Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domän - Domänfonden - Domänfullmäktige - Domänintendent - Domänstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Domänfonden—Domänstyrelsen
1144
ras offentliga bestämmelse var angiven genom
förbudet för konungen att till förfång för
efterträdare minska dem (se Uppsala öd).
över de egendomar, som tillhörde konungen
enskilt, gåvo lagarna honom friare
dispositionsrätt. D. ökades genom odlingar,
konfiskationer och reduktioner samt tillämpning
av kronans regalrätt men undergingo å andra
sidan betydlig minskning genom donationer,
förläningar och försäljning (skatteköp) m. m.
Svenska statens d. utgöras nu huvudsaki. av
skogar och jordbruksfastigheter.
Skogsdomä-nerna ha under senare årtionden betydligt
ökats genom inköp av produktiv skogsmark
och framför allt genom förvärv av större
fastighetskomplex (ofta bruksegendomar). Ett
stort antal mindre jordbruksdomäner har
däremot försålts. Se vidare Domänfonden.
— Statens d. förvaltas av Domänstyrelsen.
Jordbruksdomänerna äro i regel
utarrenderade, skogsdomänerna förvaltas omedelbart för
kronans räkning. — Utom de egentliga d. äger
staten jämväl annan fast egendom, som
visserligen ej ger staten direkt avkastning men
dock bereder det allmänna vissa förmåner,
t. ex. byggnader och egendomar, som
upplåtits åt kungl. familjen el. till ämbetslokaler
oeh boställen. Enligt R. F. § 77 får konungen
icke utan riksdagens samtycke genom
försäljning, förpantning, gåva el. på annat sätt
avhända kronan dess fastigheter, och dessa skola
förvaltas efter av riksdagen fastställda
grunder. — Litt.: »Historik öfver förvaltningen af
kronans utarrenderade egendomar intill år
1883» (av S. Lewenhaupt i Domänstyrelsens
berättelse till K. m:t 1883—87). R. V. (A. Bm.)
Domänfonden. Genom kungl. brev 31 jan.
1913 bestämdes, att statens under
Domänstyrelsens förvaltning stående skogs- och
jordbruksegendomar med lösegendom samt vissa
till deras förvaltning anknutna fonder och
kapitaltillgångar fr. o. m. 1912 skulle utgöra
Statens domäners fond, i dagligt
tal kallad domänfonden. Domänstyrelsen
skulle utgöra ett av statens affärsdrivande
verk. Tidigare hade hela bruttoavkastningen
från kronans egendomar inlevererats till
staten, medan förvaltningsutgifterna bestredos
med av riksdagen för varje år anvisade
anslag. Sedan Domänverket blivit
affärsdrivande, har systemet omlagts:
förvaltningskostnaderna utgå av d:s tillgångar, årliga
nettobehållningen inlevereras till statsverket.
D. uppgick, då den bildades, till 193,898,449
kr. Genom inköp av nya kronoparker och
genom skogarnas stegring i värde har fonden
vuxit; den uppgick 1925 till 416,366,627 kr.
Däri ingingo skogar och skogsegendomar med
293,717,768 kr., jordbruksegendomar med
92,040,600 kr., markinköpsfonden med
13,436,190 kr., av staten anvisat
rörelsekapital med 10 mill. kr. o. s. v.
Markinköpsfonden utgöres av köpeskillingarna för
försålda kronoegendomar och lägenheter samt
är avsedd för nyförvärv av kronoparker.
Vid sidan av d. finnes den s. k.
förnyelsefonden, som bildas genom att 6 %
reserveras av allt å statens skogar avverkat
virkes rotvärde. Med förnyelsefondens medel
bestridas alla omkostnader för skogsodling
och dikning å statsskogarna. Fondens syfte
är, att viss del av skogens avkastning städse
skall — oavsett konjunkturerna för tillfället
— användas för skogens förnyande.
Förnyelsefonden uppgick 31 dec. 1925 till 5,417,999
kr. — Vinsten vid d:s förvaltning utgjorde
7,102,792 kr. för år 1925. De till d. hörande
skogsegendomarna hade vid slutet av 1923
en areal av 6,595,539 har, därav kronoparker
5,181,371 har. S-r.
Domänfullmäktige, se Domänstyrelsen.
Domänintendent, statstjänsteman, som
sorterar under en länsstyrelse samt handhar
ut-arrenderingen och uppsikten över
förvaltningen av statens jordbruksdomäner. D.,
vilken skall vara i jordbruk kunnig person,
förordnas av K. m:t för en tid av i allm. två
år. I s. och mellersta Sverige finnes i regel
en d. i varje län. I mellersta och övre
Norrland tillsättes ej d. Sammanlagt finnas 14
sådana i landet (1926). S-r.
Domänstyrelsen, ämbetsverk, som handhar
högsta ledningen av Domänverket (se
d. o.), främst förvaltningen av statens
skogs-och jordbruksegendomar samt skötseln av
eller kontrollen över övriga allmänna skogar,
den lägre skogsundervisningen m. m.
Förvaltningen av kronans skogar låg i
äldre tider än under Bergskollegium, än
under länsstyrelserna, överhovjägmästaren och
Kammarkollegium. Under mitten av
1800-talet stego kronoparkerna hastigt i värde.
Man insåg, att de allmänna skogarna skulle
kunna få stor betydelse i statens hushållning,
om de underkastades ändamålsenlig vård.
1859 inrättades ock ett särskilt ämbetsverk,
Skogsstyrelsen, för statens skogsförvaltning.
Den nya styrelsen skulle utöva högsta
förvaltningen av kronoparkerna, kronans
flyg-sandsfält samt de allmänningar och
boställs-skogar, som ställts under skogsstatens
omedelbara vård, utöva kontroll över övriga
allmänna skogar och verka för god
skogshushållning och jaktvård. Arbetet
centraliserades starkt, Skogsstyrelsen blev i regel det
beslutande organet, skogspersonalen i orterna
hade endast att ombesörja
förvaltningsåtgär-dernas verkställighet. Den 1883 ombildade
Skogsstyrelsen erhöll då namnet D. Det
visade sig snart, att större befogenheter måste
medgivas de lokala organen i och för önskad
intensitet i hushållningen. Därför har från
1887 förvaltningssystemet småningom ändrats
därhän, att D. förbehållit sig avgörandet
endast av ärenden av större räckvidd;
decentra-lisationen har dock ej omfattat bokföring och
redovisningsväsen, vari stark koncentration
ägt rum. Fr. o. m. 1912 utgör D. ett av de
affärsdrivande verken. Dess senaste
instruktion är av 11 febr. 1921. Trots den partiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
