Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drachmann, Anders Georg - Drachmann, Holger Henrik Herholdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Drachmann, A. G__Drachmann, H. H. H.
1216
Drachmann, Anders Georg, dansk
läkare (1810—92); far till A. B. D. och H. H.
H. D. Var först skeppsläkare och 1850—62
karantänsläkare samt upprättade 1859 i
Köpenhamn ett sjukgymnastikinstitut. D.
verkade även för bättre skolhygien; han blev
1877 med. hedersdoktor i Uppsala. E. Ebg.*
Drachmann, Holger Henrik H e
r-h o 1 d t, dansk skald (1846 ®/io—1908 14/i), son
till A. G. D. Han framlevde sina barnaår i
stor frihet, mottog starka intryck av en
äventyrsromantik, som aldrig lämnade honom,
läste mycken poesi och började själv skriva
vers. Student 1865, beslöt han att bli
marinmålare. 1867 företog han en resa till
Skottland, Spanien och Sicilien, gick igenom
konstakademiens målarskola i Köpenhamn och
utställde från 1869 målningar, friska och
omedelbara havsbilder. 1871 for han till England,
fick under umgänge med arbetare och franska
kommunardflyktingar våldsamma intryck av
tidshändelserna, skrev reseskisser och artiklar
(en del samlades i »Med kul og kridt», 1872,
och »I storm og stille», 1875) samt socialt
upproriska dikter, bl. a. »Engelske socialister»
(under sign. Marc Cole). Efter hemkomsten
till Köpenhamn lärde D. känna Georg Brändes,
J. P. Jacobsen och andra unga radikaler och
blev genom sin första diktsamling, »Digte»
(1872), den nya oppositionella
litteraturriktningens främste skald. Med utomordentlig
alstringskraft fortsatte han sitt författarskap:
romanen »En overkomplet» (1876),
berättelserna »Tannhäuser» (1877), »Poul og
Virgi-nie» (1879; »Paul och Virginie», s. å.) och
»Lars Kruse» (s. å.), novellsamlingarna »Ungt
blod» (1877) och »Paa sömands tro og love»
(1878), skildringarna »I storm og stille» (1875)
och »Derovre fra grænsen» (1877), sagodikten
»Prinsessen og det halve kongerige» (1878;
»Prinsessan och det halfva kungariket», 1880)
samt diktsamlingarna »Dæmpede melodier»
(1875), »Sange ved havet. — Venezia» (1877),
»Ränker og roser» (1879) och »Ungdom i digt
og sang» (s. å.). D :s prosa överraskade med
sin omedelbarhet. Även med pennan var han
friluftsmålare, och hans landskapsbilder och
skildringar kunde äga en överväldigande
friskhet, målerisk kraft och medryckande lyrisk
stämning. Däremot ägde han icke förmåga
att arbeta ut en romankomposition eller
genomföra en karaktärsutveckling. »En
overkomplet» och »Tannhäuser» t. ex. äro
formlösa men sakna icke fina människostudier och
äro infattningar för överdådig lyrik; i sin
prosaepik tog han intryck av bl. a. Paul Heyse
och Turgenjev. En särskild stil representerar
»Derovre fra grænsen», iakttagelser och
stämningar från en resa bland valplatserna i
Sles-vig; där utvecklade han till sina radikala
vänners förargelse ett eldigt fosterländskt
patos, som med ens gjorde honom populär över
hela landet. D:s deltagande i de samtida
partifejderna präglades av täta meningsskiften
liksom hans privatliv av hållningslöshet och
bittra slitningar, särskilt i erotiskt hänseende.
Än i Danmark, än i München, Kärnten,
Hamburg o. s. v. levde han ett oroligt
vandrings-liv, styrt av den eviga böljegången i hans
varma lyrikersjäl; växlingarna i bostad och
övriga levnadsförhållanden hämmade likväl
aldrig hans vittra alstring, som förblev rik
och personlig, ehuru ojämn.
Även som berättare och dramatiker var D.
framför allt lyriker och som sådan av
sällsynt omfattning. Han gav uttryck åt den
sinnligt blossande erotiken, det behagfulla
skämtet, det trotsiga övermodet, vemodets
klagan och den friska, muntra livsnjutningen,
harmens brösttoner och den nästan kvinnliga
hängivenheten, ridderlighet och folklighet,
humor och patos, tapperhet sdyrkan och
fosterlandskärlek, självförhävelse och
oppositions-lusta, den oupplösta musikens stämningar och
den medvetet fattade känslans sublima språk,
de ljusa nätternas natursvärmeri och
själv-bespeglingen inför havet (varmed diktaren
till sist identifierar sig själv), det allmänna
och privat personliga o. s. v. Och för allt
detta ett slående språkligt och musikaliskt
uttryck. Danskan har väl knappt ljudit
starkare, böljat skönare, dragit bredare linjer
och klingat mer folkligt nationellt än från
D:s lyra. Dock kunde en viss brist på smak
genom enstaka fläckar vanställa hans dikt.
De följ. 25 åren voro lika rika på
produktion som det första årtiondet. Bland de senare
diktsamlingarna märkas framför allt »Gamle
guder og nye» (1881; under pseud. Svend
Tröst) samt »Sangenes bog» (1889) och
bland prosaskildringarna »Skyggebilleder»
(1883), vari han officiellt bröt med den
bran-desska gruppen. Han odlade särskilt
sago-äventyret och den dramatiska
bildsammanställningen, nådde en höjdpunkt med den
fantasisköna och djupsinniga berättelsen på
vers »östen for sol og vesten for maane»
(1880) och fann i sagospelet »Der var en gang»
(1885; »Det var en gång...»; uppf. f. ggn
i Sthlm 1887) ett populärt dramatiskt
uttryck för arten. Av dramerna må nämnas den
sensuellt glödande »Tyrkisk rococo» och den
mystiska medeltidsfantasien »Esther», en
dramatisering av »Vandenes datter» (»Böljornas
dotter», 1882). Av D:s alstring under detta
årtionde må nämnas »Peder Tordenskjold»,
ett försök till en nationaldikt (1880),
diktsamlingen »Dybe strenge» (1884),
berättelse-och skissamlingarna »Vildt og tæmmet»
(1881), »Rejsebilleder» (1882), »Smaa
fortæl-linger» (1884), novellsamlingen »Kunstnere»
(1889) och scenstyckena »Puppe og
sommer-fugl» (1882), »Strandby folk» (1883; omarb.
1897; »Strandbybor», uppf. i Sthlm 1884),
»Lykken i Arenzano» (1884), »Alkibiades»
(1886) och »Tusind og en nat» (1889).
1880-talet slöts med det intressanta verket
»For-skrevet» (1890), ett ojämförligt och överrikt
arbete, på en gång en roman, som vill skildra
Köpenhamn i poetisk belysning, ett slags vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
