Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dmitrij - Dmitrov - D moll - Dmowski, Roman - Dnjepr - Dnjepr—Bugkanalen - Dnjestr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Dmitrij—Dnjestr
1074
Dmi’trij, ryska furstar, se D i m i t r i j.
Dmi’trov [-åf], stad i ry. guv. Moskva, 65 km
n. om Moskva; 4,628 inv. (1920). Många
kyrkor och kloster, ss. den stora Uspenskijdomen
och martyrerna Boris’ och Gljebs munkkloster.
D moll (fr. ré mineur, eng. d minor), den
molltonart, som har d till grundton och
före-tecknas med b för h (parallelltonart F dur).
Dmowski [dmå’ski], Roman, polsk
politiker (f. 1864). Grundade 1895 tidskriften
Przeglad Wszechpolski (Allpolsk revy), organ
för det (konservativa) nationaldemokratiska
partiet. D. invaldes 1906 i första ryska
riks-duman, var även medl. av andra och tredje
dumorna och hade som ledare av den polska
gruppen tidtals rätt stort inflytande. Under
världskrigets början arbetade han för polsk
autonomi inom ryska riket men verkade efter
Rysslands sammanbrott i England och
Frankrike för en oberoende polsk stat. Vid
freds-konferensen i Paris 1919 representerade han
med framgång polska nationalkommittén i
Paris och undertecknade jämte Paderewski
fredstraktaten i Versailles. I det nya Polen
är D. en av ledarna för högerpartiet
Nationella folkunionen och var en tid, okt.—dec.
1923, utrikesminister i Witos’
koalitionsmini-stär. D. har skrivit flera arbeten om moderna
polska problem, bl. a. »La question polonaise»
(1909; övers, från po.). A. A-t.
Dnjepr, flod i Östeuropa till Svarta havet
genom Västryssland och Ukraina, till
storleken Europas tredje flod. Upprinner på
platålandet s. om Valdaj 257 m ö. h. under 55° 52’
n. br., några få km från några av Dünas och
Volgas källor, flyter förbi Smolensk och
upptar under loppet genom Vitrysslands
skogsland och nordligaste Ukraina talrika bifloder:
från höger Berezina och den betydande Pripet,
den senare avlopp för de polsk-ryska
Rokitno-träsken, från vänster Sosj och Desna m. fl.
Vid Desnas inflöde ligger Kiev, och D. är här
en mäktig ström av 600—
850 m bredd, vid
högvatten och översvämning ända
till 10 km. D. tager nu
sydöstlig riktning genom
mellersta Ukraina, därtill
tvingad av sydryska
platån (som bildar D :s högra
strand), gräver sig längre
ned in i platåranden och
mottager från stäpperna i
ö. Psiol och Vorskla. Vid
Sitjeslav (Jekaterinoslav)
vänder D. mot s. och
genombryter platån, varvid
floden blir stridare och
mellan uppskjutande
klipppartier och grund bildar
talrika strömvirvlar och
forsar, de tre största med
en fallhöjd av 3,6—2,7 m,
kallade poroger (jporogyY
Efter genombrottet vänder
sig D. åt s. v., flyter under talrika flodgreningar
utmed platåranden genom sydukrainska
stäpplandet och mynnar, efter mottagandet av
In-gulets, nedanför Cherson i en grund och
långsträckt liman, tillika mynning för floden Bug
och vid Otjakov genom ett smalt sund
förbunden med Svarta havet. Flodens längd är
2,150 km. Flodområdet beräknas till omkr.
527,000 kvkm. Den segelbara delen av D.
utgör en huvudtransportled för trävaror,
spannmål och salt inom Ukraina. Porogerna, förr
endast farbara nedför floden och under
vårflödet (mars—juni), ha kanaliserats men äro
alltjämt huvudhindret för segelfarten. Genom
Dnjepr—Bugkanalen, Oginskikanalen och
Be-rezinakanalen förbindes D. på tre vägar, över
Weichsel, Njemen och Düna, med Östersjön.
Dnjepr—Bugkanalen, kanal i ö. Polen från
Pina, biflod till Pripet, till Muchawiec, som
utfaller i Bug. 80 km lång, 2,3 m djup.
Förbinder Dnjepr med Weichsel förbi städerna
Pinsk och Brest-Litovsk. Fullbordades 1841.
Dnjestr (rum. Nistrul), flod i Östeuropa till
Svarta havet från Karpaterna. Upprinner på
Östbeskidernas nordsida i Galizien och flyter
mellan låga stränder över östgaliziska
låglandet, därefter i en djupt nedskuren, slingrande
dalgång genom Podoliens platåland till
stäppslätterna vid Svarta havet, från galiziska
gränsen gränsflod mellan Rumänien (Bessarabien)
och Llkraina. I Galizien tillströmma talrika
bi-flodej- såväl från Karpaterna (Stryj, Lomnica,
Bystrzyca) som från platålandet i n. (Strypa,
Seret), men därefter blir stäppkaraktären i
omgivande flodlandskap alltmera utpräglad
och bifloderna färre; från Ukrainasidan
framflyta dessa liksom huvudfloden i kan jonlik
-nande dalar. Vid Tiraspol kommer D. ut på
slätten, grenar sig och mynnar i en bred
liman av Svarta havet, Dnjestrlimanen; vid
denna Cetatea alba (Akkerman). Floden
bildar talrika strömvirvlar genom platålandet,
Dnjepr vid Kiev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
