Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dortmund—Emskanalen - Dorval, Marie, f. Delaunay - Doryalis - Doryforos - Dorylinae, Dorylus - Dos (mängd) - Dos (baksida) - Dosbarometer - Dosera - Dosering - Dosis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
Dorval—Dosis
1188
Dortmund—Emskanalen vid Bevergern.
järn, bl. a. svensk järnmalm. Arbetena
på-gingo 1892—99. Genom
Rhen—Hernekana-len står D. vid Henrichenburg i förbindelse
med Rhen vid Duisburg-Ruhrort. Från
Dat-teln går en sidokanal längs Lippe till Hamm.
Från Bevergern utgår Mittellandkanalen (se
d. o.) till Minden och Hannover. Jfr
Tyskland, kommunikationer (med karta).
DorvaT, Marie, f. Delaunay, fransk
skådespelerska (1798—1849). Spelade tidigt i
landsorten, anställdes 1818 vid Théätre de la
Porte-Saint-Martin i Paris och 1834 vid
Thé-ätre frangais men övergick 1843 till Odéon
och 1845 åter till Porte-Saint-Martin. Bland
fru D:s roller märkas dona Sol i »Hernani».
Catarina i »Angelo» och Lucrèce (Ponsard).
Hon var den romantiska skolans främsta
kvinnliga tolk, innerlig och rörande, stark och äkta
i känslans och lidelsens uttryck. G. K-g.
Dory’alis, växtsläkte av fam. Flacourtiaceae,
med omkr. 10 afrikanska arter (buskar el. små
träd). Bären av D. rhamnoides (i Kaplandet),
kafferplommon, och D. caffra (i Natal),
keiäpplen, äro välsmakande. G. M-e.
DoryToros (grek. Doryfo’ros), se P o 1
y-k 1 e i t o s.
DoryJinae, Do’rylus, seVandringsmyror.
Dös (grek, do’sis, gåva), ingivning; en viss
mängd av ett läkemedel, näml, så mycket,
som gives en sjuk för varje gång el. inom
en bestämd tid. Erfarenheten har lärt, att
man företrädesvis vid kraftigare medel måste
skilja mellan stora, medelstora och
små doser, vilka ofta förete icke allenast
kvantitativt utan även kvalitativt olika
verkningar på organismen. Även talas i med.
praxis om full (tillräckligt stor) d. och
r e f r a k t (sönderdelad) d., t. ex. av opium.
I regel föreskrivas doser efter vikt, i Sverige
alltid efter gramvikt. Flytande läkemedel
föreskrivas på recepten efter vikt, men vid
ingivning av dyl. medel åt en sjuk begagnas
åtskilliga populära rymdmått, ss. kopp (=
120—150 g), matsked (= 15 g av
vattenlösningar), dessertsked (=f en halv matsked) och
tesked (= en halv dessertsked, omkr. 5 g av
vattenlösningar, 3,5 g av
tinktu-rer), vilka rymdmått dock föga
lämpa sig för en noggrann
bestämning av d:s storlek. Mindre
lämpligt är att bestämma d. efter
droppar vid häftigare verkande
läkemedel, om ej bestämd
dropp-storlek genom droppräknare
åstadkommes. D:s storlek är beroende
på läkemedlets egen natur, den
sjukes ålder, kroppsbeskaffenhet,
levnadssätt och vana vid
läkemedel, sjukdomens grad och art,
stället för d:s införande i kroppen.
För avpassningen gäller, att ju
större fara finnes för handen och
ju hastigare förlopp sjukdomen
har (ss. vid häftiga blödningar,
förgiftningar, kolerafall o. s. v.),
dess kraftigare måste man ingripa med täta
ingivningar: var 5:e, 10 :e och 15 :e min. i st. f.
varannan till var sjätte timme, som är det
vanliga. Ej sällan tåla vissa svårt sjuka
ovanligt stora mängder av somliga läkemedel;
så t. ex. kan man ofta ge en upphetsad
sinnessjuk högst betydliga mängder opium, en
person med mycket svåra smärtor, ss.
gall-el. njurstenskolik, stora doser smärtstillande
medel o. s. v.
För giftiga läkemedel, avsedda till invärtes
bruk, föreskriva farmakopéerna s. k.
maximaldoser, angivande den största mängd,
som av nämnda medel får givas på en gång;
vissa farmakopéer föreskriva även d a
gs-maximaldoser, bestämmande huru
mycket av dyl. medikament får intagas under
loppet av ett dygn. Om läkaren anser nödigt,
få sådana överskridas; han utsätter då på
receptet ett tecken (/ el. sid), som anger
för apotekaren, att han med avsikt
överskridit maximaldosen. — I fråga om större
mängder av läkemedel än de medicinskt
brukade talas om giftig (t oxis k) och d
ö-dande (1 e t a 1) d. C. G. S.*
Dos [då], fr., rygg, baksida. — D o s -
ä-dos [dåzadå’], med rygg mot rygg (i
dans-tur); även ett slags divan, där de sittande
vända ryggen åt varandra.
Dosbaromèter, ett slags
kvicksilverbarometer, även kallad cisternbarometer, se
Meteorologiska instrument.
Dosera. 1. Angiva (på recept o. dyl.) viss
dos av ett läkemedel; avväga beståndsdelarna
i en läkemedelsblandning. — Subst.:
Dosering. — 2. Åstadkomma en dosering (se d. o.
2) i marken.
Dosering. 1. Se Dosera 1. — 2. (Även
Dossèring.) Sluttning, lutning, slänt; en
i lutning liggande yta av den naturliga
marken el. av jordmassan i en skärning, en
väg-bank el. dyl. Lutningen plägar angivas
genom förhållandet mellan d:s höjd och den
horisontala basens längd, t. ex. »en på tre»
(1:3). G. H-r.
Do’sis, grek., se Dos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
