i 10—14 längdrader, så att
djuret allt som allt har över 2,000 tänder.
Flera s. k. mumier av Trachodon ha anträffats,
på vilka hudens skulptur genom pseudomorfos
(se d. o.) i stor utsträckning framträder (se
bild 12); den var ej täckt av fjäll el. ett pansar
utan uppdelad i små plättar, närmast
erinrande om noshörningarnas hud. Detsamma
torde ha gällt för Iguanodon.
Till Ornithopoda höra även flera märkliga
grupper av fyrfotade jätteödlor, som torde
ha utvecklat sig från tvåbenta stamformer,
vilka genom tyngden av olika till skydd
utvecklade pansarbildningar så att säga tryckts
ned igen på alla fyra. Ett av de underligaste
djur, som levat, är Stegosaurus (bild 7—8) från
övre juran, 6—9 m lång och främst utmärkt
av de väldiga, trekantiga pansarplåtar av ben,
som i en dubbel, alternerande rad stå ut från
djurets rygg från nacken till ett stycke ut
på svansen; svansspetsen uppbär två par
spjutlika taggar av 6 dm längd. Kraniet är
oproportionerligt litet, och dets. måste ännu
mera ha gällt om hjärnan. Bakbenen äro
mycket högre och kraftigare än frambenen.
Pansarplåtarna hade säkert ett överdrag av horn,
då deras yta visar samma avtryck av
blodkärl som kvicken i kreaturshorn. — Under
senare delen av kritperioden levde slutligen de
behornade d. av fam. Ceratopsidae, som i flera
avseenden till det yttre måste ha påmint om
noshörningarna. Det bäst kända släktet "är
Triceratops (bild 9) med en längd av 7—8 m
Bild 12. Hudens skulptur hos Trachodon. Vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
