Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drabant - Drabbning - Drač - Dracaena - Dracdalen - Drach, Johannes - Drachenfels - Drachmann, Anders Björn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Drabbning—Drachmann, A. B.
1214
Livdrabantkåren upplöstes 2 maj 1821.
Några av befäl och trupp sattes på
indrag-ningsstat, de övriga blevo officerare vid L i
v-beväringsregementet, som då
upprättades för att vapenöva beväringen från
Stockholms stad och län; dess officerare
gjorde alltjämt såsom livdrabanter vakttjänst
hos konungen. 1858 förordnades, att
regementet skulle upphöra, i den mån personalen
avgick.
Stånddrabanter hade lägre rang än
livdrabanterna. De voro hillebard- el.
bardi-sanbärande d. till fot och brukades slutligen
blott till yttre vaktgöring, i processioner
o. s. v. J. Th. W.*
2. Namn för planeternas månar el.
satelliter. Även vid dubbelstjärnor talar man om
d., särskilt om den ena av komponenterna är
väsentligt mindre än den andra. S. A-f.
Drabbning, fält- el. sjöslag (av mindre
omfattning). — På signal »ställning till
drabbning» intager örlogsbesättningen sina poster
enl. drabbningsfördelningen, och
på signalen »klart skepp till drabbning»
klar-göres fartyget för strid.
Drac [drat/], se D u r a z z o.
Dracaena
sè’-J, växtsläkte av fam. [-Lilia-ceae, med bortåt 40 arter i Gamla världens
tropiska länder, träd el. buskar med
lansett-lika el. jämnbreda blad och ofta förgrenad
stam, som kan nå en betydlig tjocklek.
Blommorna äro vanl. vita och sitta i greniga
klasar. Mest bekant är D. draco,
drakblodsträ-det, som kan bli 20 m högt med stammen ända
till 13 m i omkrets; ett sådant vid Orotava på
Teneriffa, som 1868 förstördes vid en storm,
ansågs länge som jordens äldsta träd men
beräknas enl. nyare forskningar ej ha varit mer
än omkr. 600 år. Ur stammen av denna och en
annan art (D. cinnabari), på Sokotra,
avsöndras ett slags drakblod (se d. o.). Flera
arter odlas som prydnadsväxter men blomma
Drachenfels.
Dracaena draco.
hos oss ytterst sällan. — Under namnet
»dracaena» gå även arter av det närstående
släktet Cordyline, skilt från D. bl. a. genom att
bladnerverna ej gå parallellt med mittnerven
utan löpa ut bågformigt mot bladkanten. Hit
hör den i bladgrupper ofta förekommande
»brokiga dracaenan» (Cordyline terminalis) med
mångfärgade blad. G. M-e.
Dracdalen, en av huvuddalarna i franska
Dauphiné. Genomflytes av Drac, biflod till
Isère, och skiljer Dauphinéalperna från de
västligare kalkalperna. D. är rikt> bevattnad,
har gröna alpsluttningar, skog och
konstbe-vattnade ängsmarker. Betydande
mejerihantering. Stora kraftverk vid floden Drac.
Drach, Johannes, se Draconites.
Dra’chenfels, bergskägla i preuss.
Rhenpro-vinsen, vid Rhen, med borgruin, en av
Sieben-gebirges toppar (325 m ö. h.). Är en av
Rhen-traktens mest berömda utsiktspunkter.
Bergbana från Königswinter. Till D. knyter sig
sägnen om Siegfrieds strid med draken.
Drachmann, Anders Björn, dansk
språkforskare (f. 1860), son till A. G. D. Blev 1905
e. o. och 1918 ord. prof, i klassisk filologi i
Köpenhamn. Bland hans arbeten märkas
»Möderne Pindarfortolkning» (doktorsavh., 1891),
»Scholia vetera in Pindari carmina» (1903—
10), »Romersk statsförvaltning» (1924) samt
populära skrifter, som »Fra den romerske
kejsertid» (1903), »Udvalgte afhandlinger»
(1911), »Christendommens oprindelse» (1919).
D. har ock varit medutgivare av S.
Kierke-gaards skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
