Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgeografi (Zoogeografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Djurgeografi
1046
Den australiska subreg. bildas av
australiska kontinenten (utom Yorkbalvön) och.
Tasmanien. Där saknas högre däggdjur (utom
en del gnagare och fladdermöss samt den vilda
hunden, dingon, som dock antagligen en gång
dit åtföljt människor). Pungdjuren förete en
synnerlig rikedom på former ej blott av de
redan nämnda, ss. känguruer o. s. v., utan
även många andra, ss. kusu, pungbjörn,
vom-bat, pungmullvad m. fl. och på Tasmanien
pungvarg och pungdjävul. Kloakdjuren ha
att uppvisa utom myrpiggsvin det
egendomliga näbbdjuret. Fågelvärlden är rik på
säregna former, bl. a. bland papegojorna.
Storfot-el. talegal] ahönsen ha i denna och föreg.
subreg. sina flesta representanter. Den svarta
svanen, lyrfågeln och den strutslika emun höra
till karaktärsfåglarna. Däremot saknas här en
mängd eljest på ö. halvklotet vitt utbredda
fåglar, ss. gamar, spettar, finkar m. fl.
Australiens ormar äro mest giftsnokar;
egentliga huggormar saknas. Groddjuren förete
det egendomliga förhållandet, att de här
talrikaste fam., lövgrodorna, Eytidae, och fam.
Cystignathidae, eljest ha sin förnämsta
utbredning i Sydamerika, vilket tyder på
fordomtima förbindelse mellan dessa
kontinenter, något som även bestyrkes av
pungdjurens motsv. fördelning. En stor lungfisk,
Ceratodus, finnes nu blott i Australiens floder;
f. ö. äro äkta sötvattensfiskar där fåtaliga.
Den polynesiska subreg. utgöres av
öar, strödda i oceanen. De sakna däggdjur
utom fladdermöss och några råttor.
Fågelfaunan kan sägas vara en förtunnad
upplaga av den, som finnes på Nya Guinea, med
meliphagider, fruktduvor o. s. v. Dock
uppträda inhemska former här och där, bl. a.
tandduvan, Didunculus, på Samoa. Hawaii
utgör en avvikande djurgeografisk enhet med
ett stort antal endemiska småfåglar.
En annan mera betydande djurgeografisk
enhet är Nya Zeeland. Även här
saknades från början alla däggdjur utom några
fladdermöss. En rått- och en hundart infördes
av maorierna vid deras invandring, och senare
ha européerna infört en mängd olika
däggdjur och fåglar. Den ursprungliga fågelfaunan
var ganska rik och utmärkte sig bl. a. genom
ett stort antal fåglar, som saknade el. blott
hade svag flygförmåga. Av dessa utrotades
de stora moafåglarna mycket snart av
maorierna, men ännu finnas några arter (kivi,
rallar m. fl.). Dessutom förekomma här flera
arter egendomliga papegojor samt den
märkliga huiafågeln, Heteralocha (se Dimorf ism).
En underlig ödla, Sphenodon (el. Hatteria),
tillhörig en på hela jorden f. ö. längesedan
utdöd grupp, lever ännu kvar här på en liten ö.
Den nearktiska regionen omfattar den
nordamerikanska kontinenten. Dess
dägg-djursfauna är mycket nära
överensstämmande med den palearktiska regionens.
Egenartade former finnas dock, såsom bland
gnagare t. ex. ursonen, Erethizon (ett träd-
piggsvin), käkpåsråttor (Geomyidae),
bisamråtta o. s. v., bland rovdjur tvättbjörn och
skunk o. s. v. Hjortarna äro delvis säregna.
Klippigabergsgeten, Haploceros, hör till
gems-fam. men är olik de övriga, och
gaffelanti-lopen, Antilocapra, har inga släktingar
annorstädes. Om med palearktiska reg.
gemensamma däggdjur se sp. 1040; gemensam med
Sydamerika är bl. a. puma, och från sistnämnda
kontinent ha invandrat pungdjuret, virginsk
opossum ävensom några bältor och andra
däggdjur, som finnas i reg:s sydliga delar.
Fågelfaunan i n. har många likheter med den
palearktiska (se sp. 1040). Tydligt är ock, att
många andra fåglar (ss. gökar, lärkor, mesar,
piplärkor m. fl.) invandrat från Gamla
världen, men å andra sidan äro många stora fam.
inkomna från s., ss. vävarstarar (Icteridae),
de flugsnapparna ersättande Tyrannidae m. fl.
Vilda kalkoner finnas nu blott i Amerika,
men de härstamma sannolikt från fordom
från Asien invandrade fasanfåglar; däremot
äro orrfamiljens amerikanska medl., ss.
krag-järpe, präriehöna m. fl., inhemska.
Karakteristiska kräldjur äro alligatorer och många
land- och sötvattenssköldpaddor. Andra
rep-tilier tillhöra samma fam. som i Sydamerika,
ss. skallerormar (talrikare i Nordamerika) och
andra näsgropormar (egentliga huggormar
saknas); av giftsnokar finnas blott
korallormar; vidare finnas ödlor av fam. Iguanidat
och Tejidae. Bland grodorna märkas
lövgrodor, invandrade från s. Många stjärtgroddjur
äro säregna för nearktiska reg., t. ex.
Ambly-stomatinae, Plethodontinae, Amphiuma, Siren
m. fl. Sötvattensfiskarna tillhöra mestadels
samma fam. som i palearktiska reg., men
malarna äro talrikare, och tandkarpfam.
Cy-prinodontidae är rikt företrädd.
Denna reg. indelas i flera subreg.: i n. den
kanadiska, som kunde kallas
barrträds-zonen, i ö. den virginiska, som utmärker
sig genom rikedom på lövträd och ett varmars
klimat och sålunda bättre lämpar sig för en
rikare djurvärld. De stora slätterna i
centrala och v. delarna av kontinenten med torrt
inlandsklimat bilda den sonoriska subreg.
Den neotropiska regionen omfattar
utom Sydamerika även Västindien samt
Centralamerika utom Mexikos centrala
högland, som hör till föregående region. Denna
region har dels en fullt inhemsk djurvärld,
dels har den efter Panamanäsets uppkomst
erhållit tillskott norrifrån, som dock ofta
utvecklats till numera rent inhemska
typer, ol"’a dem i andra reg. (t. ex. kattdjur,
ss. jaguar, ozeloter m. fl., tvättbjörnsdjur, ss.
näsbjörnar, veckelsvansbjörn m. fl. samt
t. o. m. glasögonbjörnen). Tapirer, navelsvin,
lamadjuren och de sydamerikanska hjortarna
äro nu fullt skilda från sina närmaste
släktingar i andra reg., men deras stamfäder ha
inkommit norrifrån. Bland gnagarna finnes
en rikedom av former, som ej förekomma
annorstädes, ss. klätterpiggsvin med gripsvans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
