Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuphavsdjur - Djuphavsforskning - Djup i rummet - Djupkultur - Djupkylning - Djuplod, Djuplodning - Djupmetamorfos - Djupplog - Djupplöjning - Djuptryck - Djupviken - Djur - Djura - Djurberg, Daniel (teolog)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Djuphavsforskning—Djurberg, D.
1032
från vilken havsdjupens befolkande utgått.
I djuphavsforskningens barndom hoppades
man att i havsdjupen som ännu levande
återfinna en del utdöda djurgrupper, men detta
hopp har blott i undantagsfall (jfr sp. 1029)
gått i fullbordan. Klyftan mellan d. och de
på ringare djup levande havsdjuren har,
trots d:s egendomligheter, dock alltmer visat
sig vara mindre stor, än man från början
tänkt sig. Litt.: K. Chun, »Aus den Tiefen
des Weltmeeres» (2:a uppl. 1903); J. Murray
och J. Hjort, »Atlanterhavet» (1912); N.
Holmgren, »Ur havets djup» (1925). T. O.
Djuphavsforskning, seHavsforskning.
Djup i rummet, ett av de för bestyrkande
av fartygs identitet vid off. skeppsmätning
(jfr d. o.) fastställda måtten. Ax. L.
Djupkultur, åkerjordens bearbetning till
större djup än vanligt (över 25 cm). D. har till
uppgift att underlätta rötternas djupare
nedträngande, varigenom de få större tillgång
på näring och ökad säkerhet mot torka.
Fördjupningen sker vanl. (i trädgårdsskötsel)
genom djupgrävning men vid åkerbruket,
alltefter alvens mer eller mindre godartade
beskaffenhet, genom djupplöjning (r
a-j o 1 e r i n g), varigenom hela jordmassan till
bearbetningens djup omblandas, el. genom
alvluckring, då man medelst
alvluck-rare el. grubber luckrar alven utan att
inblanda den i matjorden. D. kräver stor
arbets-åtgång och brukas däfför föga vid svenskt
jordbruk, utan matjorden fördjupas vanl.
småningom genom djupare plöjning, och då d.
förekommer, sker den vanl. med flera års
mellantid, t. ex. i samband med jordens
träd-ning. H. J. Dft.
Djupkylning, kylning av mjölk till 5° C el.
lägre värmegrad för att motverka mjölkens
syrning. D. är önskvärd för mjölk, som säljes
till människoföda, och bör ske omedelbart
efter mjölkningen för att hindra bakterierna i
mjölken att börja föröka sig. Se
Mjölkkylare.
Djuplod, Djuplodning, se Lödning.
Djupmetamorfos, se
Bergartsmeta-m o r f o s.
Djupplog, se Djupkultur och Plog.
Djupplöjning, se Djupkultur. — D.
brukas numera stundom även i
trädgårdar, framför allt i trädskolor, i st. f.
djupgrävning (se d. o.).
Djuptryck kallas sådana rent grafiska el.
fotomekaniska reproduktionsmetoder, vid
vilka tryckformens färgtagande, resp,
färgavgi-vande partier äro fördjupade; ävensom de
medelst ett dylikt förfarande framställda
avtrycken. Jfr Fotomekaniska
repro-duktionsförfaranden. J. H-g.
Djupviken, hamnplats och
municipalsam-hälle vid Ume älvs v. mynning; Holmsunds
socken, Västerbottens län; 562 inv. (1926).
Jfr Holmsund, 1 och 2. Tax.-värde å fast
egendom 613,600 kr. (1925), bevillningstaxerad
inkomst 402.450 kr. (1925).
Djur till skillnad från växter kännetecknas
i allmänna uppfattningen av sin förmåga
att utföra självständiga rörelser och att
reagera mot yttre retning. Lika lätt som det
är att bestämma skillnaden mellan d. och
växter, då det är fråga om högre former,
t. ex. en alg och en mask, lika svårt är det
att angiva några kännetecken, som
uttömmande karakterisera den ena gruppen
såsom åtskild från den andra. Vad
rörelseförmågan beträffar, finnas många d., som äro
fastvuxna vid sitt underlag, t. ex. korallerna,
och hos vissa kan man ej påvisa några
rörelser alls, annat än möjligen av enstaka celler,
t. ex. svampdjuren. A andra sidan
tillkommer retbarhet ej blott d. utan även
flertalet växter, av vilka somliga vid beröring
eller annan retning utföra rörelser, som lätt
kunna iakttagas, t. ex. mimosan. En
grund-väsentlig olikhet mellan d. och växter ligger
i att de förra endast kunna livnära sig av
organisk substans, medan de senare ensamma
äro i stånd att bereda sådan av oorganiska
ämnen. Emellertid finnas många växter, vilka
livnära sig på samma sätt som d., t. ex.
parasiter, medan även d. finnas, som med tillhjälp
av bladgrönt (klorofyll) kunna bilda organisk
substans, t. ex. vissa encelliga d. (flagellater).
En genomgående skillnad mellan d. och
växterna ligger i att cellerna hos de förra äro
nakna eller på sin höjd omgivna av ett fastare
protoplasmatiskt hölje, medan de senares
celler äro utrustade med en av cellulosa
bestående vägg. Även från denna regel finnas
emellertid undantag, emedan
fortplantnings-celler även hos växter kunna sakna cellvägg.
Praktiskt sett möta i regel inga svårigheter
att avgöra om en varelse är ett d. eller en
växt, utom i fråga om vissa encelliga
organismer, vilka av skilda forskare räknas än
till djuren, än till växterna, t. ex.
flagella-terna (se ovan), av vilka somliga förete
klorofyll och bilda stärkelse som äkta växter men
å andra sidan äro försedda med en
munöppning i protoplasman, varigenom organisk
näring uppsuges. Dessa varelser utgöra verkliga
mellanformer mellan d. och växter. T. P.
Djura, församling i övre Dalarna, Leksands
socken; omfattar socknens s. v. del; 1,167
inv. (1926). Församlingskyrkan (förr kapell)
ligger inom den tätt befolkade trakten
närmast Dalälven. Tillhör Leksands kontrakt,
Västerås stift.
Djurberg, Daniel, teolog (1659—1736).
Blev student i Uppsala 1677, fil. mag. 1685,
vistades 1689—92 utomlands, huvudsaki. för
idkande av talmudiska studier, blev 1692
teol. adjunkt sann 1698 teol. prof., 1705 teol.
dr och 1724 domprost, allt i Uppsala. D., som
under sina studieresor besökt Spener i
Dresden och sedan korresponderade med honom,
synes ha tagit djupa intryck av pietismens
fromhet. Därmed sammanhänger också D:s
varma intresse för jude- och lappmission.
D. var tolerant, vidsynt och lärd. Hg Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
