Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurriket - Djurröd - Djursagan - Djursdala - Djursholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Djurröd—Djursholm
1062
fortfarande i praktiken behandla arterna som
oföränderliga men sökte i stället så mycket
grundligare utforska deras inbördes likheter
och olikheter: som exempel må nämnas F ü
r-bringers ypperliga arbete om fåglarnas
system, som helt omordnat detta. Den
moderna ärftlighetsforskningen har givit upphov
åt en mängd nya problem. Medan den äldre
biologien ansåg, att man från en större eller
mindre likhet mellan två livsformer kunde
oreserverat sluta sig till deras större eller
mindre släktskap, vet man numera, att icke
yttre likhet utan arvfaktorernas
överensstämmelse betyder verklig släktskap, och denna
kan alltså blott på experimentell väg utrönas.
Härigenom har själva frågan om
arthärstamningen blivit satt under en diskussion, som
ännu ej är på långt när avslutad.
Under senaste århundradet har en mängd
olika variationer på djursystemet sett dagen,
och ännu i våra dagar har nästan varje
läro-och handbok sitt eget system. Som prov på
ett översiktligt modernt system må anföras
typer och klasser ur Zieglers i
»Handwörter-buch der Naturwissenschaften» anförda system:
I. Protozoa (Urdjur).
Flagellata (Gisseldjur).
Rhizopoda (Rotfotingar).
Sporozoa (Spordjur).
Ciliata (Infusorier).
II. Spongia (Svampdjur).
III. Cnidaria (Nässeldjur).
IV. Vermes (Maskar).
Plathelminthes (Plattmaskar).
Nemathelminthes (Rundmaskar).
Annelides (Ringmaskar).
Bihang till Vermes:
Bryozoa (Mossdjur).
Brachiopoda (Armfotingar).
V. Arthropoda (Leddjur).
Crustacea (Kräftdjur).
Myriapoda (Tusenfotingar).
Arachnoidea (Spindeldjur).
Insecta (Insekter).
VI. Mollusca (Blötdjur).
Amphineura.
Lamellibranchiata (Musslor).
Gastropoda (Snäckor).
Cephalopoda (Bläckfiskar).
VII. Echinodermata (Tagghudingar).
Asteroidea (Sjöstjärnor).
Echi.noidea (Sjöborrar).
Ilolothurioidea (Sjökorvar).
Crinoidea (Ilårstjärnor).
VIII. Tunicata (Manteldjur).
IX. Vertebrata (Ryggradsdjur).
Acrania (Lansettfiskar).
Cyclostomata (Rundmunnar).
Pisces (Fiskar).
Amphibia (Groddjur).
Reptilia (Kräldjur).
Aves (Fåglar).
Mammalia (Däggdjur).
Litt.: Bland de många samlingsverk över
d., som på senare tid utkommit, må nämnas
H. G. Bronn, »Klassen und Ordnungen des
Thier-reichs» (med stora special verk; ny uppl.
1880 ff.); Leunis-Ludwig, »Synopsis der
Thier-kunde» (2 bd, 1883—86); »Handbuch der
Zoologie, gegründet von W. Kükenthal» (utg.
från 1924), och, mera populärt, Brehm,
»Tier-leben» (många uppl.; även i reviderad och
utvidgad sv. uppl.), samt J. O. Böving-Petersen
och W. Dreyer, »Djurvärlden» (sv. övers, i 3
dir 1902—04). E-k N-d.
Djurröd, socken i n. ö. Skåne, Kristianstads
län, n. delen av Gärds härad; 29,92 kvkm,
726 inv. (1926). Är beläget på slätten mellan
Linderödsåsen och Nävlingeåsen och täckes
till mer än hälften av skog. 839 har åker,
1,718 har skogs- och hagmark. Egendom
Ölles-torp. Ingår i Träne och Djurröds pastorat,
Lunds stift, Gärds kontrakt.
Djursagan, en saga, i vilken djuren
framställas som ägande tal- och tankeförmåga.
Dylika sagor ha förekommit hos olika folk
och under olika tider, utan att man med
visshet kan säga var direkt samband föreligger.
Helt visst ha många likformade sagor
spontant uppstått under påverkan av likartade
yttre förhållanden. Litterär utformning når
d. tidigast i Indien, där flera ryktbara
samlingar uppstodo (viktigast den s. k.
jätaka-litteraturen, berättelser om Buddhas tidigare
existenser i djurgestalt). Den europeiska d.
är starkt påverkad av orientaliska förebilder,
vilket emellertid icke hindrar, att många
europeiska d. tillkommit fullt självständigt.
De äldsta på europeiskt språk bevarade d.
äro på latin och härröra från 900- och
1000-talet. Omkr. 1170 gjordes, såvitt man vet,
den första medelhögtyska bearbetningen av
djursagan: »Isengrtmes nöt». I n. Frankrike
undergick djureposet (»Le roman du renart»)
på 1200- och 1300-talet mångfaldiga
bearbetningar. Sin mest konstnärliga gestaltning
erhöll sagan (sannolikt omkr. 1250) i
Flandern, där den framträdde under titeln
»Rei-naert de vos». En bearbetning av denna
utgavs 1498 av trycket, i plattysk övers., under
titeln »Reineke de vos». Från denna plattyska
form av dikten härflyta alla andra
bearbetningar. Sådana finnas på de flesta språk,
bl. a. på högtyska (redan 1544; mest känd är
Goethes hexametriska bearbetning »Reineke
Fuchs», 1794), på da. (1555), sv. (1621; nyare
övers. 1827 av L. Hammarsköld), eng. (1681)
och holl. (1694). R. G.*
Djursdala, socken i n. ö. Småland, Sevede
härad, Kalmar län, vid östgötagränsen och
intill Vimmerby stadsområde (i s.); 76,50 kvkm,
928 inv. (1926). Omsluter s. delen av sjön
Juttern (103 m ö. h.; avlopp genom Stångån).
1,219 har åker, 5,008 har skogs- och hagmark.
Ingår i Södra Vi och D. pastorat av
Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.
Djursholm, stad i Uppland, n. om
Stockholm; 8,25 kvkm, 5,708 inv. (1926). Har
strand i ö. utmed Stora Värtan mitt emot n.
Lidingölandet och gränsar i övrigt till Dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
