Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Docent - Docentur - Docera - Docka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Docentur—Docka
1080
Karolinska institutet anställd d. innehar ej
ord. befattning och uppbär ej å stat uppförd
avlöning. D. förordnas av kanslern för rikets
univ. efter hemställan av vederbörande
fakultet (i fråga om Stockholms och Göteborgs
högskolor vederbörande avd., resp, lärarrådet) till
det antal, som prövas nödigt el. nyttigt för
undervisningen eller den vetenskapliga
forskningen, samt under förutsättning att
vederbörande ådagalagt erforderlig skicklighet som
vetenskapsidkare och lärare.
För att i viss omfattning bereda
ersättning åt d. finnes på vederbörande univ:s,
resp. Karolinska institutets stat uppfört ett
antal docentstipendier, numera å 6,000 kr. för
år. För Uppsala univ.. finnas (1926) 41
docentstipendier, därav 4 i teol., 3 i jur., 5 i
med. fakulteten, 17 i fil. fakultetens
humanistiska och 12 i dess
matematisk-naturveten-skapliga sektion, för Lunds univ. 37, varav
3 i teol., 3 i jur., 5 i med. fakulteten, 16 i
fil. fakultetens humanistiska och 10 i dess
matematisk-naturvetenskapliga sektion och för
Karolinska institutet 5 dylika stipendier. De
flesta stipendier äro fördelade på vissa ämnen
el. ämnesgrupper; de utdelas av
universitetskanslern efter ansökan hos vederbörande
fakultet el. sektion, resp, lärarkollegiet, för
sammanlagt högst 6 år med möjlighet till
förlängning genom K. m:ts medgivande för
ytterligare ett år. Docentstipendium
förpliktar innehavaren till viss tjänstgöring, ss.
hållande av föreläsningar el. propedeutiska
kurser, ledning el. biträde vid ledning av
seminarium o. dyl. Närmare föreskrifter om d:s
förordnande, åligganden m. m. äro givna i,
universitetsstatuterna 28 jan. 1916 samt
beträffande docentstipendier i kungl. brev 6 juni
1925 (infört i Statsliggaren för 1925—26). —
Vid Tekniska högskolan anställas d. av
högskolans styrelse. — D. el. mot dem svarande
lärare finnas anställda vid univ. i många
främmande länder. Finland har i detta
hänseende i det hela samma ordning som Sverige.
— I Danmark och Norge medför doktorsgrad
»venia docendi». D. i dessa båda länder äro
fast anställda, ofta efter tävlan om
befatt
ningarna, med fast lön, pension och — i regel
— examinationsskyldighet; i Norge motsvaras
d.. med stipendium närmast av
adjunktsstipen-diat. — I Tyskland kallas den svenske d:s
motsvarighet Privatdozent; äldre el. mera
meriterade privatdocenter få ej sällan titeln
professor. — Frankrike har som närmaste
motsvarighet av staten utnämnda chargés de cours
och maltres de conférences, i England fylla
fellows (university lecturers el. college
lectu-rers) i viss mån samma funktioner som en
svensk d. Fr. Sg.
Docentur, docentbefattning.
Docèra (lat. docère), undervisa, hålla
enskilda föreläsningar; tala vitt och brett.
Docka. 1. Människofigur av garn, tyg, papp
o. s. v., avsedd till leksak. Se Y. Hirn,
»Barnlek» (1916).
2. Baluster (se d. o.), i synnerhet sådan med
rundad genomskärning.
3. Maskindel för uppbärning el. stödjande
av arbetsstycket el. någon annan maskindel.
På en svarv finnas ofta tre olika d., den
fasta spindeldockan, som uppbär
svarvspindeln med dess patronskiva el. dubb för
arbetsstyckets anbringande och vanligen
innehåller kuggväxlar för olika hastigheter å
spindeln, dubbdockan el. pinoldockan,
som uppbär den andra dubben, mot vilken
arbetsstyckets andra ända stödjes, samt
stöddockan, som ger längre arbetsstycken stöd
på mitten. Spindeldocka finnes på alla
svarvar. Se S va r v n ing. O. B-n.
4. Hande Isdocka el. dockhamn,
bassäng, vilken kan tillslutas med slussport
el. sluss, så att fartyg där kunna lossa och
lasta, oberoende av tidvattnet.
Handelsdoc-korna kallas även våtdockor; dyl., oftast
upptagande ett inhägnat område med
magasin, upplag m. m., finnas i de flesta stora
hamnar, där sjöfarten besväras av starka
variationer i vattenståndet till följd av tidvattnet.
5. Torrdocka, anordning, varigenom
fartyg kunna torrsättas (»dockas») i och för
undersökning, reparationer, målning m. m. av
fartygets undervattenskropp. Torrdockorna
utföras antingen ss. fasta el. flytande.
A. Större fasta torrdockor i Sverige.
Läge
Ägare Största längd i m Bredd i porten i m Djup på tröskeln i m Anmärkningar
Stockholm
(NyaBeckholms-dockan)............................ Staten 152,o 24,5 9,60 Under byggnad
» (Galärvarvsdockan) . . » 123,5 17,80 6,97
Härnösand (Gustavsviks
ör-logsdepå) .......................... » 127,5 21,oo 8,oo
Karlskrona (Oscar H: s
doeka).............................. » 125,io 20,73 7,50
Landskrona ................... Öresundsvarvet 192,oo 28,50 7,oo I 2 delar om 110,6 och 80,2 m
Malmö....................... Hamnförvaltningen 162,50 24,oo 7,25
Oskarshamn................. Oskarshamns verkstad 155,5 14,86 4,45 I 2 delar om 109,5 och 46,0 m
Göteborg .................. Lindholmens verkstad 122,eo 17,80 5,94
Stockholm (Beckholmsdoc-
korna): Östra dockan ... Finnboda varv 100,oo 16,6 5,30
Västra » ... » » 96,35 {njæ } 3,70 I 2 delar om 52,11 och 44,19 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
