Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dorsiventral - Dorsoalveolar - Dorstenia - Dorsum - Dorten, Adam - Dortmund - Dortmund—Emskanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Dorsoalveolar—Dortmund—Emskanalen
1186
ve’nter, mage) kallas en växtdel eller ett
organ, som symmetriskt kan delas endast genom
ett enda plan och hos vilken man kan urskilja
en rygg- eller översida och en buk- eller
undersida. Olikheten mellan de båda sidorna
kan göra sig gällande antingen i den yttre
formen eller i den inre byggnaden eller i
bäggedera. Ett typiskt dorsiventralt växtorgan
är ett vanligt blad, med sin väl skilda
över-och undersida, men även stammar, rötter,
skott och blomställningar hos de högre
växterna kunna vara dorsiventralt byggda liksom
ock bålen hos en stor mängd mossor och
alger. H. Hn.*
Dorsoalveolar, språkljud, bildat av tungans
övre yta (dorsum) mot övre tandvallen (a
1-ve oler na), t. ex. t/e-ljudet: tjära, kär. D.
kallas även dentipalatal.
Dorstènia, ett till fam. Moraceae hörande
artrikt tropiskt släkte (mest fleråriga örter),
igenkänt på att blommorna sitta insänkta i
ett skivlikt, runt el. flikigt, köttigt fäste,
som erinrar om ett uppfläkt och tillplattat
fikon. Roten av D. contrayerva och andra
amerikanska arter, besoarrot, har i Europa
nyttjats som stimulerande medel och brukas i
Amerika mot ormbett. G. M-e.
DoTsum, lat., rygg, baksida; handens rygg;
tungans övre yta.
Do’rten, Adam, tysk separatistpolitiker
(f. 1880). Var urspr. statsadvokat i Düsseldorf
och blev 1919 i Wiesbaden ledare av en
rörelse, som med ivrigt stöd från franskt håll
sökte få Rhenprovinsen skild från Tyska
riket (eller åtm. från Preussen). Han bildade
i detta syfte redan juni 1919 en »regering» i
Wiesbaden men vann ej nämnvärd anslut
ning för sin »Rhenlandsrepublik» Tävlande
med andra av franska generaler framskjutna
separatistledare (Smeets, Matthes m. fl.)
trädde D. ånyo i förgrunden 1923, enades
snart med Smeets och påyrkade nu utan
förbehåll skilsmässa från Tyskland. Hösten s. å.
företogos med växlande framgång
separatist-aktioner i flera städer, men rörelsen
strandade på befolkningens trohet mot Tyskland
samt på ledarnas undermålighet och inbördes
splittring. D. sökte i nov. få ledningen av
separatiströrelsen i Pfalz, men ej heller denna
kunde mot befolkningens våldsamt
framträdande motstånd hållas vid liv längre än till
febr. 1924. D. slog sig sedan ned i Frankrike.
Se vidare Tyskland, historia. V. S-g.
Do’rtmund, stad i preuss. prov. Westfalen,
vid Emscher (biflod till Rhen); 313,245 inv.
(1925). Är en av de stora städerna i
rhensk-westfaliska industridistriktet och
utgångspunkt för Dortmund—Emskanalen. Staden är
huvudexportplats för Ruhrområdets stenkol,
och rika kolgruvor ingå i själva stadsområdet.
Storindustrien omfattar främst järn och stål.
Huvudanläggningar äro Harpener Bergbau
A.-G., Dortmunder Union (avdelning av
Deutsch-Luxemburgische Bergwerks- und
Hüt-ten A.-G.) och Eisen- und Stahlwerk Hösch.
Torg (»Marktplatz») i Dortmund.
Masugnar, valsverk; storartad tillverkning av
järnkonstruktioner för broar, hallar, gruvor;
järnvägsskenor, lokomotiv och
järnvägsvagnar, maskiner m. m. D. har även stora och
berömda bryggerier; tegelbruk. Stadens kärna
inom de forna vallarna, nu bulevarder,
bevarar krokiga gator och ålderdomliga
byggnadsverk (Reinoldikirche, 1200-talet, gamla
rådhuset, delvis från 1200-talet, m. m.). Stor
hamn i n. v. D. är en av Tysklands äldsta
städer, var fri riksstad (från omkr. 1220) och
blomstrande hansestad (från 1298) men gick
senare tillbaka; kom 1802 till Nassau-Oranien,
1807 till storhertigdömet Berg, 1815 till
Preussen och hade ännu 1846 blott 8,700 inv.
Dortmund—Emskanalen, kanal i n. v.
Tyskland från Dortmund till Emsmynningen;
förbinder rhensk-westfaliska industriområdet med
Nordsjön. Passerar Henrichenburg, Datteln
och Münster samt, efter att ha korsat Ems,
Bevergern och Rheines hamn. Från
Haneken-fähr på Ems’ ö. sida begagnar den
Haneken-kanalen förbi Lingen till Meppen, där den
går in i Hase och med denna flod i Ems,
som är kanaliserad härifrån till
mynnings-viken vid Oldersum; från Oldersum når
kanalen slutligen Emden. Kanalens hela längd 281
km, bredden 18 m i bottnen och 30 m i
vattenytan; djupet är 2,3—2,7 m. Sänkningen,
70 m, övervinnes medelst mekaniskt
lyftverk vid Henrichenburg och 20 slussar (längd
67 m, bredd 8,6 m, djup 3 m). Trafikeras av
fartyg intill 600 ton och är särskilt viktig för
export av Ruhrområdets stenkol samt
importen dit av utländska malmer och tack-
V. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
