Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dresden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Dresden
1246
i Kreishauptmannschaft D., på båda sidor om
Elbe i en kittelformad dal, som sträcker sig
från Pirna till Meissen och i n. ömsintes av
Dresdner Heides barrskogsrika berg och av
Loschwitz’ höjder, översållade med lantgårdar,
vinplanteringar och fruktträd, i s. av
Erz-gebirges utlöpare och Plauenscher Grund
(kol-fyndigheter). D:s läge i dalkitteln ger staden
ett milt och jämnt klimat. Elbe gör inom D. en
väldig båge. Sedan omgivande förstäder
införlivats med den urspr. staden, upptager D. 105,4
kvkm (1924) med 608,000 inv. (1925; av D:s
548,000 inv. 1910 voro 50,000 katoliker och 4,000
judar). Den äldsta staden, Altstadt, på vänstra
Elbestranden, kring Altmarkt, begränsas av
breda ringvägar, som intaga de forna
befästningsverkens plats. Däromkring ligga de forna
förstäderna Pirnaische Vorstadt, Seevorstadt,
Wilsdruffer Vorstadt m. fl. Det välbyggda
Neustadt på högra Elbestranden, med
huvudgatorna Hauptstrasse (till Albertplatz) och
Königstrasse, omges av förstäderna Leipziger
Vorstadt, Antonstadt, Albertstadt m. fl. 5
broar förena de båda Elbestränderna; äldst är
Friedrich-Augustbron, den gamla Elbebron,
omtalad redan 1222, nybyggd under August
den starke och efter honom även benämnd
Augustusbrücke; ombyggd 1907—10; 328 m
lång, buren av 8 bropelare. — Från
Augustusbrücke och Schlossplatz går D:s livligaste
trafikled i n.—s. riktning, Schloss-, See- och
Pragerstrasse, till centralstationen. Den
korsas i Altmarkt av huvudleden i v.—ö.
riktning, Wettiner-, Wilsdruffer- och
König-Jo-hannstrasse, till Pirnaischer Platz.
Sin nuv. prägel av konststad och en av
Tysklands vackraste städer fick D.
huvudsakligen under kurfurstarna August den starke
(1694—1733) och Fredrik August II (1733—
63). På vänstra Elbestranden vid
Augustus-bron höjer sig på platsen för gamla
fästningsvallar Brühlska terrassen (anlagd 1738 som
privatträdgård av ministern H. v. Brühl, se
d. o.; öppnad för allmänheten 1814); därifrån
har man fri överblick över Elbe, motsatta
stads-sidan och höjderna kring staden. En ståtlig
trappa leder dit upp, smyckad med grupper av
de fyra årstiderna (av Schilling 1872). I
närheten har senare uppförts en rad
praktbyggnader: akademiska
konstutställningsbyggna-den (1914—16), konstakademien (1890—94, i
renässans) och som avslutning mot
Schlossplatz lantdagshuset (Volkskammergebäude,
1901—07). På motsatta sidan av Schlossplatz
ligger slottet, ett oregelbundet
byggnadskom-plex, förbundet med Hofkirche och
Prinzen-palais, uppfört 1530—35, ombyggt i tysk
renässans 1890—1902. Slottets torn reser sig 99
m högt. I jordvåningen Grünes Gewölbe, den
forna kungl. skattkammaren, en av de
dyrbaraste samlingar i sitt slag (konstverk av
elfenben, silver, koppar, brons, ädelstenar). V. om
slottet ligger Zwinger, byggt 1711—38, under
ledning av Pöppelmann, kring en rektangulär
gård, med fyra rundade hörnbyggnader och tre
paviljonger i praktfullaste barock,
sammanbundna genom låga gallerier. I Zwinger
inrymmas numera naturvetenskapliga samlingar.
Zwingergårdens n. ö. avslutning bildar
museet, fullbordat först 1855 (av Gottfried
Sem-per, i ädel renässans). Där finnas 3,000 tavlor
(D r es de n ga 11 e r ie t), huvudsakligen av
gamla mästare (synnerligen rikt företrädd är
italiensk renässans), kopparstick och
teckningar; ryktbarast är Rafaels »Sixtinska
madonnan». Galleriets monumentala fasad
vetter mot Theaterplatz, vid vilken även operan
ligger, ett annat verk av G. Semper (1871—78,
i ital. renässans). Vid Theaterplatz’ ö. hörn
ligger Katholische Hofkirche, uppförd i
barockstil 1739—51. Kyrkans smäckra, genombrutna
torn behärskar Elbestranden. Ett lugnt och
mäktigt intryck gör den protestantiska
Frauen-kirche, byggd 1726—48 i ital. renässans, ö.
om Frauenkirche ligger Albertinum (förr
tyghus, uppf. 1559—63, senare ombyggt) med
skulptursamlingar; mellan kyrkan och slottet
Johanneum (1586—89), hist. museum med
vapen- och porslinssamlingar. D:s äldsta kyrka
är Kreuzkirche från omkr. 1200, nybyggd
1764—92. Mitt emot denna reser sig det nya
rådhuset (uppfört 1905—10), ett mäktigt
komplex av flera byggnader, sammanhållna av det
100 m höga tornet. I nya rådhuset inrymmas
från 1910 stadsarkivet och stadsbiblioteket
(220,000 bd). I v. Neustadt ligger Japanska
palatset, ett mästerverk av Pöppelmann och
Longuelune (1730); inrymmer nu Sächsisches
Landesbibliothek (över 1 mill. bd, mer än
60,000 handskrifter, 40,000 kartor). En
monumentalbyggnad är Landgerichtsgebäude i
Pirnaische Vorstadt (i tysk renässans, 1902—06).
Ö. därom konsthantverkshuset och -museet,
uppfört i barockstil 1901—07.
D. äger många och stora parker. I Grosser
Garten (160 har) i stadens s. del ligga Palais
im Grossen Garten, ett lustslott i ital.
renässans, uppfört 1680 (nu sachsiskt
antikvitetsmu-seum), zoologisk och botanisk trädgård,
utställ-ningsbyggnader, idrottsplatser m. m.
Bürger-wiese i v. är smyckad med statyer och
skulpturgrupper. I Johannstadt på vänstra
Elbestranden Vogelwiese och sportplatser, i D:s
n. ö. utkant den 20 kvkm stora Dresdner
Heide med luftkurorten Weisser Hirsch.
I D. finnas många läroanstalter:
konstakademi (instiftad 1764), teknisk högskola (2,464
stud. 1924—25), delvis inrymd i de gamla
lokalerna vid Bismarckplatz (med
Bismarcksmonu-ment av Rob. Diez, 1902), delvis i
nybyggnaden (under arbete 1926) vid Sedanplatz;
musikhögskola, 17 andra musikskolor,
konsthant-verksakademi m. m. Mest känt bland D:s
läroverk är Kreuzgymnasium, varifrån en
gosskör, Kreuzchor, sedan 700 år tillbaka
uttages. D. är ryktbart som lärdoms-,
musik-och konststad. Dess teatrar stå högt,
framför allt operan. — Som turistort och
utgångspunkt för färder till Sachsiska Schweiz
be-sökes D. årl. av en stark främlingsström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
