Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursholm - Djursholmsbanan - Djurskulptur - Djurskyddsföreningar - Djursland, Dyrsland - Djursnäs - Djurstens fyr - Djurström (Strandberg), Erik Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Djursholmsbanan—Djurström
1066
lyder i judiciellt avseende under landsrätt
(Södra Roslags domsaga); i kyrkligt avseende
ingår D. i Danderyds församling. A. B-n.
Staden D. har anlagts på det gamla
frälse-godset Djursholms ägor, vilka urspr. omfattade
även hela Lidingön. Godset ägdes på
1400-talet av riksföreståndaren Nils Jönsson
Oxenstierna, övergick för en kort tid till släkten
Tott och omkr. 1500 till riksrådet Nils
Eskils-son Banér. Det tillhörde sedan ända till 1813
släkten Banér, från 1731 som fideikommiss
(på D. föddes 1596 fältmarskalken Johan
Banér). Slo.ttets gamla huvudbyggnad uppfördes
på 1500-talet, förstördes av vådeld 1656 men
återuppbyggdes i ståtlig barockstil för
riksrådet frih. Svante Banérs räkning (se bild
på pl.). Det förföll under 1700- och 1800-talet.
Brukspatronen R. N. G.
Montgomery-Ceder-hielm blev 1877 innehavare av godset D., och
hans arvingar sålde det 1882 till J. H. Palme
och O. Ekman, vilka s. å. tills, m. E. Egnell
och L. Fraenckel bildade Djursholms a.-b. med
syfte att där efter mönster från utlandet
anlägga en villastad.
De första inflyttningarna ägde rum
sommaren 1890. Karaktären av verklig villastad
har man sökt för all framtid trygga dels
genom själva stadsplanen, dels genom
bestämmelser i byggnadsordningen om att endast
en verklig villabyggnad får uppföras på varje
tomt, att tomterna ej få styckas och att inom
D. ej några industriella anläggningar få
inrättas (förutom vattenledningsverket och
elektricitetsverket). 1900 blev villastaden D.
själv ägare till aktiemajoriteten inom
Djursholms a.-b., och 1926 övertog staden samtliga
aktier i bolaget. Förhållandet mellan staden
och bolaget undergår f. n. fullständig
omreglering. D. blev köping 1901 och stad 1914.
I det med stor kostnad restaurerade gamla
slottet inrymdes först Djursholms samskola,
vilken emellertid 1910 inflyttade i en ståtlig
och modernt inredd egen byggnad (den har
fullständigt latin- och realgymnasium samt
8-klassig flickskola). Slottet disponeras nu
huvudsakligen av den kommunala
förvaltningen. — Litt.: Skrifter utgivna av
Samfundet Djursholms forntid och framtid, årg. I
(1925).. Chr. G.*
Djursholmsbanan, se Stockhol m—R o
s-lagens järnvägar.
Djurskulptur, se Djurbilden.
Djurskyddsföreningar, sammanslutningar,
som ha till ändamål att få djurens rätt till
mild och god behandling från människors
sida erkänd, i lag värnad och av alla
respekterad. Sådana föreningar ha bildats i de
flesta civiliserade länder. I Sverige var lektor
A. L. Nordwall i Strängnäs den förste, som
offentligt bragte djurskydd på tal. Den första
svenska d. stiftades 1869 i Göteborg av prof.
A. W. Malm och kallades
Småfåglarnas vänner. 1870 bildades i Strängnäs av
Nordwall en d. med mera omfattande
program än denna. Svenska allmänna
djurskyddsföreningen stiftades år
1875 av rektor P. A. Siljeström m. fl., och
ur denna utbröts 1885 som en särskild
förening Svenska allmänna
kvinnoföreningen till djurens skydd. På
initiativ av prinsessan Eugenie kom 1882 till
stånd Nordiska samfundet till
bekämpande av det vetenskapliga
djurplågeriet. Sedan dess ha d. bildats
icke blott i de flesta residensstäder, städer
och större samhällen till ett antal av närmare
150 st., utan dessutom ha tillsatts s. k. k o
m-m u n a 1 a djurskyddsnämnder i
åtskilliga kommuner. Flertalet svenska d.
sammanstöt sig 1897 till De svenska
djurskyddsföreningarnas centralförbund för att vinna större enhetlighet i
arbetet. Centralförbundets strävanden ha gått
ut på att sammanhålla och sammanföra de
lokala d. och att representera dem i de fall, då
gemensam aktion är nödvändig, t. ex. i
lagstiftningsfrågor m. m. Ombud från de lokala
föreningarna hålla vart tredje år konferens.
Till djurskyddsrörelsens befrämjande
utgivas åtskilliga tidskrifter, näml. Djurens
Värn, som är organ för Centralförbundet,
Djurens Rätt, som utgives av Nordiska
samfundet, samt Djurvännernas Nya tidning,
Sydsvenska Djurskyddet och Djurskyddet.
Ett världsförbund till skydd" för djuren
och emot vivisektionen bildades i Paris 1900,
och sedan dess ha djurskyddskongresser
hållits 1903 i Frankfurt a. M., 1906 i
Hälsingborg, 1909 i London, 1911 i Köpenhamn och
1913 i New York. Senare ha inga
internationella kongresser hållits men väl »nordiska
möten», nämligen 1922 i Helsingfors, 1923 i
Bergen, 1924 i Stockholm och 1925 i
Köpenhamn (Nordiska djurskyddsunionen). Jfr V
i-visektion. Hj. D-m.
Djursland, Dyrsland, halvö i Kattegatt
på Jyllands ö. kust. S. delen, Mols, uppdelas
av Æbeltoft vig och Kalö vig i mindre
halvöar, ss. Helgenæs m. fl. D. genomdrages av ett
nätverk av flacka dalsänkor, fordom farbara
vattenleder. Sjön Kolindsund, den sista
återstoden av dessa, torrlädes 1874—79. Många
vackra herresäten.
Djursnäs, gods i Södertörn, ösmo socken,
Stockholms län, vid Fållnäsviken av
Mörkö-fjärden. 1,385 har, därav 300 har åker.
Tax.-värde 344,900 kr. (1925). Gammalt
medeltids-gods; har på 1800-talet tillhört släkterna
Lö-wen och Trolle-Löwen. Nuv. ägare A. Roos.
Djurstens fyr, klippfyr på västsidan av
Gräsön, omkr. 4 km n. om öregrund, vägleder
fartyg genom öregrundsgrepen; på platsen
inrättades 1759 en vippfyr. P. Dn.
Djurström (eg. Strandberg), Erik
Vilhelm, skådespelare, teaterledare och
översättare (1787—1841). Debuterade på
Djurgårdsteatern och anställdes sedermera vid
Stål-bergska sällskapet, vars ledare han blev vid
Stålbergs död 1819 och som han senare efter
änkan övertog och gjorde till landsortens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
