Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorn - Dorn, Heinrich - Dornbusch - Dorner, Isaak August - Doronicum - Dorosjenko, Petr - Dorotea (socken) - Dorotea (svensk-dansk-norsk drottning) - Dorotea (dansk-norsk drottning) - Dorpat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Dorn, H___Dorpat
1180
ett redan uppborrat hål, utpressa en
rörmyn-ning el. dyl. G. H-r.
Dorn [dårn], Heinrich, tysk tonsättare
(1804—92); beklädde flera
kapellmästarbefatt-ningar, bl. a. i Berlin 1849—69. Av hans
operor vann särskilt »Die Rolandsknappen»
(Berlin 1826) beaktande; hans sånger voro på
sin tid rätt ofta sjungna. D., som f. ö. var
en högt skattad dirigent, framträdde även
som musikkritiker och musikhistorisk förf,
samt utgav en självbiografi (1871 ff.). T. N.
Dornbusch [då’rnboj], fyrplats på n. ändan
av Hiddensö, v. om Rügen; gnisttelegraf-,
stormvarnings- och livräddningsstation.
Dorner [då’rn-], Isaak August, tysk
protestantisk teolog (1809—84); sedan 1862
prof, i Berlin och inflytelserik medlem av
överkyrkorådet. D. tillhörde en positivare
riktning inom den s. k. förmedlingsteologien,
vilken såg sin uppgift i att med tillhjälp av
filosofisk spekulation utveckla de kyrkliga
dogmerna. Som kyrkopolitiker strävade han
att åt den evangeliska kyrkan bevara nödig
inre frihet och finna en efter tidsläget anpassad
författning för de tyska landskyrkorna. På
sin tid berömt var D:s »System der
christ-lichen Glaubenslehre» (2 bd, 1879—81; 2:a
uppl. 1886). M. Pf.
Doro’nicum, växtsläkte inom fam.
korgblommiga (Compositae), nära släkt med
Ar-nica. D. caucasicum (från Kaukasien och
Sibirien), en ända till 50 cm hög, tidigt
blommande, flerårig ört med hjärtlika blad och stora
gula korgar. Omtyckt trädgårdsväxt. G. M-e.
Dorosjenko [dårå_fä’nkå], P e t r, lillrysk
kosackhetman (1627—88). Deltog i B.
Chmiel-nickis fälttåg, blev 1665 med Krimtatarernas
hjälp hetman över Ukraina på högra sidan
av Dnjepr och sökte med sultanens hjälp även
bli hetman över vänstra Dnjeprstranden och
därmed samla Ukraina till ett rike. Under
de ständiga striderna om Ukraina mellan
ryssar, tatarer, turkar, polacker och olika
kosackhövdingar hade D. växlande framgång men
måste 1676 ge sig under tsaren. (A. A-t.)
Dorotea, socken i s. v. Lappland, utmed
gränsen till Jämtland och Ångermanland;
Åsele lappmark, Vilhelmina tingslag,
Västerbottens län; 3,050,90 kvkm, 4,985 inv. (1926),
därav i Risbäcks kapell (socknens n. v. del)
815 inv. Är i n. v. fjälltrakt och stiger i N.
Borgafjället till 1,455 m ö. h. Socknen
upptages i övrigt av sjöar, platåer och
skogshöjder. Genomflytes av Långseleån från N.
Borgafjället till Ormsjön (262 m) i socknens
mellersta del och Bergvattenån från småsjöar
i s. ö. till Ormsjön. Denna avvattnas över
Bell-vikssjön på landskapsgränsen till Fjällsjö älv
i Ångermanland. På gränsen till Jämtland
flyter Saxälven till Tåsjön och
Ångermanälven. Huvudort är D. kyrkplats vid
Bergvattnet (350 inv. 1921).; stora byar ligga vid
sjöarna. 999 har åker, 5,640 har naturlig äng
och 147,110 har skogs- och hagmark.
Taxeringsvärde för jordbruksfastighet 12,359,500 kr.
(1925), därav ungefär hälften tillhörande
träindustrien (Kramfors 2,040,000 kr.);
krono-parker, taxerade till 2,968,200 kr. D. korsas
av Inlandsbanan med stationerna Dorotea,
Saxvattnet och Granberget. Bildar med sin
kapellförsamling, Risbäck, ett pastorat i Luleå
stift. Lappmarkens första kontrakt. D. hette
förr Bergvattnet; fick 1793 sitt nuv. namn
efter drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina.
Dorotea, svensk-dansk-norsk drottning (1430
—95), dotter till markgreve Hans av
Branden-burg. Hon förmäldes 1445 med unionskonungen
Kristofer samt fick då som morgongåva bl. a.
Örebro hus med Närke och Värmland. Redan
1448 blev hon änka men förmälde sig andra
gången 1449 med Kristian I, som gav henne
livgeding i Danmark och Norge. Hennes
anspråk på den av Kristofer fastställda
morgongåvan vägrade svenskarna att uppfylla,
emedan hon var gift med Sveriges uppenbare
fiende och morgongåvebrevet, mot landslagens
föreskrift, utfärdats utan råds råde. Efter
Kristians uppstigande på Sveriges tron (1457)
stadfäste rådet likväl (1458) Kristofers
morgongåva, vartill Kristian lade Norbergs
bergslag. När denne 1463 fördrevs från Sverige,
miste D. ånyo sitt livgeding. För att skaffa
sin make medel till kriget mot Sverige
pantsatte hon sina juveler och förmådde vid ett
besök i Rom 1475 påven Sixtus IV att slunga
bannstrålen mot Sten Sture d. ä. — 1480—81
fick hon Slesvig och Holstein i
livstidsför-läning. Med Kristian (d. 1481) blev hon
moder till konungarna Hans och Fredrik I
samt dottern Margareta, g. m. Jakob III
av Skottland Sedan Hans blivit konung
(1481), arbetade hon ivrigt på att även
Fredrik skulle få land att regera över och
genomdrev, att Slesvig-Holstein 1490 delades
mellan bröderna. J. Th. W.*
Dorotea, dansk-norsk drottning (1511—71).
Var syster till Gustav Vasas första gemål,
Katarina av Sachsen-Lauenburg, äktade 1525
prins Kristian (1536 konung Kristian III) och
utövade med sin stora begåvning och starka
vilja stort inflytande på sin make. Efter
dennes död (1559) motarbetade hon det hotande
kriget med Sverige och sökte 1565 förgäves
medla. E. Ebg.*
Do’rpat (off. namn Tartu), stad i republiken
Estland, på bägge sidor om floden Embach
(Emafögi); 60,030 inv. (1926), omkr. 85 %
ester, 7 % tyskar, 5 % ryssar. D. härjades på
1760- och 1770-talet av stora eldsvådor och
har därför en genomgående modern prägel.
Äldsta delen bildas av det s. k Domberget,
där den på 1200-talet i gotisk stil byggda
domkyrkan (sedan 1624 års brand i ruiner),
domkapitlet, citadellet och biskopens borg
varit belägna. Nu tillhör Domberget
universitetet, vars bibliotek inrymmes i den
restaurerade delen av ruinerna. På Domberget ligga
även astronomiska observatoriet, medicinska
institut, parker och trädgårdar. D. har 5
luterska, 3 grekisk-katolska och 1
romersk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
