Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dresden - Dresdner Bank - Dress - Dressera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Dresdner Bank—Dressera
1248
D. ligger i knutpunkten för de trafikvägar,
som leda från n. Tysklands stora städer till
Tjeckoslovakien och Österrike och från v.
Tyskland till ö. och är efter Hamburg,
Magde-burg och Riesa den största hamnen vid Elbe.
De mest omfattande hamnanläggningarna äro
i Ostragehege (König-Albert-Hafen; 2,300 m
kajlängd); en mindre hamn äger D. vid
Losch-witz. 1924 ankommo till D. 2,507 fartyg om
237,100 ton och avgingo 2,477 fartyg om
129,800 ton. Dessutom anlände flottledes
12,572 ton virke. Många Elberederier ha sina
huvudkontor i D. — D:s flygplats och
flyghamn är i Kaditz; en ny, större flygplats (62
har) är under byggnad i Heller.
Handeln och industrien ha gått raskt framåt
sedan mitten av 1800-talet. 1922 hade D. 3,846
fabriksanläggningar med 100,300 arb.
Fabrikerna äro huvudsakligen belägna längs
järnvägarna och i förstäderna på Elbestränderna.
Industrien omfattar mest lyx- och annan
finindustri : tillverkning av choklad (Hartwig &
Vogel A.-G.; R. Selbmann, omkr. 1,000 arb.; 17
fabriker), cigarretter (D. är medelpunkt för
Tysklands cigarrettindustri), fotografiska
artiklar (Ica, Ernemann, Mimosa m. fl.), möbler
och rumsinredningar, kosmetiska och
farma-ceutiska preparat, tryckfärger, glas, fajans
och porslin, betong och cement, maskiner (J.
M. Lehmann, 2,000 arb.), konstgjorda
blommor, konsttryck, pianon, orglar och fioler,
papper; bryggerier och skeppsbyggeri. I
Übi-gau Dresdner Maschinenfabrik und
Schiffs-werfts stora varv och verkstäder. I
förstaden Plauen kvarnar; granitbrotten i
Lau-sitzbergen sysselsätta omkr. 6,000 arb.
Konsthantverket står högt liksom trädgårdsskötsel
och -arkitektur. Jämsides med industrien har
handeln utvecklats och befrämjas av den
betydande bankverksamheten (Dresdner Bank
m. fl.). Ett livligt inslag i affärslivet äro de
årligen återkommande utställningarna (under
sommarmånaderna), Jahresschau deutscher
Ar-beit Dresden, där endast en industrigren åt
gången företrädes. E. L-r.
Historia. D. (av slav, drggga = sumpskog)
var urspr. en slavisk by, omtalas 1216 som stad
och hörde omväxlande till markgrevskapen
Meissen, Böhmen och Brandenburg. Från 1319
tillhörde D. definitivt huset Wettin. Vid
Sach-sens delning 1485 blev D. huvudstad i den
albertinska linjens land och befästes starkt
på 1520-talet. Sin första stora
blomstrings-tid hade D. under Fredrik August I (reg. 1694
—1733) och Fredrik August II (reg. 1733—63).
Staden led mycket under sjuåriga kriget och
därpå under 1813 års fälttåg, då den var
Na-poleons huvudstödjepunkt och efter slaget vid
Leipzig (16—19 okt.) med stor tapperhet
försvarades av S:t Cyr till 11 nov. Aren 1866
—69 hölls D. besatt av preussarna. Sin
allmänna typ fick staden på 1700-tälet; under
senare hälften av 1800-talet uppblomstrade
D. hastigt och blev en modern storstad. 1840
hade D. 82,000 inv.; ännu 1880 blott 220,000.
— Genom freden i D. 25 dec. 1745 slöts
andra schlesiska kriget.
Litt.: P. Schumann, »D.» (1909; bd 46 i
serien »Berühmte Kunststätten»); S. och W.
Ruge, »D. und die Sächsische Schweiz»
(Mo-nographien zur Erdkunde, 16, 1924); »Das
Buch der Stadt D.» (utg. av stadens råd; 2
dir, 1924—26); E. Haenel och E. Kalkschmidt,
»Das alte D. Bilder und Dokumente aus zwei
Jahrhunderten» (1925).
Dresdner Bank, en av Tysklands storbanker,
grundad 1872; hade 1925 i kapital- och
reservfond 101,400,000 Rmk samt 87 filialer.
Dress, eng., dräkt, klädsel; stundom =
högtidsdräkt. — Full d. [fol-], högtids-, galadräkt.
— Evening d. [Fvnin-], aftondräkt (för herre
frack, för dam stor toalett).
Dressera (fr. dresser), genom övning och
tvång bibringa någon (vanl. ett djur) en
färdighet. Vid inövandet, dressyren, gäller
som allmän regel, att inövaren, dressören,
skall börja med lättare övningar och
småningom övergå till svårare. Varje övnings
tidsutdräkt och grad av fulländning i
utförandet måste rättas efter individens krafter
och utbildningsstadium. Det skall vara system
och logisk följd i dressyren, och man bör ej
övergå till nytt, förrän det föregående är
någorlunda inövat. Med en och samma rörelse
bör dock ej länge fortsättas. Rätta
behandlingen vid varje dressyr är vänlighet, parad
med fasthet och tålamod. Om straff är
absolut nödvändigt, skall det givas kort och
bestämt. Med rå behandling skall man ej söka
tvinga djuret att lyda. Dressören måste vara
herre över sig själv för att kunna behärska
djuret, som han vill dressera. B. C-m.*
Då hundar inövas för jakt, nyttjas två olika
tillvägagångssätt, beroende på hundrasen och
användningen. Hönshundar (fågelhundar) och
retrievers dresseras genom noga
avpassade och småningom stegrade övningar i form
av dels s. k. kammardressyr, dels fältdressyr.
Kammardressyren äger numera vanl. lum
utomhus och omfattar hundens disciplinerande
— bibringande av »appell», att på kommando
»ligga kusch», att avancera krypande, att
»apportera» (taga upp och avlämna
utplacerade föremål), att »gå derrière» (följa snett
bakom dressören) m. m. Fältdressyren
uppdelas ofta i en förberedande d. på fältet utan
vilt, varunder särskilt regelbundna
sicksack-sök inläras och injagning inför det vilda,
vilken småningom övergår till vanlig jakt, i den
mån det rent pedagogiska momentet gör sig
mindre gällande. Fågelskällare, älghundar,
grythundar, stövare,- schweiziska blodhundar
(spårhund) m. fl. inövas mera direkt var
för sin speciella användning och tränas
genom att sättas på allt svårare prov. Hundar
av raserna airedaleterrier, boxer, collie,
dober-mannpinscher, rottweiler och schäfer kunna
utbildas (dresseras) till tjänstehundar och
finna användning som polishundar samt i
tull-och fångvårdstjänst. För militärt ändamål ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
