Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dózsa el. Dosa, György (Georg) (György Székely) - Dozy, Reinhart - D/P - Dr, D:r - Draa, wadi - Draba - Drabant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Dozy—Drabant
1212
stora länsherrarna.
Slutligen blev han vid
belägringen av fästningen
Te-mesvär överraskad och
slagen av Johan av Zäpolya
samt på ytterligt grymt
sätt avrättad. Jfr
Bondekrig, sp. 803, och Märki:
Georg D. och hans uppror
(på ung., 2:a uppl. 1913).
Dozy [dåzi’],
Rein-hart, nederländsk
orientalist (1820—83), prof, i
historia vid Leidens univ.
Hans förnämsta verk är
»Histoire des musulmans
d’Espagne de 711—1110»
(1861), vari en omfångsrik
och viktig del av
världshistorien f. ggn erhöll en
tillfredsställande kritisk
behandling. Av D:s många
arbeten om orienten må
vidare nämnas »Recherches
sur 1’histoire et la littéra-
ture de 1’Espagne pendant le moyen-åge» (1849;
3:e uppl. 1881), det ytterst värdefulla
»Supp-lément aux dictionnaires arabes» (2 bd i folio,
1881) och det prisbelönta »Glossaire des mots
espagncJs et portugais dérivés de 1’arabe» (i
förening med W. H. Engelman, 1869).
D/P, se Documents against p a
y-m e n t.
Dr, D:r, sv. förk. för doktor. — Dr.,
sv. förk. för d r a k m a, utländsk för doktor.
Draa, w a d i, flod vid Marockos s. gräns.
Genombryter Anti-Atlas, bevattnar s. därom
en tätt befolkad dal, ed-Draa (250,000 inv.,
araber och berber; huvudort Tamgrout), och
böjer sedan i ett skarpt knä från s. ö. till s. v.
riktning samt utfaller i Atlantiska havet s.
om Kap Nun. I sitt nedre, västliga lopp är D.
en blott tidtals vattenförande stäppflod.
Längd omkr. 1,000 km.
Dräba, släkte av fam.
kors-bl om mi ga (Siliquosae). Mer
än 150 mest arktiska el.
alpina arter, låga, vanl.
fleråriga örter med ovala skidor,
vita el. gula kronblad. I
Sverige 10 arter, de flesta
sällsynta. Vanligast är D. verna,
nagelört, rågblomma, en
liten hostgroende enårig ört
med bladen i rosett, bladlös
stjälk och vita blommor. Den
växer på backar och
klipphällar och blommar tidigt på
våren, ofta redan i april. G.M-e.
Draba’nt (ty. Trabant,
måhända av tjeck, drab,
fotsoldat), ledsagare.
1. Under 1500- och
1600-talet var d. titel för medlem
av en furstlig persons livvakt.
Svenska drabantuniformer. Från vänster: drabant 1560, stånddrabant 1630,
K. m:ts drabant 1700, livdrabant 1783, livdrabant 1844, korpral vid
stånddrabantkåren 1844.
Redan Gustav I hade d. i sin tjänst; sådana
omtalas i 1539 års hovordning (de skulle
öppna och sluta tåget, då hertigarna Erik och
Johan gingo ut). D. nyttjades av
Vasakonungarna även i civila uppdrag i landsorten el.
utomlands; de voro ofta utlänningar. Varje
medlem av kungahuset hade sina d. Under
Karl IX :s tid hölls vid konungens bord
ut-spisning för bortåt 120 d., och under Gustav
II Adolf utgjorde K. m:ts d r a b a n t e r en
organiserad kår, över 200 man, dels ryttare
och dels fotfolk, under en kapten och annat
befäl. Karl XI uppsatte 6 korpralskap d. till
häst med sammanlagt över 200 man. De
kallades än »K. m :ts garde de corps och
drabanter till häst», än endast »K. m:ts
drabanter till häst», likställdes med vanliga
ryttare och utgjorde, under en överstelöjtnant,
ett »kompani» med översten för K. m:ts garde
som chef. Karl XII ombildade sept. 1700
denna kår, så att den kom att utgöras av idel
officerare, 200 genom tapperhet utmärkta
kaptener och löjtnanter från andra
regementen. De kallades K. m : t s drabanter och
omgåvo i striderna konungens person. Kapten
för kåren var konungen själv; som
kaptenlöjtnanter blevo Arvid Horn och Carl Gustaf
Hårdh vittfrejdade. Kaptenlöjtnanten (motsv.
en nutida »sekundchef») hade generalmajors
rang, löjtnanterna överstes.
Under frihetstiden blev namnet
livdrabanter officiellt, och
Livdrabantkåren till häst var fördelad på 6
korpralskap om 25—30 man samt gjorde i tur och
ordning vakttjänst hos konungen. Kåren
delades 1780 i fyra »kompanier» (Svea, Göta,
Vendes och Finska), vart och ett under en
kaptenlöjtnant, och 1790 inrättades även för
hertig Karl en livdrabantkår till häst (30 man
under en kaptenlöjtnant).
Draba verna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
