Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Doktor
1102
värvat doktorsgrad el. ej. — En övergång till
ordets bruk som titel bildade den gamla
beteckningen av i synnerhet kyrkofäderna
såsom doctöres ecclésiae (se d. o.). Under
medeltiden blev sedan
ordet en
hederstitel för åtskilliga
filosofer,
företrädesvis skolastiker.
Sålunda var
doktor ange’licus
attribut för Tomas
från Aquino,
doktor seräphicus för
Bonaventura,
doktor subtilis för J.
Duns Scotus o.s.v.
Fr. o. m.
universitetens upprättande kom ordet d. att
beteckna högsta
akademiska
lärdomsgraden inom
varje fakultet, till
vilken värdighet [-lärarkorporatio-nen-]
{+lärarkorporatio-
nen+} ensam hade
rätt att
upphöja (»promovera»).
Doktorspromotioner förekommo redan på
1100-talet, i Bologna, och kort därefter
meddelade kejsarna universiteten formlig rätt
att utnämna doctöres le’gum (d. i romersk
rätt). Sedermera tilldelade påvarna
högskolorna rätten att kreera d. även i kanonisk rätt,
doctöres ca’nonum et decretälium. Redan
omkr. 1231 lär univ. i Paris ha kreerat teol.
d. och något senare även doctöres medicinae
el. doctöres phy’sicae, gramma’ticae, lo’gicae
aliaru’mque a’rtium. Doktorat kunde vinnas
endast av dem, som förut erhållit
baccalau-reat- och licentiatvärdighet. I nyare tid har
doktorstiteln efter hand kommit i bruk inom
alla fakulteterna. Doktorat meddelas numera
(genom doktorspromotion) antingen efter
föregående examen och disputation el. som en
utmärkelse för
lärda förtjänster (s. k. [-hedersdoktorer).-]
{+hedersdokto-
rer).+} I Preussen
samt i några andra
tyska stater och i
Österrike ha de
tekniska högskolorna
rätt att förläna
doktorsvärdighet
(se D o k t o r i
n-g e n j ö r). Vid en
del tyska, engelska
och amerikanska
univ. utdelas även värdigheten do’ctor müsices.
I Tyskland utdelas även värdighet som Dr.
der Forstwissenschaft (vid skogshögskolor),
Dr. der Landwirtschaft (vid
lantbrukshögsko-lor) samt vid dessa universitet som Dr. med.
Ring för teologie doktorer.
Uppsala.
Ring för teologie doktorer.
Lund.
Teologie doktorshatt.
dent. (medicinae dentariae; i Amerikas
förenta stater motsvarat vid tandläkarinstituten
av doctor of dental surgery), Dr. med. vet.
(medicinae veterinariae, i veterinärvetenskap;
i Förenta staterna doctor of veterinal
surgery). I Förenta staterna finns även
doktorsgrad i läkemedelsvetenskap, pharm. d. (doctor
in pharmacy). I Frankrike motsvaras svensk
filosofisk doktorsgrad av värdighet som
doc-teur ès lettres (i humanistiska vetenskaper)
och docteur ès Sciences (i naturvetenskap och
matematik). I Sverige kreeras med., jur. och fil.
doktorer av vederbörande fakulteter, teol. d.
utnämnas av K. m:t el. promoveras efter
avlagda lärdomsprov av resp, fakultet. Vid
pro-motionen överlämnas till dem ett diplom
(d o k t o r s d i p 1 o m). Yttre
utmärkelsetecken för doktorsgrad äro: ring
(doktors-ring) för fil. d. (dekorationsmotiv: lager),
Hattspänne för juris (t. v.) och medicine (t. h.)
doktorer.
jur. d. (hälften lager, hälften eklöv) och
(sedan 1890-talet i Sverige) med. d. (lagerkrans
med däromkring slingrad orm); teol. d. bära
numera även ring (i Uppsala kors och
lagerkrans, i Lund grekiska kors, omgivna av
solstrålar); veckad sidenhatt (doktorshatt),
för teol., jur. och med. d., samt broderad krage
(doktors krage); förr bars även värja
(doktorsvärj a). Vid promotionstillfället
bekransas filosofie doktorerna med en
lagerkrans. Person, som upplevat femtio år efter
sin doktorspromotion, plägar vid då
infallande promotion hedras med nytt diplom, som
jubeldoktor. I Sverige ha även många
kvinnor erhållit doktorsvärdighet,
filosofisk f. ggn 1883, juridisk f. ggn 1897 och
medicinsk f. ggn 1900. Se vidare
Promotion. R. G.*
Fil. doktorsgrad el. behörighet därtill,
genom avlagda prov förvärvad vid något av
rikets univ., räknas lika med tre prästerliga
tjänsteår (se lag ang. tillsättning av
prästerliga tjänster 26 okt. 1883). Examen för
akademisk grad fordras i regel för erhållande
av ord. tjänst i de s. k. lärda verken.
Uttrycket grad i dessa bestämmelser tolkas än
som den högsta graden, doktorsgraden, än som
fakultetsexamen över huvud taget, således
även kandidat- och licentiatexamen. I allm.
Ring för juris doktorer.
Ring för medicine doktorer.
Ring för filosofie doktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
