Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drake, Friedrich - Drake, Gustaf - Draken - Drakenberg, Christian - Drakenberg, Sten Adalrik - Draken i Babel - Drakhuvud - Drakma - Drakmånad - Drakon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Drake, G—Drakon
1234
efterföljare. I sina statyer och statyetter
(Schinkel, Rauch, Goethe, Beethoven) slöt han
sig till sin föregångare. Högst populär är
den relief med en mängd kvinno- och
barnbilder, som löper kring sockeln till Fredrik
Vilhelm III:s marmorstaty i Tiergarten i
Berlin (en reproduktion i Stettin). Senare
verk av D. äro Vilhelm I:s ryttarstaty i Köln
och den klumpiga Victoria jämte reliefer på
Siegessäule i Berlin (avtäckt 1873). G-g N.
Drake, Gustaf, sjörövare (1634—84); jfr
släktöversikten. Var hovjunkare hos Karl X
Gustav och blev ryttmästare vid finska
adelsfanan 1660. Jämte sin svåger frih. Gustaf
Adolf Skytte övade D. sjörövarbragder på
Östersjön 1657—62. Mest bekant är den
tilldragelse, då de aug. 1662 överföllo ett
holländskt handelsfartyg, dödade besättningen
och rövade lasten, som infördes till Skyttes
gods Strömserum i Ålems socken. Då saken
upptäckts, avrättades Skytte, men D. och
hans hustru lyckades undkomma till utlandet
och återvände på lejd 1664. D. dömdes 1665
av Göta hovrätt till landsförvisning men fick
sedan återkomma. Han är huvudpersonen i V.
Rydbergs roman »Fribytaren på Östersjön».
Draken, långsträckt stjärnbild på norra
stjärnhimlen mellan Stora och Lilla björnen,
Cepheus, Svanen, Lyran och Herkules. Se
Stjärnor. S. A-f.
Drakenberg, Christian, norsk sjöman
(1626—1772), ryktbar genom den höga ålder
(145 år 10 månader 21 dagar) han nådde. D.
var född på Blomsholm i Skee socken av det
då norska Bohuslän, kom 1634 till en i
Holland bosatt farbror, som var sjökapten, och
gick till sjöss med denne 1639. Han
tjänstgjorde i dansk-norska marinen under krigen
1657—60, var därpå några år kvartermästare
på Holmen i Köpenhamn, gick åter till sjöss
som kofferdifarare 1664, tjänstgjorde vid
flottan under kriget mot Sverige 1675—78 och
tog avsked 1681. Under en sjöfärd 1694
tillfångatogs D. av algeriska sjörövare, såldes
som slav till Tripolis, sedan till Cypern och
Aleppo, rymde 1710 och tog sig hem på ett
norskt fartyg från Bordeaux. Redan 1711
gick han åter till sjöss och var 1712—17
kvartermästare på norska örlogsfartyg. Sedan han
som sjöman på ett holländskt fartyg lidit
skeppsbrott dec. 1717, lämnade han vid 91 års
ålder sjömansyrket och vistades sedermera till
sin död hos bekanta på olika platser i
Danmark, beskyddad särskilt av en greve
Danne-skiold-Samsöe. D. gifte sig, vid nära 111 års
ålder, 1737 med en 60-årig änka, blev efter
några år änkling och omtalas på friarstråt så
sent som 1755. Han hade hetsigt lynne och
gav sig ännu på 1750-talet ej sällan i
slagsmål. De sista 14 åren vistades han i Aarhus
och ligger begraven i domkyrkan där. Jfr
biogr. av J. Finne-Grönn i Norsk biografisk
leksikon, III (1926). V. S-g.
Drakenberg, S t e n A d a 1 r i k, militär,
fäk-tare (f. 1861 */u); tillhör den 1643 adlade
ätten D. Blev 1899 kapten vid Livreg:tets
grenadjärer, tog 1909 avsked från aktiv
militärtjänst, blev s. å. major och 1918
överstelöjtnant i armén. Vid Gymnastiska
centralinstitutet var han
ord. lärare i
militärgymnastik (fäktning)
1904—09, är sedan 1909
överlärare i samma
ämne och sedan 1923
institutets föreståndare.
D. har redigerat och
författat största delen
av »Kungl.
gymnastiska centralinstitutets historia 1813—
1913» (1913) samt
utgivit bl. a. (tills, m.
C. Hjorth) »Handledning i florettfäktning»
(i »Idrotternas bok», 1910). D. har utövat en
förtjänstfull verksamhet inom fäktningens och
idrottsorganisationens område. Sedan 1919
sekr. i Kungl. patriotiska sällskapet. (U.)
Draken i Babel, ämnet för en apokryfisk
tillsats i grekiska och latinska versioner av
Daniels bok. Med d. torde avses det av
Mar-duk besegrade urkaosvilddjuret, som bl. a.
avbildas i relief på Istarporten i Babylon (se
plansch till art. Babylon, bild 4, och D r ak e 1).
Drakhuvud, arter av släktet Scorpaena,
tillhörande fam. Scorpaenidae av de taggfeniga
benfiskarna. Mycket fula fiskar, som likna
våra simpor (»ulkar»). Tre arter av 15—40
cm längd leva i Medelhavet och vid s. v.
Europas kuster till Engelska kanalen i n.
Rovfiskar, som gömda bland stenar och alger
invänta sitt byte och som ha stor förmåga att
skifta färg till likhet med omgivningen. Äkta
bouillabaisse (se d. o.) kokas främst på d. T. O.
Dra’kma, se D r a c h m e.
Drakmånad, se Månad.
Dra’kon, grek. (lat. Dra’co), lagstiftare i
Aten 621 f. Kr. Hans lagar torde till icke
ringa del ha varit en skriftlig uppteckning
och systematisering av äldre
rättsgrundsatser, vilka dittills fortplantats muntligen; vid
denna tid rådde i hela Grekland en strävan
att uppteckna och revidera den gamla
sed-vanerätten. Den stränghet, för vilken D :s
lagar voro beryktade (de sades vara skrivna
med blod; jfr uttrycket »drakonisk»), beror
till stor del på motsatsen till en yngre tids
humaniserade straffskala. Man menade, att
D:s reform inskränkt sig till straffrätten, tills
Aristoteles’ på 1890-talet funna skrift om
Atens statsförfattning tillskrev honom även
en djupgående författningsändring, som
ante-ciperar huvudsaken av Solons verk: indelning
av medborgarna i fyra på förmögenhet
grundade klasser med olika politiska rättigheter,
ett råd av 401 medl., ämbetenas tillsättning
genom lottning. Emellertid är det numera
den allmänna uppfattningen, att denna D.
tillskrivna författning i själva verket är ett
utkast till författningsförändring i moderat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
