Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dovre el. Dovrefjell - Dovrebanan - Dowsongas - Doxologi - Doyen - Doyen, Eugène Louis - Doyle, sir Arthur Conan - Dózsa el. Dosa, György (Georg) (György Székely)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Dovrebanan—Dozsa
1210
ligaste delen av det fjällkomplex, som skiljer
Söndenfjellske från Nordenfjellske Norge och
i sin helhet även kallas Dovrefjell.
Fjällplatån D. omfattar vidsträckta fjällvidder
(Dovrevidden) och däröver stigande högfjäll,
främst Snöhetta (2,247 m). Från Snöhetta
flyter Driva i Drivdalen norrut, ö. därom
Knutshö (1,688 m); som östlig gräns räknas
övre Orkladalen. över D. går den gamla
vägen från det Söndenfjellske till Trondhjem
(passhöjd 1,022 m) förbi fjällstugorna
Fok-stua, Hjerkinn, Kongsvoll och Drivstua,
anlagda i början av 1100-talet, numera även
Dovrebanan (se d. o.).
Dovrebanan, den norska stambanan Dombås
—Stören, som överskrider Dovrefjell och
förbinder Gudbrandsdalen med Opdal. D. är
158,01 km lång; avståndet Oslo—Trondhjem
förkortas genom D. till 552,89 km. Sedan
stortinget 9 juli 1908 beslutit banans anläggning,
påbörjades den 1910 och kunde 17 sept. 1921
öppnas för allmän trafik. Byggnadskostnaden
var 47,2 mili. kr. Banan är enkelspårig med
normalbredd (1,435 m), maximalstigningen är
18 °/oo> skenvikten 35 kg per m. Den har
23 tunnlar om tills. 7,528 m längd, varav
den längsta, Hestekrubben» är 1,440 m. Den
högsta stationen är Hjerkinn (1,017 m ö. h.);
högsta punkten på banan, något norr därom,
ligger 1,025,5 m ö. h. Till skydd för banan
ha uppförts 270 m skyddsbyggnader, 1,190 m
snötunnlar, 28,000 m fasta och 11,600 m
flyttbara snöskärmar. D. är en turistbana av
rang; på fjället ha vid de gamla fjällstugorna
Fokstua, Hjerkinn, Kongsvoll och Drivstua
uppförts moderna högfjällshotell. M. H.
Dowsongas [dåusn-], kraftgas, se
Gasbränslen.
Doxologl (av grek. do’xa, lov, och lo’g os,
ord), Guds lovprisande, särskilt i bibeln (Psalt.
72: 18, Rom. 11: 36) och i den kyrkliga
liturgien, t. ex. »Gloria»: »Ära vare Gud» etc.
och »Fader vårs» avslutning: »Ty riket är
ditt» etc., vilken numera ofta sjunges av
kyrkokören. Romérska liturgien skiljer
mellan lilla d. (Ȁra vare Fadern, Sonen och
den Helige Ande i all evighet») och stora d.
med begynnelseorden »Gloria in excelsis Deo».
Doyen [dcoajä’], fr. (av lat. decänus),
betecknar i Frankrike dekanus (jfr d. o.), t. ex. i
universitetsfakultet. I allmän mening är d.
den till tjänsteåldern på platsen äldste i en
korporation, ålderspresident. I diplomatiska
kåren, vars talan föres av dess d., bestämmes
ställningen som sådan genom den lokala
an-cienniteten inom högsta diplomatklassen,
varvid dock i katolska länder den påvlige nuntien
är d., oberoende av anciennitet.
Doyen [dcoajä’], Eugène Louis, fransk
kirurg (1859—1916). Graduerades i Paris
1885 och upprättade en privat kirurgisk
klinik där, vid vilken han sedan alltjämt
hade sin verksamhet. D. var en rask,
oförvägen och i flera avseenden skicklig
operatör. Han konstruerade en del verkligt
värde
fulla kirurgiska
instrument och var en
av de första, som
använde kinematografi
för demonstration av
operationer m. m. D.
var även med. förf.,
men hans arbeten, av
vilka flera väckte
uppseende, röja mera
originalitet och livlig
fantasi än
vetenskaplig grundlighet. T. R.
Doyle [dåil], sir Arthur Conan,
engelsk författare (f. 1859). Praktiserade som
läkare till 1890 och ägnade sig sedan
uteslutande åt författarskap, med undantag
för boerkriget 1899—•
1902, under vilket han
organiserade och ledde
ett fältlasarett. Han
erhöll knightvärdighet’
1902. — D. har med
skicklighet och
framgång odlat dels den
moderna detektivberättelsen, dels den
historiska äventyrsromanen,
närmast efter R. L.
Stevensons föredöme.
Rask och spännande
framställning utmärker hans alstring. Av
D:s böcker, som till stor del äro övers, till sv.,
må nämnas »A study in scarlet» (1887), »The
sign of four» (1889), »The white company»
’ (1890) och den stora Sherlock-Holmes-serien
(»The adventures of Sherlock Holmes», 1891;
»The memoirs of Sherlock Holmes», 1893, m.
fl.), med vilken han vann den stora publiken,
»The exploits of brigadier Gerard» (1896),
»Rodney Stone» (s. å.), »The lost world» (1912)
och enaktsdramat »Story of Waterloo» (1899)
med en paradroll för Henry Irving samt
»Poems» (1922). Han skrev även en polemisk
patriotisk historia om boerkriget, »The great
boer war» (1900; »Det stora boerkriget»,
1901). »The crime of the Congo» (1910)
innehöll angrepp på exploateringen av de infödda
i Kongostaten. »History of the british
cam-paign in France and Flanders» (6 bd, 1915—
20) m. fl. arbeten (några i propagandasyfte)
behandla världskriget, där D. deltog i fyra
år. På senare tiden har D. ägnat sig åt
spiri-tistisk agitation och tillhört rörelsens
aktivaste medlemmar. Hans »Memories and
adventures» utkommo 1924. R-n B.
Dozsa [dä’-§a], el. Dosa, György (Georg),
även kallad György Székely [sé’kelj],
emedan han var född i szeklernas land, var
anförare för ungerska bondeupproret 1513—14.
Med en här på 60,000 man, urspr. avsedd för
ett korståg mot Belgrad, slog han biskop
Csåky och Stefan Bäthory vid staden Csanäd,
proklamerade därefter republiken och
folksuveräniteten samt förfor skoningslöst mot de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
