Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drava - Drawback, Dråback - Dravida - Dravidiska språk - Drawing-room - Drayton, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Drawback—Drayton
1242
och grenar sig mellan låga, delvis sumpiga
stränder. Längd omkr. 750 km. Ångbåtar gå
till Barcs, 151 km från mynningen.
Drawback [drä’bäk], eng., D råback,
återbetalning, helt el. delvis, av tull å importerad
och i oförändrat el. bearbetat tillstånd åter
utförd vara el. av inhemsk konsumtionsskatt
å exporterad vara. D.-systemet bygger på att
tullar och inhemska konsumtionsskatter äro
avsedda att belasta blott den inhemska
konsumtionen och att den inhemska industriens
konkurrensförmåga i utlandet icke skall
försvagas genom tullar och skatter. Av länder,
som medgiva d., tillämpa de flesta systemet
endast å vissa varuslag, de övriga,
däribland U. S. A., å alla el. nästan alla varor.
Två skilda grundsatser, identitets- och
ekvivalentprinciperna, ha förfäktats vid systemets
praktiska utformning. Enl. den förra skall
för d:s beviljande fastställas, dels att och dels
i vilken omfattning förtullad el. beskattad vara
ingår i den exporterade produkten. På grund
av svårigheten att i praktiken konstatera
dessa förhållanden har man numera
mångenstädes övergått till att tillämpa
ekvivalentprincipen, som blott fordrar, att i
exportgodset ingående vara, för vilken d. begäres,
införts i samma mängd. Tillverkningen
behöver följaktligen icke innehålla utländsk
råvara, utan det räcker att visa, att sådan
införts till den kvantitet, för vilken d.
begäres. På vissa håll går man än längre, i det
att man utan fordran på förädling utbetalar
d. även å utförd inhemsk råvara, om samma
mängd utländsk införts. D.-systemet verkar
i flera fall exportpremierande. Så blir t. ex.
fallet, då återbetalning sker under antagande,
att förädling skett av större kvantitet införd
råvara el. halvfabrikat, än som ingått i den
exporterade produkten, el. då d. lämnas även
åt dem, som producerat med inhemsk råvara.
D.-systemet har numera större betydelse
allenast i U. S. A. I Sverige benämnes d. av
tull off. tullrestitution (se d. o.). Restitution
av skatt vid utförsel från Sverige
förekommer för maltdrycker, brännvin, majs- och
potatisstärkelse, varor, vid vilkas
framställning använts inhemskt el. utländskt socker,
ss. konfityrer, konserver, punsch m. m., samt
bensin. Jfr R. van der Borght, »Handel und
Handelspolitik» (1907). K. H. A.
Dravida (skt drävidd) betecknar (i
sanskritlitteraturen och senare) den del av Sydindien,
där icke-ariska språk talas, och detta
områdes inbyggare, på sv. vanl. dr a v i de r,
omkr. 63 mill. (1921). Namnet är tydligen
från början identiskt med ordet t a m i 1 (se
d. o.) och betecknade tidigast blott den av
tamiltalande befolkning bebodda delen av
Sydindien men har senare utsträckts över
vida större område. Huruvida draviderna äro
Dekkans urinvånare må lämnas osagt; tydligt
är, att de tidigare varit utbredda också över
stora delar av n. Indien, där de dels
undanträngts av, dels assimilerats med de ariska
invandrarna, men inga bestämda skäl synas
tala för att draviderna själva invandrat
norrifrån. Bestämda dravidiska rasmärken äro på
grund av blandningen med andra raser ej
klart konstaterade; man vill måhända se den
renaste dravidiska typen hos de s. k. to da
i Nilgiribergen, som äro högväxta, med
buktad näsa, lockigt hår och stark skäggväxt.
Utmärkande för d. är tydligen i allm. en
mörkare hudfärg; en mängd sydindiska
bramaner ha emellertid påfallande ljus hudfärg och
torde vara av rätt oblandat ariskt ursprung.
Arisk kultur började redan århundraden f.
Kr. tränga in bland de högre stående av
Syd-indiens befolkning, som numera är helt
hin-duiserad med ytterst stränga
kastbestämmelser, men det lägre folket står i kulturellt och
religiöst hänseende kvar på en ganska
primitiv ståndpunkt. Dravidernas religion, som
från början (enl. Caldwell) saknade
föreställningen om ett prästadöme, gudabilder, liv
efter detta o. s. v., är till större delen en
ren demonkult, bestående i försök att med
offer — helst blodiga — avvända onda och
farliga makter, mestadels av kvinnligt kön.
Denna religion har starkt påverkat
hinduismen. — Jfr G. Slater, »The dravidian
element in indian culture» (1924). J. Ch-r.
Dravidiska språk, de sinsemellan mer el.
mindre nära besläktade språk, som talas av
massan av de dravidiska folken i Dekkan. Med
inräkning av brähüi (se d. o.) i Belutsjistan,
som dock på grund av att under mycket lång
tid ha varit isolerat förlorat en del av sin
dravidiska karaktär, torde man kunna urskilja
13 olika språk, av vilka emellertid endast
de fyra största, telugu (23V2 mill.),
tamil (18 mill.), kauaresiska (lO1^ mill.)
och ma 1 ay ä]am (63/« mill.), äro i egentlig
mening litteraturspråk med en delvis ganska
gammal och högt utvecklad litteratur av
betydande omfång. Bland övriga hithörande
språk märkas t u 1 u (560,000), g ö n d I (U/s
mill.), kurukh el. oräon (800,000) och
ku i (530,000).
Man har utan egentlig framgång sökt
anslutning för de dravidiska språken till olika
centralasiatiska el. australiska språkgrupper
och torde alltjämt få betrakta dem som en
isolerad grupp, vars viktigaste kännemärken
äro: a) avsaknad av grammatiskt kön hos
nomina; b) kasusbildning genom
postpositioner; c) avsaknad av relativpronomina,
varför relativsatser ersättas medelst
partici-pial- och gerundivkonstruktioner, och d)
tillvaron av en särskild negativ konjugation. —
Litt.: »Linguistic survey of India», vol. IV
(1906); Caldwell, »A comparative grammar
of the dravidian or south-indian family of
languages» (3:e uppl. 1913). J. Ch-r.
Drawing-room [drä’in-rom], eng., förmak,
salong; i England det rum, där familjen
samlas och främlingar mottagas.
Drayton [dréitn], M i c h a e 1, engelsk skald
(1563-1631). Skrev »Poly-Olbion» (1613—22),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
