Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorpat - Dorpats universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Dorpats universitet
1182
katolsk kyrka. Universitetets (se Dorpats
universitet) nya byggnad ligger på s.
sluttningen av Domberget. Staden idkar
någon trävaru-, järn- och läderindustri. Dit ha
förlagts högsta domstolen (Riigikohus),
statens centralarkiv (med arkivalier från
Svärds-riddarordens dagar, svenska, polska och ryska
tiden, omkr. 10,000 hyllmeter), stadsarkiv samt
flera folk- o. mellanskolor (även några tyska).
Även finnas i D. flera lärda och vetenskapliga
sällskap. I stadens omedelbara närhet, i slottet
Raadimöisa (Rathshof), är det estniska
nationalmuseet inrymt, med rikhaltiga
samlingar, i synnerhet etnografiska. — På Domberget,
där esterna synbarligen sedan urminnes tider
hade sina fästningsverk, anlades 1030 fästet
Jurjev av ryske storfursten Jaroslav I som
stödjepunkt för Estlands vidare erövring.
Under Rigabiskopen Albert (1199—1229)
erövrades fästningen, som under tiden tagits av
esterna, slutligen av tyskarna 1224. Där
resi-derade sedan s. å. D:s förste biskop. Staden
D. har synbarligen uppkommit i mitten av
1200-talet, idkade livlig transitohandel med
Ryssland och blev medlem av nordtyska
handelsförbundet (hanseförbundet) ung. 1280 samt
behärskade nästan ensam under de följ,
århundradena utrikeshandeln på Pskov. D.
spelade även en betydande roll genom sin handel
på Novgorod och blev efter hansekontorets
stängande 1494 och efter ordensmästaren
Plet-tenbergs krig med Ryssland stapelort för
utrikeshandeln på Ryssland, vilken bringade
staden stora rikedomar. Staden, där Rigarätten
under medeltiden var härskande, styrdes av
ett råd, bestående av intill 9 medl., samt
borgmästare (intill 4), hade rätt till egen
myntprägling och spelade en självständig roll i
den livländska landspolitiken under senare
medeltiden. 1525 infördes reformationen
under blodiga kravaller. D. erövrades av
ryssarna 1558, avträddes 1582 till Polen och
intogs i slutet av 1600 av svenskarna, som
iståndsatte stadens och slottets murar och
torn. Efter att än en gång ha fallit i
polackernas händer intogs staden 1625 av
svenskarna; en militärkoloni började därefter
anläggas, och 1630 inrättade svenskarna där en
hovrätt. Under kriget 1656—58 måste
svenske kommendanten von Ungern uppge
staden åt ryssarna, men den återställdes till
Sverige enl. fredsslutet i Kardis 1661. Forten
i D. underhöllos icke på tillfredsställande sätt
och föllo åter i juli 1704 i ryssarnas händer
efter hjältemodigt försvar av kommendanten
C. G. Skytte (hans berättelse härom tr. i
»Karolinska krigares dagböcker», 11, 1916). D.
förstördes 1708 i grund av ryssarna, och dess
invånare, som misstänktes ha förbindelser med
svenskarna, bortfördes till de inre delarna av
Ryssland, varifrån de först efter sju år fingo
tillstånd att återvända. Genom freden i
Nystad 1721 avträddes D. jämte det övriga
Livland till Ryssland. Under Katarina II :s tid
kom staden i åtnjutande av stora privilegier
och har efter den stora branden 1775 varit i
stadig tillväxt; den är nu Estlands i
storlek och betydelse andra stad. D., som, trots
det estniska elementets stora majoritet under
århundradets senare hälft, under hela
1800-talet styrdes av tyskarna, är nu helt och
hållet under estnisk ledning.
Efter bolsjevismens seger i Ryssland hösten
1917 uppstod i Estland några månaders
sov-jetvälde, som även var kännbart i D. I febr.
1918 intogo tyskarna D., och överallt
infördes tysk regim och tyskt språk. Efter
tyskarnas avtåg i dec. 1918 fick bolsjevismen
åter överhand under några veckor, varunder
ett hundratal medborgare i mera framskjuten
social ställning bragtes om livet. 14 jan. 1919
ryckte en avdelning av estniska hären in i
staden och gjorde slut på våldsregementet.
Sedan dess har oavbrutet lugn varit rådande.
— ID. slöts freden mellan Estland och
Ryssland 2 febr. 1920 samt freden mellan
Finland och Ryssland 14 okt. s. å. A. R. C.
Universitetshuset i Dorpat.
Dorpats universitet upprättades 1632 av
Gustav II Adolf (stiftelseurkunden utfärdades
i lägret vid Nürnberg 30 juni) och trädde i
verksamhet s. å. (de första studenterna
im-matrikulerades dock i april 1632). Univ.
fortsatte sin verksamhet till 1656, då ryssarnas
infall i Livland stängde dess portar (synes dock
även under de följ, åren ha haft sin
tillflyktsort i Reval och fortsatt med någon
verksamhet). Först mot slutet av 1680-talet
fattades definitivt beslut om att fortsätta
universitetsverksamheten, och univ. invigdes
högtidligt 1690. Dess verksamhet var 1699—1710
förlagd till Pernau.
Vid ryska tidens början utlovade tsar Peter
univ:s återupprättande, ett löfte, som dock
uppfylldes först 1802 av kejsar Alexander I.
Han lät uppföra en del av dess ännu i
användning varande byggnader. Under de nio
första årtiondena var univ. nästan helt och
hållet tyskt. 1893 ändrades dock
undervis-ningsspråket till ryska i alla fakulteter med
undantag för den teol. Under 1800-talet
uppnådde univ. en storartad blomstring, och flera
av den tyska vetenskapens yppersta målsmän
ha varit fästa vid det, ss. embryologen K. E.
von Baer, kirurgen E. v. Bergmann, rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
