Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgeografi (Zoogeografi) - Djurgård - Djurgården, Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurgård—Djurgården
1047
aguti, paka, »vattensvin» (Hydrochoerus),
pampashare, chinchilla, sumpbäver (nutria)
o. s. v. Sydamerikas urskogar äro hemvist
för ett stort antal apor av helt olika grupper
än Gamla världens, ofta försedda med
gripsvans (t. ex. vrål-, kapucin-, kläng- och
kloapor). Mest egendomliga för reg. äro dock
sengångare, myrslokar, bältor samt
pungråttorna av fam. Didelphyidae. Ett
pungdjurs-släkte (Caenolestes) visar dock större likhet
med Australiens. Fågelvärlden är mycket rik
på för denna reg. egendomliga former. Sådana
äro nandustrutsen (Rhea), tinamufåglarna,
anhima (Palamedea), hockohöns (Cracidae),
tukaner och ett flertal fam. av lägre stående
tättingar. Denna reg. är ock de stora
boa-ormarnas hemland (t. ex. anaconda).
ödle-familjerna Tejidae och Iguanidae ha här sina
största representanter, teju och ieguaner. Av
groddjur märkes Surinampaddan (Pipa), bland
sötvattensfiskarna massor av malar
(Siluri-dae), pansarmalar (Loricariidae), »karplaxar»
(Characinidae), darrålar (Gymnotidae) m. fl.
samt en lungfiskart, Lepidosiren. Lönnb.
Havsdjurens utbredning är beroende av
väsentligen andra faktorer än landdjurens,
nämligen förutom av temperaturen främst av
djup, salthalt, strömmar samt bottnens
beskaffenhet. För utbredningen i vertikal
riktning (d. v. s. mot djupet) är tillgången på
solljus på olika djup av avgörande betydelse (jfr
Djuphavsdjur). Den marina d., som ännu
befinner sig i sin första utveckling, grundar
sin regionsindelning på den ovan 400 m djup
levande litorala bottenfaunan, då
djup-havsfaunan (under 400 m) i de olika
oceanerna visar stor överensstämmelse. I de
varmare haven, där det rikaste djurlivet är
knutet till korallreven, kunna tre olika
djurgeografiska reg. särskiljas: den i n d o p a c i f
i-k i s k a, den västindiska o. den
väst-amerikanska reg. Den indopacifikiska reg.
bildar ett väldigt, enhetligt område från Röda
havet och Afrikas östkust till de längst i ö.
belägna öarna J Stilla havet. Den västindiska
och den västamerikanska reg. ha först blivit
åtskilda genom Panamanäsets uppkomst mot
tertiärtidens slut (pliocen) och uppvisa därför
ett stort antal artskilda men dock varandra
närstående »parallellformer», i det att den
sedan pliocen förflutna tiden ej räckt till att
göra de bägge faunorna mera olika. Man har
sålunda här ett fall, där man direkt kan
avläsa utvecklingens hastighet. Den
västamerikanska havsfaunan är i motsats till den
västindiska starkt påverkad av kalla strömmar
från s. och n., som hoptränga
korallrevsområ-det (den s. strömmen har fört pingviner ända
upp till Galapagosöarna under ekvatorn). Vid
Västafrikas kust, som även den bestrykes av
kalla strömmar från s. och n., äro korallreven
föga utvecklade; en fattig blandningsfauna
lever där. I motsats till de varma haven
utmärkas polarhaven av att ett stort antal av
deras djurformer äro utbredda runt omkring
1048
jorden, ha en cirkumpolär utbredning.
Till sin väsentliga karaktär äro den
arktiska och den antarktiska reg. av
havets djurvärld mycket olika varandra.
Polarhaven och de varma tropikhaven skiljas
genom andra reg.: i n. den bo reala reg.,
som vid Europas kuster sträcker sig från v.
Finnmarken till Brittiska öarnas v. delar, där
den mediterrana (medelhavs-) reg. tar
vid; på s. halvklotet motsvaras den boreala
reg. av en subantarktisk reg., bäst
utvecklad på bägge sidor av sydligaste
Sydamerika (magellanska subreg.). Såväl
Kap-landet å ena sidan som s. Australien och Nya
Zeeland å den andra ha sina säregna
havs-faunor, bägge med subantarktiska inslag. För
n. halvklotet är att tillägga, att Cape Cod
på Nordamerikas ö. kust bildar en skarp och
viktig gräns mellan n. arktiskt-boreala
former och en sydligare fauna, motsv. den
mediterrana, samt att i n. Stilla havet de j
a-p a n s k a och kaliforniska havsfaunorna
utbreda sig mellan den arktiska reg. och
tropikhaven. Se även Bipolaritet. T. O.
Litt.: A. R. Wallace, »The geographical
distribution of animals» (1876) och »Island life»
(1880); R. Lydekker, »A geographical history
of mammais» (1896); Th. Arldt, »Die
Entwick-lung der Kontinente und ihrer Lebewelt»
(1907); N. Rosén, »D.» (1914); R. Hesse,
»Tier-geographie auf ökologischer Grundlage» (1924).
Djurgård, inhägnad skogs- och betesmark,
där hjortdjur hållas, vanl. nu blott dovhjort.
En kungl. d. finnes vid Gripsholm, och
krono-egendomen Ottenby, Ölands s. udde, är
genom en hög mur tvärs över ön avstängd från
omgivningen och verkar sålunda som d.
Jakten där på dovhjort och annat vilt är
förbehållen konungen. Förr funnos talrika kungl.
d., t. ex. vid Stockholm, Svartsjö,
Drottningholm, Omberg, Läckö o. s. v. Enskilda d. äro
även nu få; bland dem märkas vid Berga
(Västerhaninge) för dovhjort, rådjur m. m.;
vid Åtvidaberg i Östergötland, Koberg i
Västergötland för dovhjort; Vrams Gunnarstorp
för dovhjort och tysk kronhjort. Förr funnos
flera d., t. ex. i Skåne vid Börringe,
Skaber-sjö, Skarhult, Kastberga, Övedskloster m. fl.
Ett stort inhägnat område i trakten av
Ängelsberg, Västmanland, har av
generalkonsul Axel A:son Johnson upplåtits för
underhållandet av visenter. Lönnb.
Djurgården, Kungl. Djurgården, en
under kunglig förvaltning stående del av n. ö.
Stockholm (se kartor vidd.o.), närmast utanför
Östermalm; bildar en halvö mellan Saltsjön,
Lilla Värtan och Brunnsviken och är till sin
naturliga karaktär ett småkuperat område
av bergkullar, skog och slätt. Sydligaste
delen avskiljes genom Djurgårdsbrunnsviken
och dess fortsättning
Djurgårdsbrunnskana-len fram till Saltsjön från Djurgårdens n.
huvuddel, Norra Djurgården, och
bildar vad som i dagligt tal kallas Djurgården,
förr V a 1 m u n d s-, senare Valdemarsön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
