Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dohna-Schlodien, Nikolaus von - Dohnányi, Erneszt von - Dohrn, Anton - D’Ohsson, Abraham Constantin Mouradgea - D’Ohsson, Ignatius Mouradgea - Doiran (Dojran, Dorijan) - Doketism - Dokka - Doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Dohnånyi—Doktor
1100
vilken han under två
expeditioner 1915—16
och 1916—17 sänkte
el. uppbringade 37
handelsångare med ett
de-placement av 191,000
ton. 1919 var han
befälhavare för en
frikår i Schlesien. Sin
verksamhet på »Möwe»
har han skildrat i »S.
M. S. Möwe» (1916)
och »Der Möwe zweite
Fahrt» (1917). H.J-dt.*
Dohnånyi [dä’nanji], Erneszt von,
ungersk musiker (f. 1877). Elev av
musikakademien i Bratislava och av d’Albert; en tid
lärare vid högskolan för musik i Berlin, sedan
1919 dir. vid musikhögskolan i Budapest. Som
pianist har D. framträtt flerstädes i Europa
och besökte Stockholm 1907, 1908 och 1909;
sistnämnda år gav Konsertföreningen hans
e-mollkonsert; 1907 spelade den hans
d-moll-symfoni. D. har i övrigt framträtt med kam
marmusik, varav flera kvartetter ha spelats
i Sverige, symfoniska verk, konserter,
pianostycken samt en opera och en balett. T. N.
Dohrn [därn], Anton, tysk zoolog (1840
—1909). Blev 1868 docent i Jena och anlade
1872—74 den zoologiska stationen i Neapel,
som under hans ledning blev den mest
betydande av dylika
anstalter. D. blev 1898
led. av sv. Vet.-akad.
— D:s son Reinhard
D. (f. 1880) efterträdde
1909 sin far som ledare
för stationen i Neapel.
Under världskriget
blev denna
konfiskerad av ital.
regeringen, men D. lyckades
efter långvariga
förhandlingar 1924
återfå ledningen av den
numera internationella stationen. Se vidare
Zoologiska stationer. E-k N-d.
D’Ohsson [dåsa’], Abraham
Constan-tin Mouradgea, frih., diplomat, lärd (1779
—1851), son till I. M. D. Var född i
Konstantinopel, kom 1798 till Sverige och tog 1799
kansliexamen i Uppsala. Anställdes vid
utrikesexpeditionen s. å., blev attaché i Paris 1801,
legationssekreterare där 1805, i Berlin 1807,
Sevilla 1808 och Paris 1810 samt var chargé
d’affaires där 1811—dec. 1812. Användes av
Karl Johan i ministeriella värv, var envoyé
i Haag 1817—34 samt i Berlin och Dresden
1834—50. D., som först var katolik, blev 1815
luteran. Han blev frih. 1828 och slöt sin ätt.
Led. av Vet.-akad. 1817. D. var en skicklig
diplomat och känd lärd. Han studerade kemi
och mineralogi under Berzelius; postumt
utkom hans »Gravitation universelle, la pression
de l’air et les théorèmes d’hydrodynamique»
(1852) . Mera känd är D. som historiker. Han
utgav 1820 3:e delen av faderns huvudarbete
och skrev »Des peuples du Caucase» (1828)
samt »Histoire des mongols» (4 dir, 1834—35;
ny uppl. 1852), ett mycket anlitat arbete.
D’Ohsson [dåsa’], Ignatius
Mouradgea, diplomat, historieskrivare (1740—1807).
D:s fader, av armenisk börd och kristen, var
tolk vid svenska konsulatet i Smyrna. D.
anställdes vid svenska
beskickningen i
Konstantinopel 1763, blev
dragoman 1768 och var
chargé d’affaires dec.
1782—maj 1783. Han
råkade i tvist med
ministern Heidenstam
samt vistades i Paris
1787—91 och Wien 1791
—92. Efter tjuguårigt
förarbete utgav D.,
biträdd avMallet duPan,
»Tableau général de
1’empire othoman» (1787—90; 3:e delen utg. av
hans son 1820), som blev en viktig källa för
senare forskare. 1792 återvände D. till
Konstantinopel som legationsråd och blev 1795
svensk minister där. D. var skicklig
dragoman men dålig minister. Upprepade
framställningar av Porten, som ej upphörde att
betrakta D. som turkisk undersåte, samt
ovilja inom corps diplomatique mot D.
personligen och över hans intima förbindelser
med direktoriets Frankrike föranledde hans
rappell 1799. D. adlades 1780 med namnet
Mouradgea men fick 1787 tillåtelse att kalla
sig D. efter en farbror. (B. H-d.)
Doiran, serb. Dojran, även Dorijan, stad
i s. Jugoslavien, vid grek, gränsen; omkr. 4,000
inv. Fiske i Dojransjön (42,6 kvkm). Under
världskriget blev staden D. nov. 1915 besatt
av orientarmén men erövrades dec. s. å. av
bulgarerna; se Salonikifronten.
Doketi’sm (av grek. dokeVn, synas), den
teori, som helt el. under vissa restriktioner
förnekar Kristi fulla mänsklighet, särskilt att
han ägt en verklig mänsklig kroppslighet.
Mot denna åskådning, som sammanhängde
med ett asketiskt, mot det sinnliga som
sådant misstänksamt betraktelsesätt, ha redan
några av N. T:s skrifter anledning att kämpa
(jfr 1 Joh. 4:2 ff.; 2 Joh. 7). Den fick i den
gamla kyrkan rätt stor utbredning,
företrädesvis inom gnosticismen. E. Bg.
Dokka, älv i s. Norge inom Dramselvens
(se d. o.) flodsystem. Förenar sig med Etna
och utfaller i Randsfjorden. Flodområde 1,050
kvkm.
Doktor (lat. do’ctor, lärare, av docère, lära,
undervisa), person, som genom avlagd
licentiatexamen samt författande och försvar av
en gradualavhandling erhållit högsta
lärdomsgraden inom en akademisk fakultet; i
allmänna språkbruket även praktiserande
läkare, oavsett huruvida personen i fråga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
