- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
1235-1236

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drakon - Drakonisk - Drakskepp - Drakslinga - Draködlor, Flygande drakar - Dram - Drama (stad) - Drama (skådespel) - Dramatik - Dramatiska och musikaliska artisternas pensionsförening - Dramatiska teatern - Dramaturg - Dramion - Drammen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1235

Drakonisk—Drammen

1236

riktning, härstammande från de politiska
stridigheterna under senare delen av det
peloponnesiska kriget (411 el. 408 f. Kr.). M. Pn N-n.

Drakönisk, alltför sträng, omänsklig
(särskilt om lagar); se D r a k o n.

Drakskepp, se Drake 3 och V i k
ingafa r t y g.

Drakslinga, en inom den nord, förhist.
forskningen tidigare använd beteckning för vad
man numera kallar runstensslinga el.
run-stensdjur (se Ornamenti k). I dagligt tal
nyttjas termen d. ofta utan åtskillnad om
olika åldriga ornamentsmotiv, bildade av
i slingor lagda djurkroppar. Liksom i
förstnämnda fall är namnet felaktigt, då det ej
tager hänsyn till att sagovidundret draken är
ett bevingat, med endast framben försett djur.
Runstensdjuren äro däremot utvecklade ur
fyrfota, obevingade djurgestalter. Verkliga
drakbilder inkommo dock i den nord, kyrkliga
konsten med medeltidens inbrott. H. R-h.

Draködla.

Draködlor, Flygande drakar, Dra’co,
släkte av fam. Agamidae bland ödlorna, främst
utmärkt av att ha 5—6 par starkt förlängda
falska revben, vilka som ribbor stödja från
bålens sidor utgående hudveck (flyghud), som
genom dem kunna spännas ut till en
fallskärm, då d. på de flygande ekorrarnas vis
kasta sig ut från träd. Eljest ligga hudvecken
solfjäderlikt hopslagna längs kroppssidorna.
Den sträcka, som d. i glidflykt passera, kan
uppgå ända till omkr. 20 m. Genom teckning
och praktfulla färger erinrar flyghuden ofta
om fjärilsvingar. D. äro insektätande dagdjur,
som helst hålla till uppe i höga trädkronor
och, då flyghuden är hopslagen, föga avsticka
från trädens bark och blad. D. äro
utmärkande för den indomalajiska regionens
rep-tiliefauna (se Djurgeografi, kartan);
omkr. 35 arter äro kända, alla små, högst 30
cm långa; mest känd är Draco volans. T. O.

Dram [eng. uttal dräm], i England en liten
handelsvikt = 1,8 g; även en medicinalvikt =
3,9 g. Jfr Drachme. — I Norge betyder
d. en sup.

Drama, stad i n. ö. Grekland, i landskapet
Makedonien, 32 km n. n. v. om Kavala; 23,789
inv. (1923). Ris- och tobaksodling,
bomullsspinnerier. 18 km s. ö. om D. ruinerna av det
forna Filippi (se d. o.).

Dräma, grek, (av drån, handla), skådespel.
1. (Även dräm; fr. drame.} I inskränkt
mening beteckning för ett allvarligt skådespel
med lyckligt slut. — 2. I allmän bemärkelse
ett diktverk, framställande en handling
som omedelbart försiggående genom olika
talande el. handlande personer. Alltsedan
antiken har man med hänsyn till d:s allmänna typ
indelat det i två huvudgrupper, sorgespel
(tragedi) och lustspel (komedi), vartill som
tredje art alltsedan slutet av 1700-talet
framträtt det allvarliga skådespelet med lyckligt
slut, det borgerliga dramat. På senare
tid har även i motsats till operariktningen
framträtt den av Wagner grundade art av
sångspel, som kallas musikdrama, där ett
försök gjorts att låta poesien framträda som
jämbördig med musiken. — I d:s väsen ligger
att det är tänkt att framföras på scenen.
Emellertid ha åtskilliga förf, även skrivit d., som
ej avsetts för sceniskt framförande
(läsdramer). Se vidare Skådespel. K. W-g.*

Dramatik, den art av diktkonst, som har
form av skådespel; skådespelsdiktning. —
Dramatiker, författare av skådespel. —
Dramatisera, ge dramatisk form åt
något. — Dramatisk, som tillhör
dramatiken; spännande.

Dramatiska och musikaliska artisternas
pensionsförening stiftades av teaterdirektören
Pierre Joseph Deland (se d. o.) 1857.
Berättigade till inträde i föreningen äro personer
som ägna sig åt tal-, sång- el. dansscenen,
ävensom dramatiska författare, tonsättare
och dekorationsmålare. Föreningens ändamål
är pensionering endast av medlem, ej av hans
änka och barn. Vid 1926 års ingång var
pen-sionsrummens antal 60, medlemmarnas 259.
Pensionsfondens behållning vid samma tid var
382,616 kr. —Genom donation av
kompositören Isidor Dannström äger föreningen en b
e-gravningshj älpsfond, och genom
premiäraktören O. Hamrins försorg har bildats
en understödsfond. Den förra utgjorde
vid 1926 års början 12,485 kr. och den senare
29,604 kr. — Styrelsen, som har sitt säte i
Stockholm, består av en årligen vald ordf,
och 8 led. Föreningen registrerades av
Socialstyrelsen 1921.

Dramatiska teatern, se Stockholms
teatrar.

Dramatu’rg, kritiker, teoretiker i fråga om
dramatiken; även dramatisk författare. —
Dramaturg i, skådespelskritik el. -teori.
— Adj.: Dramat u’r g i s k.

Dra’mion, se Drachme 4.

Drammen, stad i s. Norge vid Dramselvens
utlopp i Dramsfjorden; 25,979 inv. (1924);
residensstad i Buskerud fylke, stor
industristad för trävaror, cellulosa, papper m. m.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 30 13:56:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0790.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free