Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drayton, Michael - Dreadnought - Dreber, Heinrich (Franz-Dreber) - Dred Scott-affären - Drégely, Gábor - Dreiser, Theodore - Dreissena - Dreja bi - Drejning - Drejvända - Drente - Drepanon - Dresden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Dreadnought—Dresden
1244
en t
pografisk-an-tikvarisk Englands-beskrivningpåalex-andriner, en
ballad över segern vid
Azincourt, sonetter,
historiska dikter på
ottave rime,
herdedikter, fesagan
»Nimphidia»
(senast utg. 1921) m.m.
Sami, skr., utg. av
G. Saintsbury(18bd,
1882—93). Monogi.
av O. Elton (1905).
Dreadnought [dre’dnåt], »räds intet!», eng.
slagskepp, byggt 1906; det första, som
bestyckats med mer än 4 svåra kanoner. D. blev
sedan benämning på fartyg av denna typ till
skillnad från äldre slagskepp. Nästa typ i
utvecklingen kallas super-dreadnought.
Jfr Pansarfartyg.
Dréber, Heinrich, kallad
Franz-Dre-b e r, tysk målare (1822—75). Studerade i
Dresden, levde från 1843 i Rom och målade
stämningsfulla stiliserade landskap med
figurer (»Dianas jakt», »Sappfo» m. fl.). Böcklin
och antagligen även Feuerbach påverkades av
hans konst. Representerad i Berlin, Dresden
och München (Schackgalleriet). G-g N.
Dred Scott-affären, se S c o 11, D r e d.
Drégely [dré’gej], Gäbor, ungersk
dramatiker (f. 1883), ingenjör i Budapest.
Debuterade med romanen »Lelkek» (Själarna, 1903)
och slog igenom 1908 med den satiriska
komedien »A szerencse fia» (»Som man är
klädd», uppf. 1913 i Sthlm). D. har även
skrivit farsen »A kisasszony férje» (»Frökens
man», uppf. 1916 i Sthlm). R-n B.*
Dreiser [drei’se], Theodore,
nordamerikansk författare (f. 1871). Var tidningsman
i olika städer från 1892 till 1900, då han
debuterade med romanen »Sister Carrie», som
icke lyckades göra sig
gällande, hade diverse
litterära anställningar
hos förlag och firmor
till 1911, då »Jennie
Gerhardt»
offentliggjordes och han kunde
få helt ägna sig åt
författarskap. Hans
viktigare senare arbeten
äro »The financier»
(1912) och dess
fortsättning »The titan»
(1914), vilka skildra en
hänsynslös modern finansmans utveckling,
reseanteckningarna »A traveller at forty» (1913)
och »A Hoosier holiday» (1916), »Free and
other stories» (1918), de utmärkta
karaktärs-skisserna »Twelve men» (1919), tragedien »The
hand of the potter» (1919), »Book about
my-self» (1922), »The color of a great city» (1923)
och den stora romanen »An american tragedy»
(1925), hans yppersta verk. — D. är ojämn
och osäker som stilist men har en sällsynt
förmåga att genom minutiös skildring förläna
sina gestalter en intim realitet av
utomordentlig styrka. Hans böcker ge en beklämmande
känsla av tragiken i det amerikanska
nutids-livets futtighet och misshushållning med
människor. Grundstämningen hos D. är en varm
och ödmjuk kärlek till livet samt en sorgsen
ömhet för människorna. Den själlösa
tekniken, den brutala materialismen, det
hänsynslösa penningväldet äro de stora fienderna
till människornas lycka; med oförbehållsam
öppenhet och orädd ärlighet har D. i sina
breda samtidsskildringar låtit sitt samhälles
människor framträda sådana de äro och
indirekt uppvisat detta samhälles andel i
formningen av deras öden. Se R. G:son Berg,
»Moderna amerikaner» (1925). R-n B.
Dreissèna (Dreysse’nsia), släkte av
blåmusslornas fam. (Mytilidae), levande i bräckt och
sött vatten. De enda sötvattensmusslor, som
ha fritt kringsimmande flimmerlarver liksom
havsmusslorna. Mest känd är den europeiska
D. polymorpha (2—4 cm lång), som under
1800-talet utbrett sig från s. Rysslands floder åt
n. och n. v. ända till Frankrike, Skottland,
Danmark och Petersburgs omnejd. Den sitter
fästad vid stenar med sin byssus. R. H-gg.
Dreja bi, manöver på segelfartyg, avseende
att minska farten på fartyget genom seglens
omställning i samband med lovning.
Drejning, formning av lervaror på s. k.
drejskiva, en rund träskiva, som bringas
att hastigt rotera i horisontalplanet. En
klimp fuktad och knådad lera placeras på den
roterande skivan, varefter arbetaren med
händerna grovformar ämnet (till en kruka, en
skål el. dyl.) och därpå med tillhjälp av en
schablon, mot vilken ämnet får rotera, bibringar
det önskad profil. — Verb: Dreja. G. H-r.
Drejvända, med segelfartyg lova upp mot
vind och därefter vända undan vind.
Dre’nte, provins i n. ö. Nederländerna, vid
gränsen mot Tyskland; 2,665 kvkm, 223,168
inv. (1925). Upptages till nära halva sin
areal av hedmarker och torvmossar och är
rikets glesast befolkade provins. Stora
fårhjordar, biskötsel, torvtäkt. Vid de talrika
vattendragen rika ängsmarker. Huvudstad
Assen (17,911 inv.). Emmen i ö. (44,862 inv.)
är provinsens största stad.
Dre’panon, grek., »skära» (lat. Dre’pana el.
Dre’panum), nuv. T r a p a n i (se d. o.), i
forntiden hamn för staden Eryx (se d. o.) på
Siciliens n. v. hörn, befäst under första puniska
kriget av kartagerna, som utanför D. 250 f.
Kr. vunno en sjöseger över romarna. (H. Sgn.)
Dresden. 1. Kreishauptmannschaft i tyska
fristaten Sachsen, kring Elbe; 4,337 kvkm,
1,325,675 inv. (1925). D. omfattar Erzgebirges
malmrikaste trakter och kärnan av
sand-stensbergen i Sachsiska Schweiz. Fruktbart
och välodlat. Industri och bergshantering.
2. Huvudstad i tyska fristaten Sachsen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
