Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurklou, ätt - Djurklou, Nils Gabriel - Djurkol - Djurkretsen el. Zodiaken - Djurkult, Djurdyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1053
Djurklou, N. G___Djurkult
1054
ligen (1782) överste i armén, utmärkte sig i
pommerska kriget 1757—61. Om dennes
sonson N. G. D. se nedan.
Djurklou [-klö], Nils Gabriel,
folklivs-forskare, fornforskare och kulturhistoriker
(1829 24/j—1904 31/s); se släktöversikten.
Föddes på Sörby sätesgård i Norrbyås socken,
Örebro län, avlade kansliexamen i Uppsala
1854 och övertog s. å.
nämnda sätesgård. D.
ägnade en stor del av
sitt liv åt
arkeologiska och folkloristiska
forskningar och åt att
väcka allmännare
intresse för sådana.
Väsentligen på hans
initiativ stiftades 1856
Närkes
fornminnesförening, som blev
förebild för en mängd
dylika föreningar i andra
delar av landet. Till 1865 var D. dess sekr. 1865
—71 företog han som Vitt.-akad:s
antikvitetsintendent arkeologiska forskningsresor inom
Värmland, Västergötland och Småland. D. var
jämväl kraftigt verksam för Hjälmarens
sänkning. 1863 blev han tjänstgörande
kammarherre hos drottning Lovisa. 1860 blev D.
v. ordf, i direktionen för Hjälmarens och
Kvismarens sjösänkningsbolag, 1877
bolagets verkst. direktör, 1883 domänintendent i
Örebro län och 1894 ordf, i länets
hushållningssällskap. 1893 var han led. av kyrkomötet.
Vid Köpenhamns univ:s jubelfest 1879 blev
han fil. hedersdr. Utom årsberättelser samt
uppsatser i periodiska skrifter utgav D. bl. a.
»Några ord om svenska landskapsmålen»
(1856), »Ur Nerikes folkspråk och folklif»
(1860), »Om svensk fornforskning» (1872), den
förträffliga folklivsteckningen
»Unnarsboar-nes seder och lif» (1874) och »Om svenska
ortnamn» (1879; i Svenska Landsmålen, bd 1),
»Sagor och äfventyr berättade på svenska
landsmål» (1883; illustr. av C. Larsson) och
»Lifvet i Kinds härad i Vestergötland i
början af sjuttonde århundradet» (1885). — D.
var en kunskapsrik genealog och synnerligen
framstående folklivsforskare. Jfr uppsats av
J. Wahlfisk i Fataburen (1917). (N. E. H.)
Djurkol, kol, som fås av animaliska ämnen vid
glödgning utan lufttillträde. Om medicinskt
bruk avd. se Förgiftning. Jfr B e n k o 1.
Djurkretsen el. Zodiaken, sedan
urminnes tider namn på det bälte eller den zon
på himlavalvet, som omsluter solens skenbara
årliga bana, ekliptikan, och de
stjärnbilder, som äro belägna där.
Stjärnbilderna äro från v. till ö. räknade
— med utgångspunkt omkr. 30° ö. om
den nuvarande
vårdagjämningspunk-ten — Väduren (Aries), Oxen
(Tau-rus), Tvillingarna (Gemini), Kräftan
(Cancer), Lejonet (Leo), Jungfrun
(Virgo), Vågen (Librd), Skorpionen
Väduren
Oxen
Tvillingarna
Kräftan
Lejonet
Jungfrun
(Scorpius), Skytten (Sagittarius),
Stenbocken (Capricornus), Vattumannen (Aquarius),
Fiskarna (Pisces), sålunda 12 till antalet.
De fördela himmelsomkretsen mellan sig,
Djurkretsen. Relief i templet i Dendera i Egypten,
och var och en omfattar alltså 30°.
Bältets bredd är omkring 20°. Dess namn är
hämtat från de många djurnamnen, som
till-kommo långt före vår tideräknings
början. Första punkten av Väduren ansågs
förr sammanfalla med
vårdagjämningspunk-ten. En himlakropps längd (se d. o.) i
ekliptikan, som numera angives i grader, minuter
och sekunder från vårdagjämningspunkten,
uttrycktes därför förr med antalet
stjärnbilder el. tecken inom dess avstånd till nämnda
punkt. Sålunda betecknas en stjärnas längd,
vilken man skulle angiva med 63° 5’, med 2
tecken 3° 5’. Vårdagjämningspunkten rör sig
emellertid till följd av precessionen (se d. o.)
emot stjärnbildernas ordning. Man låter
emellertid djurkretsens tecken (se nedanstående
bild) allt fortfarande beteckna
stjärnbildernas gamla plats i förhållande till
vårdagjämningspunkten. Tecknen sammanfalla därför
ej numera med resp, stjärnbilder. Så t. ex.
ligger vårdagjämningspunkten f. n. i
Fiskarnas stjärnbild men i Vädurens tecken. S. A-f.
Djurkult, Djurdyrkan, bottnar i den
primitiva människans fruktan och vördnad
inför det till synes hemlighetsfulla och
oförklarliga i djurens uppträdande och
levnadssätt. Naturmänniskan känner ingen klyfta
Vågen fa eller ü
Skorpionen » Fl
Skytten
Stenbocken *
Vattumannen » SS
Fiskarna » Q
tecken.
«uer V
’ v
H ’ n
•4G * s
» £
» np
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
